Zoom

Syre erfar: Atlantens ”Amazonas” får marint skydd – nu står tvisten om havsbotten

2,9 till 5 miljoner sjöfåglar använder sig av det havsområde som nu föreslås bli ett marint skyddat område (Naces mpa) i norra Atlanten, fördelat på 22 arter, varav flera är hotade.

Svenska silvertärnor och fjällabbar kan färdas flera hundra mil för att fånga fisk i ett av Atlantens mest näringsrika vatten. Imorgon väntas havsområdet, som är större än Sverige, utses till ett marint skyddat område, erfar Syre. In i det sista pågår förhandlingar om även havsbotten ska inkluderas. ”Området är potentiellt intressant för nytt fiske och även djuphavsgruvdrift”, säger Richard Emmerson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Det är en mödosam resa som några av Europas mest ikoniska sjöfåglar företar sig när de tillryggalägger hundratals mil för att nå ett ogästvänligt område i Nordostatlanten. Men resan är mödan värd. Där, nordväst om den portugisiska ögruppen Azorerna, myllrar havet av liv. Vatten från tropiska Atlanten blandas med kallt vatten från Arktiska havet och de norra delarna av Atlanten, vilket gör det särskilt gynnsamt för alltifrån makrillhajar och blåvalar till delfiner och havslädersköldpaddor. Men även sjöfåglar från Sverige dyker ned i fiskstimmen. Och det är sjöfåglarna som spelar en central roll när ministrar från 15 länder äter middag i Lissabon i dag och möts för att fatta avgörande beslut för det marina livet i Atlanten imorgon.

Orsaken till sammankomsten är Oslo-Pariskonventionens (Ospar) årsmöte, vars organisation syftar till att skydda miljön i Nordostatlanten. Sedan tidigare är man överens om att skydda tio procent av havet som ingår inom konventionens område – en målsättning som kan höjas till trettio procent på fredag. På bordet ligger också, för första gången, det skarpa förslag (Naces Mpa) som ska göra sjöfåglarnas viktiga jaktområde utanför Azorerna till ett 595 196 kvadratkilometer stort havsreservat, det vill säga motsvarande Sveriges, Danmarks och Islands sammanslagna territorium.

– Det första förslaget kom 2016 och har sedan diskuterats fram och tillbaka under många år, säger Richard Emmerson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, som är rådgivande expertmyndighet under förhandlingarna.

"Läget förändras snabbt"

Förslaget att skydda det unika havsområdet lades först fram av miljöorganisationen Birdlife som kallade det Atlantens ”Amazonas”. Det fick stöd av Sverige, Tyskland och Frankrike som sedan dess varit drivande i att havsreservatet ska bli verklighet. För lika viktigt som området är för sjöfåglarna, lika sårbara är de för fartygstrafik och det industriella fisket. Men också – hävdar flera länder – marin djuphavsgruvdrift.

– Läget förändras snabbt och det är viktigt att bedöma effekterna av nya verksamheter på miljön, säger Richard Emmerson.

Att leta efter värdefulla batterimetaller på havets botten kan framstå som science fiction. Men industrin ligger i startgroparna och djuphavsberg som finns på delar av havsbotten i det aktuella området är högintressanta. Nyligen utlöste önationen Nauro en mekanism inom FN:organet International Seabed Authority (ISA), som innebär att man inom två år måste ha färdigställt de regler som ska göra utvinningen av metaller på havsbotten möjlig. Tekniken har redan börjat testas och det största företaget, The Metals company, värderas till flera miljarder dollar. Samtidigt finns det ett växande motstånd mot att mänskligheten planerar att öppna ännu en gräns för vad som kan exploateras i naturen.

– Innan vi utvidgar vårt mänskliga fotavtryck till ett ekosystem som vi fortfarande vet mycket lite om behöver vi utvärdera och öka vår kunskap baserat på vetenskapliga fakta, skrev Eva Bennis, chef för hållbara inköp inom Volvos inköpsorganisation nyligen i ett uttalande till Syre, i samband med att företaget, tillsammans med BMW, Samsung och Google, tillkännagav att de inte tänker köpa metaller utvunna från havsbotten.

Ännu oklart om havsbotten ska inkluderas

Men frågan om havsbotten ska skyddas i det marina havsreservatet utanför Azorerna delar medlemsländerna i Ospar. När förhandlingarna nu gått in på upploppet rådde det ännu på onsdagen oenighet om även havsbotten ska inkluderas i det förslag till nytt marint skyddat område som kommer läggas fram på fredag. En farhåga som forskare pekat på är att en potentiell framtida gruvdrift skulle kunna påverka sjöfåglarna negativt, då bottensediment kan rivas upp och grumla vattnet. Det skulle både försvåra fåglarnas jakt men också kunna påverka ekosystemet som helhet. Även anläggningar vid ytan som behövs för marin gruvdrift skulle påverka fåglarna negativt, inte minst nattetid, varnar forskarna.

Men i artiklar i vetenskapliga tidskrifter som publicerats om förhandlingarna, framkommer att de länder som motsatt sig att inkludera havsbotten pekat på att den direkta kopplingen mellan sjöfåglar och havsbotten inte är helt vetenskapligt belagd.

Sedan tidigare finns det sex andra skyddade marina områden i Nordostatlanten. Det område (Naces Mpa) som är uppe för beslut på fredag, är ett av de absolut största i Atlanten.

Läs mer:

Oklart hur livet i havet påverkas inför marin gruvboom

Volvo stödjer ett tillfälligt förbud mot djuphavsgruvdrift

Ödesår för planetens sista vildmark

Tre hotade fåglar som gynnas av det nya havsreservatet Naces Mpa

Tretåig mås
Den europeiska populationen av tretåig mås uppskattas bestå av 1,7 miljoner till 2,2 miljoner par och har listats som sårbar. De största hoten är minskad tillgång på byte, vilket orsakas av alltifrån klimatförändringarna till överfiske. De kan också skadas av fiskefartyg och snärjas in i fartygens nät.
Makaronesisk lira
I Europa betraktas fågeln nära hotad och det uppskattas finnas 2,900 till 3,800 par. Den globala populationen uppskattas till 20,000 individer. Den dyker till runt 14 meter när den jagar småfisk, både natt och dag. De kan röra sig upp till 2500 meter från sin koloni, när det inte är häckning.
Spetsbergsgrissla
Fågeln är klassad som hotad och på nedgång av i nordöstra Atlanten. Orsakerna till nedgång rör alltifrån det industriella fisket till förlust av habitat. Om vintrarna beräknas mellan 144 000 och 161 000 av fåglarna använda det område som nu föreslås bli ett havsreservat.
Källa: Ospar

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV