Radar · Migration

”Historiskt beslut” när EU ger flyktingskydd

Flyende från Ukraina på järnvägsstationen i Przemysl i Polen.

Hundratusentals har redan flytt och miljoner kan vara på väg. Då ger EU-länderna klartecken för massflyktsdirektivet – unika regler för att hantera flyktingvågen efter Rysslands krig i Ukraina. ”Historiskt beslut”, säger inrikeskommissionär Ylva Johansson.

EU:s så kallade massflyktsdirektiv infördes 2001 för att ha regler att ta till om en stor flyktingvåg utlöstes någonstans i Europa. Då var det minnet av 1990-talets krig i det forna Jugoslavien som spökade.

Nu handlar det i stället om Ukraina, när EU för första gången gör sig redo att använda direktivet.

– I den här förfärliga tiden när vi ser krig i Europa igen, aggressivitet från (Rysslands president Vladimir) Putin, invasion av ett självständigt grannland, bomber som faller och folk som förlorar sina liv så är jag stolt över att vara europé. Jag är stolt över den solidaritet som visas av individuella EU-medborgare, lokala och regionala styren, hjälporganisationer och gränsvakter, säger Ylva Johansson på sin presskonferens efter att EU:s migrationsministrar sagt ja till hennes förslag.

"Miljontals fler"

Johansson varslar om att flyktingflödet kommer att vara enormt.

– Vi har redan tagit emot nästan en miljon flyktingar från Ukraina i Europa. Vi kommer att se miljontals fler. Därför behöver vi mer solidaritet och den här lagstiftningen för att ge skydd åt folk och ge dem rättigheter, säger hon.

Massflyktsdirektivet innebär bland annat att flyktingarna från Ukraina kommer att ges uppehålls- och arbetstillstånd i EU i minst ett år, som kan förlängas i ytterligare två.

Dagens beslut är inte det formella igångsättandet – däremot en ”politisk överenskommelse” om att jobba fram de slutliga detaljerna.

Migrationsminister Anders Ygeman (S) är nöjd.

– Det är ett viktigt besked till Ukraina om att Europa står enade bakom Ukraina och att vi välkomnar dem som har tvingats till flykt undan Putins krigshandlingar, säger Ygeman på väg ut från mötet.

Många till Sverige

Massflyktsdirektivet säger inget om vart de flyende ska vända sig. I stället är de välkomna att röra sig fritt var de vill i EU. Det kan i slutändan innebära ett stort tryck på vissa medlemsländer, inklusive Sverige.

– Det är klart att om många miljoner människor flyr från Ukraina så kommer även den svenska delen att bli ganska stor, men Europa kan klara det här – om Europa hjälps åt. Och då är den solidaritetsförklaring i form av massflyktsdirektivet som vi tagit i dag ett viktigt första steg, säger Ygeman.

Han vill inte sätta någon siffra på hur många Sverige kan ta emot.

– Nej, och det finns det heller ingen anledning att göra. Vi rustar upp vår kapacitet och vi står redo att ta vår del. Men vi är också väldigt tydliga med att de andra länderna i EU måste ta sin del, säger migrationsministern.

Svårare för andra?

Torsdagens beslut fattades med enhällighet – en stark signal, med tanke på den oenighet som länge rått mellan medlemsländerna om asyl och migrationsfrågor.

Framför allt har länder som Polen och Ungern varit starkt skeptiska till att behöva ta emot asylsökande som anlänt till andra medlemsländer, exempelvis när flyktingströmmen från Syrien till främst Grekland och Italien var som störst under 2015.

Kriget i Ukraina har dock ändrat läget.

– Man kan notera att länderna i sin retorik åtminstone är betydligt generösare nu, säger Ygeman.

Frågan är samtidigt vad konsekvenserna kommer att bli för flyende och asylsökande från andra konfliktzoner och deras hopp om att få hjälp i Europa.

– Det återstår väl att se, men asylrätten gäller ju alla. Det spelar ingen roll om kriget är nära eller långt borta. Men det är klart att med ett krig på den egna kontinenten så kommer Europa att vara väldigt upptaget av att klara den uppgiften, säger migrationsministern i Bryssel.

Texten har uppdaterats.