2019 fick reportern Michael Verdicchio på Göteborgs-Posten en guldspade för sin granskning av våldsbejakande djurrättsaktivism i Sverige. I fjol släppte tidningen en uppföljande artikel som handlade om bönder som berättade om brott de utsatts för. Det var också då som händelsen, som ledde till åtal för olaga hot, inträffade.

GP:s artikel delades i en Facebooksida av en person som enligt GP är en ”ledargestalt” inom Djurfront, en av de djurrättsaktivistgrupper som GP granskat, varpå den kommenterades av en annan djurrättsaktivist.

Aktivisten ska i kommentaren ha skrivit att ”Verdicchios dick bör skäras av och matas till han till han kväva”, enligt domen.

Djurrättsaktivisten förnekar inte att det var hon som skrev meddelandet. Däremot hävdar hon att hon var arg för tidpunkten när hon skrev meddelandet, att hon saknat impulskontroll av medicinska skäl och att hon inte tänkte på hur hennes kommentar skulle kunna tolkas. Aktivisten menar också att hon inte tänkte på att personen som delat artikeln hade taggat tidningen och att kommentaren skulle kunna nå reportern.

Inget stöd för uppsåt

I tisdags togs målet upp i Södertörns tingsrätt. Rätten anser inte kvinnan haft något uppsåt att reportern skulle läsa det hon skrev i kommentaren under inlägget på Facebook, då hon själv inte taggat varken tidningen eller journalisten. Därmed frias hon från åtalspunkten.

”Utredningen ger inte stöd för att hon avsett detta eller för att hon förstått att det oundvikligen skulle komma att ske”, skriver rätten.

Hon borde dock ha förstått att en sådan risk föreligger, att hon medvetet tagit den risken och varit grovt oaktsam. Men allt detta är inte tillräckligt för straffrättsligt ansvar för olaga hot, enligt tingsrätten.

Michael Verdicchio uppger att han är chockad över rättens beslut.

– Domen säger att det är okej att skriva vad som helst offentligt till en journalist, att skriva att man ska skada eller döda den, så länge du inte skickar det direkt till reportern. Ska man kunna göra det? För mig är det en principfråga för branschen. Just nu känns det meningslöst att anmäla om det slutar så här, säger han i en kommentar till Göteborgs-Posten.

Även Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet, SJF, är kritisk till beslutet. Hon menar att hot riktade mot journalister kan skada demokratin genom att de på grund av exempelvis rädsla avstår från att granska och bevaka vissa grupper eller ämnen. Detta kan i förlängningen förhindra att medborgare får tillgång till nödvändig samhällsinformation, enligt Hyllert.

– Domen är ett hån mot alla journalister som dagligen kämpar på, trots att de blir utsatta för hot. Det är allvarligt och provocerande, och jag förutsätter att domen kommer överklagas, säger hon till Göteborgs-Posten.

Djurfront: ”Mellan två privatpersoner”

Enligt Djurfront har händelsen inte med dem att göra, utan rör sig om ett samtal mellan två privatpersoner.

”Vi är inte förvånade över att GP ännu en gång använder sig av lögner för att försöka sätta dit Djurfront som egentligen inte hade någonting med det påhittade hotet att göra. Kommentaren skrevs under en medlems privata inlägg, inte under Djurfronts. Ändå är det Djurfront som fått skulden genom att reportern poängterat i förhör att det rör sig om personer som är aktiva i Djurfront.”, skriver Djurfront i en kommentar till Syre.

Enligt Djurfront rör det sig om ett försök att smutskasta organisationen.

”Den utsatta aktivisten har Djurfronts fulla stöd”, skriver Djurfront.

Läs mer: 

Djurrättsaktivism är inte problemet GP

Omdiskuterad Brå-rapport om extrem djurrättsaktivism – nu är den släppt

”Är GP:s granskning av Djurfront verkligen oberoende?”

Swedbank nobbar Djurfront

Mer än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under medborgarinitiativet End the cage age, som skickades in till EU-kommissionen i oktober 2020, med uppmaningen om att få ett slut på lantbruksdjur i bur.

När mer än en miljon människor undertecknar ett medborgarinitiativ har EU en skyldighet att svara på detta och motivera sitt svar.

Men när det gäller en skärpt djurskyddslagstiftning, som utlovats av EU-kommissionen en lång tid, så verkar det ha runnit ut i sanden, något som Syre rapporterade om i oktober.

I sitt officiella svar på medborgarinitiativet som EU-kommissionen publicerade i juni 2021 så utlovade man att lägga fram ett lagförslag senast i slutet av 2023, men det har alltså inte gjorts och ser heller inte ut att bli av.

Detta, menar djurrättsorganisationerna, strider mot hur kommissionen borde ha hanterat det hela. Beslutet att inte publicera djurskyddslagstiftningen har inte kommunicerats korrekt till de som höll i medborgarinitiativet och dess undertecknare via lämplig webbplats och kanaler, hävdar Eurogroup for Animals.

– EU-kommissionen skapade tydliga förväntningar hos medborgarna, men har i sanningens ögonblick svikit dem. Detta gör att man kan ifrågasätta ett kärnvärde för EU-institutionerna: demokratin. Medborgarinitiativen lanserades medvetet för att göra det möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsfattande processer. Men vad hjälper det om deras röster fortsätter att vara ohörda? säger Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals i ett pressmeddelande.

Innan organisationerna lämnade in det officiella klagomålet till ombudsmannen så bad de formellt kommissionen att lägga fram en tidsplan för offentliggörandet av lagstiftningsförslaget, för att uppfylla sin skyldighet gentemot medborgarinitiativet. Ändå har kommissionen inte lämnat ett tydligt svar på denna begäran, konstaterar Eurogroup for animals.

Läs mer:

EU sviker djuren – burhönsen blir kvar

Innehållet läckte ut och kritiserades redan någon vecka innan det blev officiellt, vilket Syre rapporterade på måndagen. Nu när det blivit officiellt bekräftas både besvikelser och ljuspunkter.

– Det är bra att EU-kommissionen föreslår bättre skydd under djurtransporter, men det är inte tillräckligt. Vi har krävt ett exportförbud för levande djur från EU och hårdare transportregler inom EU, säger Roger Pettersson, generalsekreterare i World animal protection Sverige i ett pressmeddelande.

Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt, beklagar att kommissionen valt att inte gå längre:

– Det är mycket olyckligt att EU-kommissionen slarvar bort den här möjligheten att åstadkomma stora förbättringar för djuren. Vi nås återkommande av skandaler om överhettade djur på Europas vägar och svältande djur på omkringdrivande fartyg – och detta engagerar EU-medborgare.

Men även Djurens rätt uppmärksammar positiva inslag. Det handlar bland annat om kortare maximalt tillåtna restider för de flesta arter, uppdaterade regler för utrymme och obligatorisk spårbarhet i realtid för alla vägtransporter. Det faktum att lagstiftningspaketet kring djurtransporter inte sköts upp, som till exempel det som gäller pälsdjursuppfödning, välkomnas också.

– Nu fortsätter vårt arbete för att Europaparlamentet och ministerrådet i den kommande lagstiftningsprocessen ska stärka dessa förslag ännu mer, säger Camilla Bergvall.

EU-kommissionen väljer att gå vidare med att utvärdera om ett förbud mot pälsdjursfarmning är nödvändigt och genomförbart. Så besvarades på torsdagen medborgarinitiativet mot pälsdjursfarmning, som ett 80-tal djurrättsorganisationer i EU står bakom.

För att kunna ta ställning vill EU-kommissionen ha vetenskapliga utlåtanden från EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, och tid för ytterligare utvärdering. EU-kommissionen kommer sedan meddela om det är ”lämpligt att föreslå ett förbud efter en övergångsperiod” eller om den ska ”säkerställa välfärden för uppfödda pälsdjur” på annat sätt.

Djurens rätt drar slutsatsen att ytterligare steg tas i riktningen mot ett pälsfritt Europa, men att EU-kommissionens svar inte står i paritet till det EU-medborgare höjt sina röster för. På tio månader samlade medborgarinitiativet Fur free Europe drygt en och en halv miljon namnunderskrifter.

– Det är bra att EU-kommissionen nu påbörjar sitt arbete med ett förbud mot pälsdjursfarmning, som så många medborgare efterfrågar. Men det är synd att de drar ut på tiden i onödan. Det finns redan en mängd bevis för att ett värdigt djurskydd inte går att tillgodose på pälsdjursfarmer, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt.

Viktigt med öppen och opartisk process

I väntan på EFSA:s vetenskapliga utlåtanden utlovar EU-kommissionen flera åtgärder utifrån en strategi som ”erkänner att människors, djurs och miljöns hälsa är oupplösligt sammankopplade”. Bland annat kommer EU-kommissionen se över EU:s textilmärkning och överväga att inkludera mink på EU:s lista av invasiva arter.

Kommissionen kommer också besöka pälsdjursfarmer där i huvudsak vilda djur, som minkar, rävar och mårdhundar hålls i små burar. Djurens rätt framhåller att djuren ”hindras från att uppvisa naturligt beteende för att sedan dödas enbart på grund av värdet av deras päls”, och att argumenten mot pälsdjursfarmning går bortom djurskydd. Detta då farmerna även utgör en risk för nya pandemier, och är ”en av de mest förorenande industrierna” genom användningen av giftiga kemikalier.

– Nu är det av yttersta vikt att processen för det vetenskapliga yttrandet är öppen och opartisk samt inbegriper samråd med intressenter över hela linjen, för att undvika överrepresentation av industrin i jämförelse med oberoende forskare och icke-statliga organisationer, betonar Camilla Bergvall.