Förra året ökade antalet personer som lever på långvarigt ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag. Det är oroande, anser Socialstyrelsen. Bland annat får barnen i dessa familjer förhöjd risk för självmord i framtiden. Trots att arbetslösheten ökade mest bland unga och invandrare under pandemin är det inte fler bland dessa som får ekonomiskt bistånd.
Antalet personer som lever på ekonomiskt bistånd i tio månader eller mer ökade under förra året. Det konstaterar Socialstyrelsen i ett nytt faktablad. Totalt var det omkring 160 000 personer som tog emot ekonomiskt bistånd under lång tid, vilket är 10 900 fler än år 2019.
Ökningen innebär att fler barn lever i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd. Det är oroande, skriver Socialstyrelsen. En orsak är att barn som växer upp i sådana familjer har sämre framtidsutsikter än andra. De har förhöjd risk för låga skolresultat, självmordsförsök, substansmissbruk och dödsfall, enligt forskningsrådet Forte.
Det kan vara lätt att tro att ökningen av antalet personer med långvarigt ekonomiskt bistånd hänger ihop med pandemin. Men det är oklart om det är så, eftersom ökningen påbörjades redan innan pandemin. Socialstyrelsen har ännu inte analyserat i fall det finns något samband.
Samtidigt som arbetslösheten har ökat under pandemin har antalet personer som tagit ut ekonomiskt bistånd under kortare perioder minskat. En förklaring kan vara att staten och kommunerna satt in åtgärder för att minska arbetslösheten, till exempel korttidspermitteringar, omställningsstöd och fler utbildningsplatser.
Framför allt unga och utlandsfödda har haft svårt att få jobb under pandemin. Men trots detta har inte dessa grupper ökat bland biståndstagarna. Unga tros istället ha börjat studera i samband med att antalet utbildningsplatser ökade.
Läs mer:
Nästan omöjligt att få rätt mot socialtjänsten (Syre 16/12 2020)
Hade sökt 17 jobb – domstolen gick ändå på socialtjänstens linje (Syre 18/12 2020)
Ny rapport: Välfärdsstaten hjälper inte de allra fattigaste (Syre 20/10 2020)
