I en nyligen läckt rapport från EU:s antikorruptionsbyrå Olaf suddas det allra sista tvivlet ut: EU:s gränsbyrå Frontex har stora problem. I dag avgörs det om myndighetens budget godkänns och de får fortsatt förtroende, eller om parlamentarikerna fattar det historiska beslutet om att hålla Frontex ansvariga.
– Det skulle innebära en mycket välkommen svängning, säger EU-parlamentarikern Malin Björk (V).
I maj i år tvingades Frontex verkställande direktör Fabrice Leggeri att avgå. Det följde på drygt två år av svidande kritik från otaliga små och stora människorättsorganisationer samt grävande reportage om interna missförhållanden och brott mot mänskliga rättigheter. Några dagar efter Leggeris avgång röstade EU-parlamentet, som har makt att frysa EU-myndigheters budget, för att skjuta upp en budgetomröstning. På byråkratiskt EU-språk heter det att parlamentet kan välja att ge eller inte ge Frontex ansvarsfrihet. Får myndigheten ansvarsfrihet läggs det gångna årets budget till handlingarna utan att ifrågasättas. Detta har varit regel fram till i våras – då parlamentet sköt upp omröstningen efter en klassisk handuppräckning.
För lite mindre än ett år sedan, i november 2021, var det en majoritet av högerpartier i EU-parlamentet som röstade för ansvarsfrihet, det vill säga att godkänna budgeten för föregående år utan några krusiduller.
Under tisdagen ska parlamentet rösta om den ansvarsfrihet som man valde att avvakta med att ta ställning till i maj. Omröstningen sker kort efter att både Sverige och Italien har fått nya högernationalistiska och fascistiska regeringar som använder ett hårt tonläge mot flyktingar och migranter – de människor som Frontex misstänks ha bidragit till att mota bort från EU-gränsen.
Hånar de som försvarar mänskliga rättigheter
I dagarna har en rapport från Olaf, EU:s antikorruptionsbyrå, publicerats i sin helhet av den tyska tidningen Der Spiegel, i samarbete med vakthunden FragDenStaat. Rapporten hade fram till att den läckte i sin helhet endast lästs av några få och utvalda personer. Sett till vad den innehåller är det lätt att förstå att Frontex inte har velat offentliggöra den.
Enligt Olaf:s rapport har anställda på Frontex avdelning för fundamentala rättigheter (FRO), den avdelning som ska se till att Frontex under sina olika uppdrag respekterar mänskliga rättigheter, har hånats av andra anställda och kallats för ”vänster”. Detta trots att deras uppdrag inte alls har någonting med vänsterpolitik att göra utan bara med sådana grundläggande rättigheter som världen och EU har enats om är allmängiltiga. Euobserver skriver att byråns ”känslolöshet” sticker ut i rapporten. Bland annat hänvisar ”tillsyn av de mänskliga rättigheterna under deras funktionär för grundläggande rättigheter till en diktatur av röda khmererna ledd av massmördaren Pol Pot,
Fabrice Leggeri – Frontex tidigare chef – har också ljugit eller inte känt till fakta, något EU-parlamentariker tidigare har hävdat. Bland annat så har Fabrice Leggeri sagt att det inte har funnits några Frontex-drönare i luften som kunnat observera pushbacks (olagliga deportationer) från Grekland till Turkiet när det i själva verket visst fanns det. Istället för att gå in och göra det rätta – avbryta den – har Frontex låtit sådant passera. Exemplen är många.
För 2022 är Frontex budget 754 miljoner euro – en summa som kan växa ytterligare till 2023 om ingen drar i handbromsen. Frontex har vuxit snabbt de senaste åren och har fått utökade befogenheter. Snart kommer man ha en egen stående styrka med gränsvakter, till skillnad mot i dag när det är EU:s medlemsstater som deltar med sin kustbevakning, militär eller polis.
"Inte överraskad"
EU-parlamentarikern Malin Björk (V), har följt turerna kring Frontex nära och riktat skarp kritik mot både myndigheten och dess tidigare chef. Hon är inte förvånad över innehållet i Olaf:s rapport.
– Jag är egentligen inte överraskad eftersom jag själv varit med om Frontexanställda som försöker mörka och har ljugit mig rätt upp i ansiktet under en utskottsutfrågning. Att dessa missförhållanden nu utreds, dokumenteras och kommer till allas kännedom är jätteviktigt, säger Malin Björk.
Hon menar att problemen inom Frontex är strukturella. Att Fabrice Leggeri och ett fåtal andra personer har fått lämna sina poster räcker inte, enligt Björk.
– En ny generaldirektör krävs naturligtvis, men det räcker inte. Frontex styrelse har ett medansvar, de har låtit dessa olagligheter och missförhållanden fortgå. De måste nu skapa nya rutiner och strukturer som innebär att varje brott mot mänskliga rättigheter och EU-lag får konsekvenser, säger hon, och fortsätter:
– Frontex förskjutning och dess strukturella missförhållanden är tyvärr också en konsekvens av EU:s gränspolitik som innehåller alltfler inslag som hotar människor som försöker ta sig till Europa för att söka skydd.
Malin Björk påpekar att också EU-kommissionen och Ylva Johansson, som är kommissionär med ansvar för migration, måste agera kraftfullare och sluta legitimera Frontex genom bristande agerande.
Frontex fick ögonen på sig 2020
Uppståndelsen kring Frontex tog fart i februari 2020, då Turkiet efter att ha hotat med att ”öppna gränsen” mot EU ett tag gjorde slag i saken. EU svarade med att sätta in militär från Frontex för att hjälpa Grekland att stoppa flyktingarna. EU-kommissionens Ursula von der Leyen tackade under ett besök Grekland för att vara Europas ”sköld” i denna svåra tid. Uttalandet väckte skarp kritik från människorättsorganisationer och på sociala medier delades bilder av hur grekisk kustbevakning gjorde svallvågor framför flyktingbåtar och slog dem med åror.
Vad Grekland också gjorde i början av våren 2020 var att frysa möjligheten att söka asyl i en månad – vilket är ett brott mot internationell lag. Inte heller det hindrade EU från att visa sitt stöd. Frontexinsatsen i det Egeiska havet har sedan dess ifrågasatts i och med att pushbacksen har fortsatt, men myndighetens nya chef Aija Kalnaja har inte velat avsluta den.
Delade meningar om Frontex framtid
Moderaternas Tomas Tobé, EU-parlamentariker och ledamot i parlamentets utskott LIBE (Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter) har dock fortsatt förtroende för myndigheten.
– Frontex är en viktig myndighet för en välfungerande kontroll av den externa gränsen. Efter den tidigare generaldirektörens avgång har den nya ledningen vidtagit en rad åtgärder, bland annat för att möta de rekommendationer Europaparlamentet ställt upp. Ombudet för de grundläggande rättigheterna har också en central roll i myndighetens arbete. Det finns, vad vi vet, inga indikationer på att EU-medel har missbrukats. Vi kommer därför rösta för ansvarsfrihet, skriver Tomas Tobé i en kommentar. Moderaternas partigrupp EPP har hittills alltid röstat för att fria Frontex.
Malin Björk hoppas å andra sidan att i alla fall den liberala gruppen i EU-parlamentet ska ha tänkt om och röstar mot ansvarsfrihet.
– Det skulle innebära en mycket välkommen svängning i frågan om Frontex. Många partier, särskilt på högerkanten, har varit beredda att acceptera i stort sett vad som helst från Frontex. Men äntligen verkar det som om den liberala gruppen Renew vaknat upp. Tyvärr verkar det som om EPP-gruppen med M och KD samt extremhögergrupperna kommer fortsätta legitimera Frontex trots allt som uppdagats, säger Malin Björk.
Uppdatering: EU-parlamentet har nu röstat. Och resultatet är historiskt: Frontex beviljas inte ansvarsfrihet för första gången. 345 ledamöter röstade mot att bevilja ansvarsfrihet, medan 284 röstade för. Av de svenska partierna var det bara M, KD och SD som röstade för ansvarsfrihet.
Läs mer:
EU storsatsar på Frontex: ”Mänskliga rättigheter existerar inte vid gränsen”
Frontex duckar för anklagelser om grova brott på EU-gränsen
Frontex stora problem bekräftas i ny rapport från EU-parlamentet
80 organisationer och aktivister i stort upprop: ”Avskaffa Frontex”
