De ryska tillgångarna som västvärlden fryser borde delas ut som en basinkomst till ukrainare. Det anser Simon Johnson, tidigare chefsekonom på IMF och Oleg Ustenko, ekonomisk rådgivare till Ukrainas president. Att det vore genomförbart bekräftas av forskare på tankesmedjan Center for global development.
”Generositeten hos EU-länderna och deras medborgare har varit fantastisk, och människor runt om i världen skickar donationer. (…) Men om invasionen fortsätter kommer det bli en lång och utdragen kamp för mänsklig överlevnad, som måste finansieras ordentligt och på en hållbar grund, skriver Simon Johnson, tidigare chefsekonom vid IMF och professor vid MIT management sloan school, i en debattartikel tillsammans med Oleg Ustenko, ekonomisk rådgivare åt Ukrainas president Volodymyr Zelensky.
De efterfrågar att det traditionella biståndet kompletteras med kontantstöd som delas ut till ukrainska medborgare under flera års tid. Kontantstödet – eller den garanterade basinkomsten, som de kallar det – skulle byggas upp som en fond i västvärlden, finansierad genom frysta ryska tillgångar. Det rör det sig om 650 miljarder dollar (ungefär 6,5 biljoner kronor), enligt dem.
”Att betala med beslagtagna ryska tillgångar och Putins eget plundring skulle vara passande – även om dessa pengar inte kommer att vara i närheten av att motsvara den förödelse som drabbat människors liv”, skriver de i tidningen Politico.
Och att det vore möjligt att genomföra ett sådant kontantstöd bekräftas av Anit Mukherjee, professor i ekonomi och aktiv i den amerikanska tankesmedjan Center for global development, som har listats som den 13:e största tankesmedjan i USA. Deras fokus är att motverka global fattigdom och de har jobbat bland annat med skuldavskrivningar i exempelvis Nigeria och Liberia, enligt Wikipedia.
”Skulle gå att genomföra praktiskt”
Den kontantöverföring som Simon Johnson och Oleg Ustenko förespråkar skulle visserligen kräva en hel del logistik och förändringar i regelverket för att fungera, uppger Anit Mukherjee. Men ”utmaningarna är inte oöverstigliga”, menar han.
”Om det görs rätt kan det också vara en mall för liknande situationer i andra länder – särskilt Afghanistan, där USA har miljarder i frysta centralbankstillgångar medan landet står inför en humanitär kris”, skriver Anit Mukherjee i en analys på Center for global developments hemsida.
Dessutom befinner sig Ukraina i en fördelaktig position, anser han. Det handlar om att regimen i Ukraina i dag är legitim och erkänd av andra stater, vilket innebär att den kan ta emot internationella transaktioner lagligt genom officiella kanaler.
Ukraina har också redan ett etablerat system för att dela ut kontanter. Runt hälften av alla ukrainare kan ta emot elektroniska utbetalningar direkt från ukrainska myndigheter, och klumpsummor har tidigare betalats ut för att uppmuntra befolkningen att vaccinera sig mot covid-19, uppger Simon Johnson och Oleg Ustenko.
Anit Mukherejee nämner å andra sidan att 7 miljoner personer i Ukraina får ett bidrag för husuppvärmning och elektricitet.
”Så databasen över stödmottagare finns redan, vilket är ett nödvändigt första steg för att möjliggöra överföring av pengar till människor”, skriver han.
Överföringen skulle kunna ske genom antingen folks mobiltelefoner, eller genom e-kuponger. Det är lätt att få tekniken och fungera och e-vouchers har redan använts i exempelvis Nambia, i samband med att kristöd delades ut under covid 19, enligt Anit Mukherjee. Att dessutom ukrainarna har bra digitala kunskaper underlättar, även om ett sådant program aldrig tidigare har genomförts i en krigszon.
Några problem med basinkomsten
Anit Mukherjee pekar dock på vissa risker. Att pumpa in pengar i ett land som befinner sig i krig kan leda till att inflationen stiger i Ukraina. Det skulle innebära att priserna höjs i landet, vilket i sin tur skulle göra att ukrainarna inte blev hjälpta av pengarna. Särskilt skulle de som av någon orsak inte fick del av basinkomsten drabbas.
Ett annat problem är att ukrainare som har flytt till andra länder kanske inte skulle nås av basinkomsten. Det beror på reglerna som finns för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. När pengar skickas till en mobil som finns i ett annat land än där SIM-kortet registrerades sätts kontroller in som försvårar överföringen, enligt Anit Mukherjee.
Att å andra sidan istället starta upp ett nytt SIM-kort i det land man flytt till kan vara svårt för de ukrainare som inte har fått med sig alla sina dokument, uppger han. Men enligt Simon Johnson och Oleg Ustenko har de flesta ukrainare faktiskt fått med sig sig både mobiler och pass till de länder de har flytt.
Anit Mukherjee anser dock att en kontantöverföring till ukrainare ändå skulle kunna genomföras, om det görs med ”en klarsynt bedömning av svårigheterna”.
”Oavsett vore det intressant att utforska hur mobila pengar skulle kunna leverera humanitärt bistånd”, skriver han, och tillägger:
”Världen har reagerat för att hjälpa Ukraina under denna tid av kris. Den måste samarbeta för att se till att skydda liv och försörjning för de som drabbas hårdast. Att ge människorna sätt att försörja sig själva genom krigets trauma är en bra idé att ta vidare”, skriver Anit Mukherjee.
Läs mer:
Afrikaner som flyr Ukraina vittnar om rasism
Fredsrörelsen: Sveriges vapenexport eldar på kriget i Ukraina
