Ulf Kristersson fick bollen av talmannen. Om M-ledaren lyckas bilda regering väntar en ny kurs i en rad frågor från kärnkraft till Nato – och bråk om pensionerna. Syre tar en titt på vilken politik vi kan förvänta oss med en högerregering.
Om alla riksdagsledamöter är på plats, röstar efter vad partierna hittills deklarerat och dessutom trycker på rätt knapp kommer moderatledaren Ulf Kristersson inte att väljas till statsminister i nästa vecka. Men om en enda röst faller bort från S, V, C eller MP kan Ulf Kristersson få makten. Syre listar fem områden där en omläggning av politiken är att vänta med en högerregering – åtminstone om den också får sitta kvar efter valet 2022.
1. Kärnkraften
Sverige behöver nya kärnkraftverk. Det är moderater, sverigedemokrater, kristdemokrater och liberaler – hela Ulf Kristerssons tilltänkta regeringsunderlag – överens om. Genom att ändra målet om hundra procent förnybar elproduktion år 2040 till hundra procent fossilfri hoppas man få energibolag att vilja investera i nya reaktorer. Dessutom vill partierna ändra i miljöbalken för att möjliggöra för att bygga små, serietillverkade reaktorer till lägre kostnad än traditionella reaktorer.
2. Klimatet
Det mesta talar för billigare bensin och diesel vid ett maktskifte, även om det inte finns på Liberalernas önskelista. M, SD och KD vill alla ha en rejäl skattesänkning. En satsning på flygplatser är också att vänta. Regeringens planer på nedläggning av Bromma flygplats stoppas, eller genomförs åtminstone inte utan att Arlanda först byggs ut.
Till stora delar är klimatpolitiken ett frågetecken vid ett maktskifte. Moderaterna har lite i skymundan lagt om sin klimatpolitik under mandatperioden och föreslår i sin budgetmotion för 2021 större satsningar än regeringen på vissa områden, bland annat när det gäller stöd till industrins omställning. Sverigedemokraterna däremot föreslår närmare sex miljarder i nedskärningar på miljö– och klimatområdet.
3. Trygghetssytemen
Uppmärksamheten var stor i våras när Sverigedemokraterna föreslog att bara svenska medborgare ska ha rätt till trygghetssystemen. Den som saknar medborgarskap ska förvägras sjukersättning, barnbidrag, garantipension med mera. Så långt vill inget av de andra partierna gå, men en rejäl begränsning av nyanländas tillträde till trygghetssystemen är inte osannolik. Också Moderaterna vill nämligen gå i samma riktning. De anser att invandrare ska ha lägre ersättning än andra under de fem första åren i Sverige, men kunna kvalificera sig till trygghetssystemen genom att arbeta.
4. Public service
Ajöss till ”mello”. Nja, riktigt så formulerar sig inte Moderaterna och Kristdemokraterna, Men de är båda överens om att public service uppdrag ska snävas in. De anser att de kommersiella kanalerna kan tillhandahålla bred underhållning och att public service bör fokusera på nyheter och samhällsinformation. Sverigedemokraterna å sin sida vill spara pengar på public service genom en hopslagning av Sveriges television, Sveriges radio och Utbildningsradion.
Det som talar emot en större förändring på området är att Liberalerna inte alls håller med. Om förslag formuleras som uppfattas som en attack på public service lär det liberala partifolket förvänta sig att Nyamko Sabuni spjärnar emot.
5. Internationellt
Skär bort en tredjedel av biståndet. Det föreslår både Moderaterna och Sverigedemokraterna i sina budgetförslag. Kristdemokraterna och Liberalerna däremot håller fast vid enprocentsmålet, det vill säga att Sverige ska satsa en procent av bruttonationalinkomsten på internationellt bistånd. Vart det skulle landa blir alltså en förhandlingsfråga.
Sverige har de senaste åren närmat sig Nato, bland annat genom det så kallade värdlandsavtalet. Något Natomedlemskap – som M, KD och L önskar sig – lär det inte bli vid ett maktskifte. SD håller emot. Däremot är alla partierna överens om en så kallad Natoopition. Detta skulle innebära att Sverige följer Finlands exempel och uttalar att ett Natomedlemskap är ett möjligt alternativ om säkerhetsläget förändras.
Men strid om pensionerna
Den som lyssnat på SD-ledaren Jimmie Åkesson under våren kan se en konfliktfråga torna upp sig för en kommande högerregering: pensionerna. I vart och vartannat framträdande har Åkesson nämnt höjda pensioner som en viktig prioritering för partiet. Det ska ske både genom omprioriteringar i budgeten och att pensionsavgifterna höjs.
I dag hanteras pensionsfrågorna i den pensionsgrupp där de fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna sitter. Till skillnad från SD vill M, KD och L inte rucka på den ordningen. När det gäller sakfrågan är Moderaterna knappast pigga på något miljardregn över pensionärerna. De menar att pensionsnivåerna däremot ska höjas genom höjningen av pensionsåldern som ska träda i kraft 2023 – men som SD vill stoppa. Bäddat för strid alltså.
Läs mer:
De vill fördubbla kärnkraften – därför återuppstår debatten
Bara SD vill slakta klimatbudgeten – men satsningarna räddar inte världen
Över 900 000 människor skulle få sämre trygghet med SD:s förslag
Valet avgör public service framtid: ”Inget parti värnar oberoende”
Varnar för M:s nedskärningar av biståndet: ”Behoven är enorma”
