Zoom

Kraven på basinkomst växer i Latinamerika – men ingen vill beskatta de rika

I Colombia har gatuprotester pågått sedan den 28 april i år.

I Latinamerika har diskussioner om universell basinkomst under pandemin gått från att vara obefintliga och en ren utopi till att helt plötsligt vädras överallt, med flera konkreta krav på regeringarna runtom i regionen. Men vägen från diskussion till verklighet är lång, enligt flera bedömare som Syre pratat med.

Coronapandemin har på ett hänsynslöst sätt gjort den ekonomiska ojämlikheten tydlig runtom i världen. Otaliga rapporter har visat hur de personer som redan är mest utsatta också drabbats hårdast av pandemin och efterföljande restriktioner.

Men det har också skyndat på en gryende debatt om basinkomst, och efter mängder av coronastöd runtom i världen har det nu börjat diskuteras huruvida det skulle gå att permanenta liknande stöd.

Redan tidigt under pandemin gick FN-organet ECLAC, den ekonomiska kommissionen för Latinamerika och Karibien, ut med en rapport där de rekommenderade en tillfällig basinkomst för att motverka de förödande effekter som pandemin hade på de fattigaste i regionen.

ECLAC påpekade också att det vore önskvärt att permanenta detta stöd och utvidga det till att gälla även de som riskerar att falla i fattigdom.

”Pandemin har synliggjort strukturella problem i den ekonomiska modellen och bristerna i de sociala trygghetssystemen och välfärdsregimerna som idag visar sig vara mycket dyra för oss. Av denna anledning måste vi gå mot skapandet av en välfärdsstat baserad på en ny social pakt som tar hänsyn till det finanspolitiska, det sociala och det produktiva, sade Alicia Bárcena, verkställande sekreterare, när rapporten presenterades.

Alicia Bárcena, verkställande sekreterare för ECLAC, som förra året presenterade en rapport där de rekommenderade en tillfällig basinkomst för att motverka de negativa effekter som pandemin haft
Alicia Bárcena, verkställande sekreterare för ECLAC, som förra året presenterade en rapport där de rekommenderade en tillfällig basinkomst för att motverka de negativa effekter som pandemin haft. Foto: CEPAL (ECLAC).

"Nödvändigt, brådskande och önskvärt"

Pablo Yanes, koordinator för utredningar på ECLAC, sa i en intervju med Deutche welle i år att ”genomförandet av ett universellt basinkomstsystem i Latinamerika är absolut akut, nödvändigt, brådskande och önskvärt”.

– Hur mycket kostar det att inte ha en grundinkomst, hur mycket kostar det när det gäller osäkerhet, avhuggna livsprojekt, år med hälsosamt liv som inte uppnåddes och talanger från befolkningen som inte kunde utvecklas? Frågar han sig retoriskt.

Edme Dominguez, docent i freds- och utvecklingsforskning på Göteborgs universitet med fokus på Latinamerika, har sett med förvåning på hur diskussionerna kring universell basinkomst har gått från att vare en orealistisk dröm till att numera, på grund av pandemin, diskuteras på allvar i alla länder i området.

– ECLAC har spelat en väldigt viktig roll. De har tagit upp det här projektet och gjort väldigt mycket för att övertyga olika regeringar att införa liknande stöd. Det är en orsak till att debatten tagits upp, från att det nästan inte alls diskuterades i Latinamerika.

Hennes egen forskning har mycket fokus på Mexiko, och även där har debatten om basinkomst intensifierats. Men den är långt ifrån att bli verklig, förklarar hon och berättar om hur presidenten López Obrador, som grundade det nya vänsterpartiet Morena och tog makten 2018, blivit en stor besvikelse i landet.

– Han vann den tredje gången han ställde upp som presidentkandidat på grund av det stora missnöjet i Mexiko. En av punkterna i hans program var universell basinkomst. Men det har inte blivit verklighet i Mexiko. Det finns många orsaker till det och det har varit en stor besvikelse. Han har fortsatt med andra program. Selektiva bidrag, till exempel till fattiga studenter. Det har gjort att presidentens inte tappat i popularitet under pandemin, säger hon.

Bidrag inte basinkomst

Men bidrag är inte alls samma sak som universal basinkomst, konstaterar hon. Inte alls.

– De här programmen använts på ett väldigt populistiskt sätt, med nya stöd för att bli omvald. Samtidigt har han genomfört besparingsåtgärder för att finansiera reformerna.

– Men han har vägrat diskutera en skattereform för att beskatta de som tjänar mest. Istället har han tagit pengar från andra håll. Utbildning, hälsovård, hjälp mot kvinnomord och stöd till ursprungskvinnor. Allt har blivit offrat på grund av besparingspaketet.

Intresset för mänskliga rättigheter och miljöfrågor är också obefintligt, menar Edme Dominguez.

– Han har tagit bort stiftelsers pengar och fört tillbaka till staten för att få pengar därifrån.

Edme Dominguez är docent i freds- och utvecklingsforkning på Göteborgs universitet, med fokus på Latinamerika
Edme Dominguez är docent i freds- och utvecklingsforkning på Göteborgs universitet, med fokus på Latinamerika. 

Och i detta läge kanske det inte är en universell basinkomst som behövs i landet, menar hon.

– Min egen åsikt är att det som behövs är stora skattereformer. Jag tror inte på basinkomst för alla. Hur ska man försvara att man ger till dem som är extra rika? Det är inte bara ett etiskt problem utan ett korruptionsproblem. För mig behövs det andra saker. Högre löner, bättre hälsovård, ett utbildningssystem som inte kastar bort talanger.

Starka intressen mot basinkomst

Och även om tongångarna kring basinkomst i flera latinamerikanska länder har ändrats det senaste året tror hon inte att någon liknande reform kommer bli verklighet på kort sikt i regionen.

– Det har länge funnits fokuserade bidrag till de fattigaste i Mexiko och flera andra länder. Det har varit receptet från Internationella valutafonden och världsbanken under lång tid. Det har gett resultat i Mexiko och Brasilien, bland annat, speciellt när det gäller fattigdomen, även om programmen också kritiserats.

Att dessa program skulle översättas till universell basinkomst är enligt henne osannolikt.

– Programmen är fokuserade på att hjälpa de fattigaste. Det är en del av dessa regeringars legitimitet. Man köper röster genom detta. Även Bolsonaro har inte tagit bort alla de program som infördes under Lula. Han vet att detta är en bomb. De skulle göra att han förlorar en stor del av väljarstödet han får.

Ett annat hinder för att införa basinkomst i länder i Latinamerika är att det krävs bra och stabila inkomster för att finansiera detta, menar Edme Dominguez.

– Nästan ingen i Latinamerika vill genomföra riktiga skattereformer. Det vill säga taxera dem som tjänar mest och stora företag.

Företag som tjänar på att investera i Latinamerika på grund av de låga lönerna, tillägger hon.

– Det här är länder med väldigt låga löner. Varför skulle de vilja ersätta detta med basinkomst? Det kommer ingen politiker vilja göra, för det finns stora, starka intressen som påverkar dem.

Krav och parlamentsförslag i Colombia

I Colombia har kraven på basinkomst kommit som ett svar på den förödande effekt som pandemin haft på ett redan ojämlikt samhälle med hög andel fattiga. Enligt den nationella statistikdatabasen DANE ökade fattigdomen i landet kraftigt under pandemin och var i slutet av 2020 drygt 42 procent. Andelen i extrem fattigdom låg på 15 procent.

– De som är hårdast drabbade är kvinnorna. De är de första som förlorar jobben och som i högre grad jobbar i den informella sektorn, som exempelvis med att sälja kaffe på gatan. De har drabbats hårdast ekonomiskt och samtidigt har antalet kvinnomord och våldet mot kvinnor ökat, säger María Eugenia Ramírez, chef för människorättsorganisationen ILSA i landet.

Organisationen är en av hundratals organisationer som gått samman under parollen renta basica ya! (basinkomst nu!) och kräver basinkomst som ett svar på inte bara pandemin utan den utbredda fattigdomen och ojämlikheten i landet.

Kvinnor har drabbats extra hårt på flera sätt under covidpandemin
Kvinnor har drabbats extra hårt på flera sätt under covidpandemin. På bilden protesterar två kvinnor i Bogota mot regeringens försök att genomföra en mycket impopulär skattereform. Arkivbild. Foto: Ivan Valencia/AP/TT. 

Det är långt ifrån det enda kravet de har på politikerna. Gatuprotesterna som startade den 28 april i år var en protest mot en skattereform som regeringen ville genomföra, bland annat för att kunna genomföra ett förslag om basinkomst som lagts i kongressen. Reformen innehöll också privatiseringar i vården som skulle lett till att många fattiga inte skulle ha råd med vård.

Reformen drogs tillbaka efter protesterna, som dock kantats av ett våldsamt svar från myndigheterna.

– Dat finns försvunna personer, har förekommit sexuellt våld, ja allt… De finns det flera rapporter om, konstaterar María Eugenia Ramírez.

Får ”dö kämpandes”

Men kamplusten har inte försvunnit. Hon har jobbat för feminism och mänskliga rättigheter i mer än 50 år nu, och även om hon inte ser det som troligt att parlamentet kommer godkänna förslaget om basinkomst – de senaste åtta förslagen har röstats ner – så tänker hon och resten av rörelsen inte sluta kämpa.

– Vi får ”dö kämpande”, skrattar hon.

Kravet just nu är att åtminstone 7,5 miljoner av de mest fattiga i landet ska få en basinkomst motsvarande en minimilön. Men troligen kommer de styrande att vilja förhala det hela, med argumentet att det redan finns ett antal stöd för de som drabbats, tror María Eugenia Ramírez. För nu är det bara ett år kvar till nästa presidentval.

För henne skulle en basinkomst, istället för otaliga stöd och bidrag till de fattigaste, vara principiellt viktigt.

– Det handlar om att erkänna arbetares rättigheter. Och olika stöd är inte en rättighet, det är en allmosa. Därför är vårt förslag att garantera en minimilön till alla.

– Vi kommer att fortsätta med pedagogisk verksamhet och upplysa allmänheten om vad basinkomst innebär.

Läs mer: 

FN-rapport föreslår basinkomst i Latinamerika

Marica visar vägen mot basinkomst

Protesterna i Colombia är inte orsaken till bristen på politisk vilja att införa basinkomst

”Basinkomst” till en miljon människor – vallöfte i Ecuador