I höstas anklagades EU:s gränsmyndighet Frontex för att delta i att olagligt skicka tillbaka flyktingar från Grekland till Turkiet. Nu kommer nya rapporter som tyder på att Frontex gjort sig skyldiga till samma brott i Albanien. Flera EU-parlamentariker kräver att Frontex chef avgår och interna utredningar pågår.
EU:s gränsmyndighet Frontex samarbete med Albanien startade i maj 2019. Det är Frontex första samarbete med ett land utanför EU som ger dem exekutiv makt. Många flyktingar på väg norrut från Grekland reser via Albanien, något som triggat samarbetet.
Den tyska tidningen Deutsche Welle rapporterade nyligen att Frontex enligt deras källor deltagit i pushbacks från Albanien. Frontex har tidigare anklagats för att både indirekt och direkt delta i pushbacks från Grekland. I höstas presenterade flera stora medier gemensamt omfattande bevis som styrkte detta.
DW har pratat med Ali al-Ebrahim, en syrisk flykting som via Turkiet och Grekland tagit sig till Albanien. Han gick tillsammans med fem andra till fots från Grekland till Albanien i september 2020.
Väl framme i Albanien blev gruppen stoppad av gränsvakter från Frontex.
– Jag kunde se det på deras armband, säger Ali al-Ebrahim.
Frontex personal bär breda, ljusblåa band med EU:s flagga på överarmarna. I Albanien bad Ali al-Ebrahim och de andra i gruppen myndigheterna om att få söka asyl. Till svar fick de att det inte gick att söka asyl för tillfället, på grund av coronapandemin. De skickades därefter tillbaka till Grekland utan att de grekiska myndigheterna kontaktades.
Flyktingorganisationer aktiva längs med Balkanrutten har hört många vittnesmål om pushbacks på den grekiska gränsen mot Albanien och Nordmakedonien. Flera vittnen berättar enligt de flyktingaktivister DW varit i kontakt med om att de som skickad dem tillbaka har haft ljusblåa band med EU-logga på armen.
Ska utredas internt
EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter, LIBE, har med anledning av de rapporter som presenterats av medier och människorättsorganisationer hållit i utfrågningar med Frontex chef Fabrice Leggeri. Redan i somras försäkrade han LIBE om att Frontex inte var delaktiga i pushbacks.
I slutet på 2020 hölls en utfrågning där EU-parlamentarikerna i LIBE ställde honom mot väggen.
– När Leggeri besökte LIBE-utskottet ljög han oss ledamöter rakt upp i ansiktet och hävdade att Frontex inte medverkat till några pushbacks. Han måste avgå, det kräver både vi i vänstergruppen och den socialdemokratiska gruppen. Men från vänstergruppens sida vill vi nu gå längre. Vi vill tillsätta ett utredningsutskott för att granska både Frontex agerande och nationella gränspolisers olagliga agerande vid EU:s gränser, säger den svenska EU-parlamentarikern Malin Björk (V), som sitter i LIBE-utskottet, till Syre.
I slutet på november tillsatte Frontex ledning en internutredning. Den mekanism som redan finns för att rapportera allvarliga incidenter ska också uppdateras och stärkas.
EU-kommissionen, som i november kallade till ett extrainsatt möte med bland annat Frontex chef Fabrice Leggeri och en expert från LIBE-utskottet, skriver i en skriftlig kommentar till Syre att:
”Kommissionen tar alla anklagelser om pushbacks väldigt allvarligt. Apropå anklagelserna om Frontex inblandning i pushbacks från Grekland så har det på kommissionens begäran inletts en process för att utreda det.”
Nästa extrainsatta möte är planerat till den 20 och 21 januari.
Fortsatt förtroende för Frontex
I mejlsvaret till Syre skriver kommissionens talesperson också att all Frontex personal respekterar mänskliga rättigheter och följer en uppförandekod som bland annat UNHCR varit med och tagit fram. Kommissionär Ylva Johansson har fortfarande tillräckligt mycket förtroende för Frontex och dess chef för att låta honom vara kvar.
Malin Björk är av en annan åsikt:
– Det är graverande bevis som visar på hur EU och Frontex bryter mot internationell rätt och de mänskliga rättigheterna. Att EU-kommissionen och EU:s medlemsländer har fortsatt förtroende för Frontex är skamligt.
– Nu har också EU:s egen byrå Olaf, som utreder korruption och allvarliga missförhållanden, börjat utreda Frontex. Det är bra, men kommissionen och EU:s medlemsländer, inte minst Sverige, måste också reagera och agera.
Idag har Frontex 1000 anställda (2016 var siffran strax över 400) och 6 500 gränsvakter som kan placeras ut vid EU:s yttre gränser. Senast 2027 målet att ha 3000 anställda och en styrka på 10 000 gränsvakter som kan placeras ut vid de yttre gränserna när behov finns.
– Vänsterpartiet är det enda svenska parti som krävt att vi sätter stopp för Frontex och istället för att militarisera våra gränser ser till att satsa resurserna på att organisera ett värdigt mottagande för dem som söker skydd i Europa. Som läget är nu ser jag inte hur Frontex ska kunna utföra sitt jobb på ett rättssäkert sätt, säger Malin Björk.
