Tomas och hans familj tvingades söka akuta matpengar av socialtjänsten. Nu hotar socialsekreteraren att göra en orosanmälan på barnen. I förlängningen kan en orosanmälan leda till att barn tas ifrån föräldrarna.
– Det stämmer inte överens med den svenska lagstiftningen. Fattigdom är ingen orsak till orosanmälan, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete.
Psykiska och sociala problem har gjort att Tomas och hans familj tvingats leva på försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag, under 15 års tid.
Sedan i våras har försörjningsstödet, som är på ungefär samma nivå som existensminimum, urholkats på grund av den höga inflationen. Under flera månader tvingades familjen låna pengar av släkt och vänner för att ha råd med maten, men till slut sökte de akuta matpengar av socialtjänsten i oktober.
Det beviljades. Men i svaret skrev socialsekreteraren att hon ”har skyldighet” att göra en orosanmälan på barnen om familjen söker akuta matpengar igen (se hela mejlet längre ned).
– För mig är det ett förtäckt hot, säger Tomas, vilket Syre skrivit om i en annan artikel.
Nu kan Syre berätta att socialsekreterarens beteende tycks strida mot lagen.
– Fattigdom är ingen orsak till orosanmälan. Det låter mycket märkligt, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete och som är specialiserad på just försörjningsstöd.
Samhället ska hjälpa föräldrar
Det finns inget som säger att föräldrar med knaper ekonomi skulle vara sämre eller mindre kärleksfulla mot sina barn än andra. Fattigdomen behöver inte heller vara individens fel, utan kan lika gärna bero på strukturella orsaker, som otillräckliga skyddsnät eller dålig arbetsmarknadspolitik.
I socialtjänstlagen nämns att ”barnets bästa” alltid ska beaktas, och i barnkonventionen, som Sverige har skrivit under står det att barn har rätt till skälig levnadsstandard. Tolkningen av barnkonventionen förtydligas i Socialstyrelsens Handbok för socialtjänsten. Där står det att staten ska hjälpa till med bland annat mat, kläder och bostad i fall föräldrarna inte kan ge barnen detta.
– Om föräldrar inte kan svara upp med en skälig levnadsstandard ska samhället göra det. Att ha akut mathjälp som grund till att göra en orosanmälan för barn rimmar väldigt dåligt med den svenska lagstiftningen, säger Tapio Salonen.
Menar du att en orosanmälan på enbart den grunden strider mot den svenska lagen?
– Ja, säger Tapio Salonen.
Chef: ”Orosanmälan kan bero på omfattande försörjningsproblem”
Tomas och hans familj bor i Örnsköldsvik. Där vill kommunens tjänstemän inte svara på frågor om Tomas fall, trots att Syre har en fullmakt som intygar att han och hans fru tillåter intervjun. Istället svarar Lars Lundgren, avdelningschef på Arbetsmarknad och försörjning vid Örnsköldsviks kommun, bara på generella frågor över mejl för att inte riskera att bryta sekretessen.
”Vi har ingen rutin som säger att vi ska göra en orosanmälan vid ett visst antal ansökningar om akuta matpengar”, skriver han.
Anser ni att svårigheten att försörja sina barn ekonomiskt räcker som enda skäl för att göra en orosanmälan till barnenheten?
”Det görs alltid en individuell bedömning innan en orosanmälan skickas och kan göras av olika anledningar. Det kan också bero på hur omfattande försörjningsproblem som finns i det specifika fallet”, skriver Lars Lundgren.
Så svarar ansvarig politiker
Den sista meningen går att tolka som att kommunen ibland gör orosanmälningar enbart på grund av att familjen har ”omfattande försörjningsproblem”. Syre läser upp svaret för Zenitha Nordfjell (S), ordförande i Humanistiska nämnden, som har ansvar för bland annat försörjningsstödet i Örnsköldsvik.
– Vi har aldrig haft något ärende där knaper ekonomi har varit enda skäl för placering av barn (alltså omhändertagande av barn reds anm). Då finns det andra omfattande problem, säger hon.
Zenitha Nordfjell kan dock inte svara på om kommunen har gjort orosanmälningar med enbart ekonomi som grund. Hon känner bara till bakgrunden till orosanmälningarna i de fall då barn ska omhändertas – inte annars.
Lars Lundgrens svar tolkar hon som att den dåliga ekonomin i sig inte är avgörande, utan att om en orosanmälan görs beror det på om den dåliga ekonomin orsakas av till exempel ett spel- eller missbruksproblem i familjen, vilket kan skada barnen även på andra sätt än ekonomiskt.
Det står dock inget om misstankar om missbruk eller liknande problem i det mejl där socialsekreteraren påstår att hon måste göra en orosanmälan på Tomas barn ifall han söker matpengar igen. Inte heller i något av de många andra mejl som Tomas visat Syre. Dessutom hittades inga fel hos familjen när socialtjänsten nyligen gjorde en extra utförlig granskning av deras ekonomi, och de behövde skicka in kvitton och kontoutdrag från de senaste fyra månaderna.
Enda skälet som går att hitta till att socialsekreteraren nämnde en orosanmälan är just ansökan om akuta matpengar. Syre läser upp mejlet för Zenitha Nordfjell.
Att påstå att ansökningar om akuta matpengar kan leda till orosanmälan kan ju uppfattas som ett hot?
– Jag kan inte uttala mig i enskilda ärenden. För mig är det viktigt att barnens behov är i centrum och att man ser till att folk som behöver hjälp får hjälp, säger hon.
Varje månad har Zenitha Nordfjell som politiker avstämning med Enheten för ekonomiskt bistånd. Just med tanke på inflationen har frågan varit uppe om familjer med långvarigt försörjningsstöd inte behövde mer pengar. Om det hade flaggats för ökat behov hade Välfärdsförvaltningen, som har hand om försörjningsstödet, kunnat ansöka om mer pengar till ekonomiskt bistånd hos kommunstyrelsen. Men eftersom Enheten för ekonomiskt bistånd inte har gått minus ansågs pengarna räcka.
– Budgeten för försörjningsstödet ligger med plus så det behövdes inte. Men vi politiker var tydliga med att om det fanns barnfamiljer som hade det tufft så skulle de beviljas mer än riksnormen i försörjningsstödet, säger Zenitha Nordfjell.
Med tanke på hur socialsekreteraren formulerar sig i mejlet så stämmer det ju inte att socialtjänsten så lätt ger extra pengar till de barnfamiljer som behöver?
– Det låter som att man uttrycker sig mindre bra. Jag har inte hört det här förut och jag kan inte uttala mig om enskilda individer eller om något jag inte har sett förut. Men jag kan ta med mig detta till förvaltningschefen och se vad som har hänt, säger Zenitha Nordfjell.
Kommunen stoppade regeringens pengar i egen ficka
Socialtjänsten kan generellt ge mer pengar till fattiga familjer om de vill. Riksnormen i försörjningsstödet som bestäms av regeringen är bara ett golv, inte ett tak, och det är fullt möjligt för kommunen att själv besluta om att ge mer.
Det har också ett fåtal kommuner i landet gjort. Detta efter att förra regeringen lät höja bostadsbidraget tillfälligt fram till december i år, just på grund av inflationen. Familjer som lever på försörjningsstöd gynnas i vanliga fall inte av den höjningen eftersom alla inkomster dras av från försörjningsstödet, inklusive bostadsbidraget. I stället hamnar höjningen av bostadsbidraget i kommunernas fickor eftersom de nu behöver betala ut mindre av familjernas hyra än tidigare.
– Det är bara tio-femton kommuner som har moral nog att låta bli de här pengarna och låta de gå till vad de var menade för, säger Christina Olsson, ordförande i föreningen Makalösa föräldrar till Dagens arena.
Örnsköldsvik har valt att inte låta höjningen av bostadsbidraget gå till familjer med försörjningsstöd.
– Vi gav i uppdrag till förvaltningen att utreda hur den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget skulle hanteras för personer med långvarigt försörjningsstöd. Förvaltningen gjorde en omvärldsanalys, och i den bedömde man att ingen åtgärd behövdes, säger hon.
Men ni politiker borde väl förstå att personer med försörjningsstöd skulle drabbas extra hårt när inflationen var så hög, särskilt på mat?
– Det är inte min roll som förtroendevald att utreda. Jag kan inte de tekniska detaljerna och vet inte hur den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget beräknas i försörjningsstödet. Det är Lars Lundgren som kan svara på det. Däremot har vi varit tydliga inför förvaltningen om att människor ska få det stöd de behöver. Det ska inte vara så att man som barnfamilj inte får mat på bordet. Vi har lyft detta vid varje avstämning under hela året, säger Zenitha Nordfjell.
Får en högre ”julpeng” istället
Lars Lundgren, avdelningschef på Arbetsmarknad och försörjning vid Örnsköldsviks kommun är den som ansvarade för omvärldsanalysen. Syre har försökt nå honom utan resultat.
I tidigare mejlkonversationer har han inte heller svarat på frågan om vad som har hänt med pengarna från regeringens tillfälliga höjning av bostadsbidraget. Däremot har han skrivit att de har höjt den ”julpeng” som de brukar ge till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd, ”om de uppfyller kriterierna”. I vanliga fall ligger den på 300 kronor per barn, men i år höjs den till 1300 kronor per barn.
Tomas är tacksam för jullpengen. Men när han får höra att kommunen haft möjlighet att ge mer i försörjningsstödet med tanke på regeringens tillfälliga höjning av bostadsbidraget blir han ställd.
– Det gör ont i hjärtat. De extra pengarna är precis vad som skulle kunnat ha hindrat oss från att vara i den sits vi befinner oss i nu, säger Tomas.
Tomas heter egentligen något annat.
Läs mer:
Nästan omöjligt att få rätt mot socialtjänsten
Arbetsförmedlingen svår att nå – folk nekas försörjningsstöd
