Moderaterna vill skära kraftigt i biståndet. Något som biståndsorgansationer menar skulle kunna få stora konsekvenser för fattiga i världen. ”Om vi drar ner är risken stor att andra följer efter”, säger Anna Eggelind på Rädda barnen.
Drygt 15 miljarder. Så mycket vill Moderaterna skära ner på biståndet under nästa år. Det skulle innebära att närmare en tredjedel av biståndsbudgeten försvinner. Istället prioriterar partiet bland annat sänkta inkomstskatter, satsningar på rättsväsendet och att staten lånar mindre pengar än i regeringens förslag.
Sedan tidigare vill Moderaterna sänka målet om att en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska gå till bistånd till 0,7 procent. För nästa år innebär det en nedskärning på 15,7 miljarder kronor. Förslaget väcker ont blod hos flera biståndsorganisationer.
– Det är verkligen helt fel fokus i en tid då världen behöver mer utvecklingssamarbete, fattigdomen ökar för första gången på många år samtidigt som mänskliga rättigheter och demokratin går tillbaka, säger Anna Eggelind, internationell chef på Rädda Barnen.
"Sverige en viktig röst"
Sverigedemokraterna vill minska biståndsbudgeten lika mycket som Moderaterna. Även om Kristdemokraterna inte föreslår några förändringar jämfört med regeringens förslag tycks det därmed sannolikt att en SD-stödd M/KD-regering under nästa mandatperiod skulle leda till lägre bistånd.
Vad Sverige gör med biståndet påverkar också andra länder, menar Rädda barnen.
– Sverige är och har länge varit en viktig röst för att de rika länderna ska leva upp till sina biståndsåtaganden. Om vi drar ner är risken stor att andra följer efter, säger Anna Eggelind.
Extra allvarligt skulle det vara att skära på biståndet mitt under en pågående pandemi, anser hon.
– Vi ser hur länder inte har råd att investera i sjukvård, utbildning och trygghetssystem för barn, nu när detta behövs som mest, säger Anna Eggelind.
Erik Lysén, chef för Act, Svenska kyrkans biståndsorganisation, instämmer.
– Behoven är enorma just nu. Dels handlar det om själva smittspridningen, men framför allt om sociala och ekonomiska effekter. I Sverige har vi stödpaket, vi skulle behöva ett globalt stödpaket också, säger han.
Magdalena Schröder, moderat ledamot i utrikesutskottet, menar att man inom biståndsbudgeten ska prioritera insatser för att möta akuta behov.
– Vi vill, och har länge drivit på, för att humanitära insatser som andel av svenskt bistånd ska öka, behovet av detta är nu än större i spåren av pandemin, säger hon.
Magdalena Schröder menar att de nedskärningar partiet föreslår är rimliga.
– Inget annat utgiftsområde har fått skena på det sättet som biståndet har gjort. Vi tycker det är en felaktig prioritering att lägga dubbelt så mycket pengar på bistånd som på polisen.
Långsiktigt bistånd kan bli lidande
Erik Lysén befarar att de stora akuta behoven nu gör att det långsiktiga biståndet och återuppbyggnaden av länder kan bli lidande framöver.
– Det långsiktiga biståndet behövs för att bygga upp sociala trygghetssystem så att människor inte faller tillbaka i akut fattigdom och hunger. Man kan göra mer från västvärlden när det gäller att stödja uppbyggnaden av sådana system, som kan omfatta sådant som barnbidrag och pensioner.
I sitt budgetförslag skriver Moderaterna att det inte är bistånd som driver utveckling. Istället lyfter man fram betydelsen av handel. Det tycker Act Svenska kyrkans Erik Lysén är ett svagt argument.
– Handel är viktigt, men handelsförbindelserna är sämre än någonsin till följd av pandemin. För att man ska ha något att handla med krävs det också att man kommit en bit på väg i utvecklingen och därför har biståndet stor betydelse för de allra fattigaste länderna, säger han.
