Sverige vill flytta över godstrafik från väg till sjötransporter. Men det finns en baksida. En ny EU:rapport blottlägger sjöfartens miljöpåverkan: dess andel av koldioxidutsläppen ökar och fartygen bidrar till föroreningar både i havet och luften.
I veckan invigdes en ny färjelinje mellan Nynäshamn och Rostock av miljö- och klimatminister Per Bolund. Rederiet hade erhållit 74 miljoner kronor i statligt stöd för att starta upp linjen, som ska avlasta vägarna från Trelleborg och Malmö upp till Stockholm.
Men det kan också innebära betydande klimat och miljövinster, enligt Rederi AB Gotland och Trafikverket som godkänt ansökan. Samtidigt har den internationella sjöfarten i andra sammanhang seglat upp som en av omställningens värstingar.
Den Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) mål är att halvera utsläppen av växthusgaser till 2050 och arbetet med att nå målet har kritiserats för att gå för långsamt. Inte minst från svenskt håll.
– Vi anser att förslagen på kort sikt inte räcker för att uppnå IMO:s långsiktiga mål eller Parisavtalet, sa Sofia Malmsten, sakkunnig på Transportstyrelsen, i samband med att IMO:s miljökommitté träffades i början av sommaren.
Mer och mer växthusgaser...
I en omfattande rapport som släpptes under onsdagen konstaterar EU:s myndighet för sjöfarten (EMSA) att sektorns andel av koldioxidutsläppen ökar. I dag står den för 13,5 procent av EU:s utsläpp från transportsektorn. Bara snäppet bättre än flyget inom unionen. Men i takt med att fordonstrafiken (som står för 71 procent av utsläppen i dag) övergår till förnybara bränslen eller el, ökar sjötrafikens andel av transportsektorns utsläpp, på grund av branschens långsamma omställningstakt.
– Budskapet är kristallklart: Sjötransporterna väntas öka de närmsta åren och såvida vi inte agerar nu kommer sektorn att producera mer och mer växthusgaser, luftföroreningar och ljudföroreningar, säger Virginijus Sinkevičius, EU:s miljökommission, i ett uttalande i samband med att rapporten släpptes.
Alternativa bränslen som finns eller är under utveckling rör sig om alltifrån ammoniak till vätgas och biobränslen. Men kraven som Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) tagit beslut om, är inte tillräckliga för att ligga i linje med EU:s egna klimatmål. Därför har EU:parlamentet länge drivit på för att inkludera sjötrafiken i unionens utsläppshandel.
– Den realistiska vägen tror jag är att EU går före och att man får andra progressiva länder att göra samma sak, så att det därmed blir en växande rörelse där det blir mer och mer naturligt att ha de här reglerna i länder världen över, sa EU-parlamentarikern Jytte Guteland till Syre i somras.
I juli la kommissionen sitt förslag på hur de vill kapa utsläppen med 55 procent till 2030. I det går de parlamentet till mötes i att inkludera delar av sjöfarten i utsläppshandeln. Men om också medlemsländerna välkomnar idéen är fortfarande en öppen fråga. Lagförslagen förhandlas nu inom unionen.
Läs mer:
Strid om utsläpp från sjöfarten: ”Räcker inte för att klara Parisavtalet”
Fartygens nya giftutsläpp – ett ord kan stoppa den tickande bomben
Biologernas fasa: Åtta invasiva arter som hotar livet under ytan
Läs hela rapporten här: The European Maritime Transport Environmental Report.
Så påverkar sjöfarten miljön
Växthusgaser: Skepp som anländer i en EU hamn står för 140 miljoner ton koldioxidutsläpp varje år, vilket är 18 procent av alla utsläpp från sjöfarten i världen.
Luftföroreningar: Skepp som anländer i en EU: hamn står för 16 procent av svaveldioxiden som släpps ut i världen av sjötrafiken. Gasen är både hälsoskadlig och försurande.
Oljud under vatten: Sjötrafiken påverkar marina djur på flera olika sätt. Oljudet från fartyg uppskattas ha fördubblats i EU vatten mellan 2014 och 2019.
Invasiva arter: Den globala sjöfarten tillväxt är den främsta orsaken till att marina invasiva arter nu påverkar en mängd av EU:s marina ekosystem.
Oljeutsläpp: Även om de är sällsynta kan följderna av ett utsläpp bli katastrofalt. Av totalt 18 stora utsläpp i världen sedan 2010, har tre skett inom EU.
Källa: Emsa
