Aktivister och cirka 80 människorättsorganisationer kräver nu att EU:s gränsbyrå Frontex avskaffas. Kravet följer på en lång rad skandaler och utredningar som pekat ut myndigheten som ansvarig för brott mot internationell rätt och olika interna missförhållanden, samtidigt som Frontex snabbt växer i både befogenhet och budget.
Skandalerna kring Frontex har avlöst varandra det senaste året. Sedan Turkiet bestämde sig för att ”öppna gränsen” mot EU i slutet av februari 2020 har situationen förändrats i det Egeiska havet mellan Turkiet och Grekland. Marie, från människorättsorganisationen Mare Liberum på den grekiska ön Lesbos, har tidigare sagt till Syre att havet nu liknar en ”krigszon”. Grekland och EU bedriver alltså krig mot de flyktingar och migranter som hoppas landa på de grekiska öarna, enligt henne.
I ett öppet brev skickat till EU-kommissionen anklagar de 80 organisationerna och aktivisterna EU för att ”ha blod på sina händer”. Genom avtal med tredje länder och genom att låta bli att rädda liv till havs stänger EU människor ute och bidrar till att människor dör helt i onödan, menar man.
”Över 740 personer har dött hittills i år när de har försökt korsa Medelhavet i jakt på en säker plats. EU:s gränsregim tvingar människor dem att ta farliga migrationsrutter, ofta på osäkra fartyg. Man har anlitat grannländer för att stoppa dem på vägen: de möter dem med våld och push-backs, eller vägrar att rädda dem – och överger dem för att drunkna till sjöss”, står det bland annat i brevet, erfar The Guardian.
Våld normaliseras och missförhållanden utreds inte
EU både inför och uppmuntrar till en ordning där våld normaliseras. Sedan 1993 har 40 555 människor dött på EU:s gränser, enligt kampanjen.
”Det här är liv som förlorats på grund av den Europeiska Unionens besatt het av att bygga gränser istället för att skydda människor”, enligt kampanjen, som bland annat organisationerna Sea-Watch, Mediterranea Saving Humans, Iuventa10, Baobab Experience och Alarm Phone står bakom.
Också Human Rights Watch riktar återigen skarp kritik mot Frontex, denna gång för att man misslyckas med att vidta åtgärder när det kommer rapporter om att grundläggande rättigheter kränkts.
– Frontex har upprepade gånger misslyckats med att vidta effektiva åtgärder när anklagelser om kränkningar av de mänskliga rättigheterna kommer till deras kännedom. Frontex är ett verkställande EU-organ som snabbt får ökad befogenhet, finansiering och juridiskt ansvar, det gör det ännu mer angeläget för Frontex att införa effektiva verktyg för att skydda grundläggande rättigheter, säger Eva Cossé, Västeuropaforskare på Human Rights Watch, i ett pressmeddelande.
Skandal efter skandal
Anklagelserna mot Frontex under det gångna året har framförallt handlat om så kallade push-backs (olagliga deportationer) till Turkiet från grekiska vatten och öar. Men också om interna missförhållanden och bristande system för att hantera klagomål och annat.
Det har också förekommit rapporter om att Frontex varit delaktiga i push-backs mellan Albanien och Grekland. Frontex valde också att avbryta sina aktiviteter i Ungern efter att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i en dom fastslog att Ungern begår brott mot flyktingars rättigheter genom att skicka dem tillbaka till Serbien utan att utreda deras flyktingskäl. Över 4000 personer skickades tillbaka över gränsen på bara ett par månader från det att domen föll till att Frontex drog sig ur Ungern, enligt den Budapest-baserade människorättsorganisationen Ungerska Helsingforskommittén. Frontex utreds också av LAF, EU:s egen byrå som ska utreda korruption.
Sedan 2005, året efter att Frontex grundades, har budgeten stigit med 7500 procent, enligt The Guardian. År 2027 ska myndigheten ha en stående styrka, som arbetar under EU-flagg och är anställda av Frontex, som kan placeras ut vid behov.
Frontex fortsätter dock att utvidgas och växa och nyligen var EU-kommissionär Ylva Johansson i Serbien för att inviga ett nytt samarbete, något Frontex uppmärksammade på Twitter. Samarbetet med Serbien blir det femte i sitt slag med ett land utanför EU. 44 personer ur den stående styrkan ska placeras ut i landet, som sedan 2015 varit en vanlig transitväg för flyktingar på väg norrut.
