Zoom

Fartygens nya giftutsläpp – ett ord kan stoppa den tickande bomben

Kryssningsfartyg står för 15 procent av de totala utsläppen av skrubbervatten i världen, enligt färska siffror från forskningsorganisationen ICCT.

Inom loppet av några år har tusentals fartyg utrustats med en teknik som tvättar smutsig tjockolja från svavel. Goda nyheter för luften vi andas in men potentiellt katastrofala nyheter för havsmiljön. I dag börjar ett miljötoppmöte, som kan avgöra om utsläppen ska tillåtas fortsätta.

Den 9:e oktober 2008 antog Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) nya direktiv, som successivt skulle minska utsläppen av svavel. Det såg ut som en kompromiss alla kunde leva med. Rederierna tvingades se till att betydligt mindre hälsofarliga svavelpartiklar släpptes ut till atmosfären. Men de fick själva bestämma hur det skulle gå till.

– Generellt sett kan det vara en god idé, man låser inte in sig i en teknik och det bidrar till innovationer, säger Ida-Maja Hassellöv, forskare på Chalmers.

Men den innovation som nu ska debatteras inom den Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) miljökomitté pekas ut som ett växande miljöproblem och har av forskare kallats en häxkittel, ”där allt möjligt kan hända”.

Istället för att köra på destillerade bränslen där svavel tagits bort, har en växande skara rederier valt att installera så kallade skrubbrar. Tekniken gör det möjligt att fortsatt använda sig av tjockolja som är branschens billigaste bränsle. Men också det smutsigaste. Och ändå möta nya skärpta krav inom svaveldirektivet, som trädde i kraft första januari 2020. Men det finns en hake. Skorstenen har vänts nedåt – rakt ned i hoppkräftornas, torskens och tumlarnas värld. Tekniken går ut på att vatten sprayas genom avgaserna, varpå vattenpartiklarna fångar upp det försurande svavlet, som istället sköljs ut i den marina miljön. Men att vattnet blir surt är inte det enda miljöproblemet i skrubbarnas kölvatten.

– Vi blev förvånade över hur pass giftigt det var, berättade Peter Thor, marinekolog verksam vid Norsk Polarinstitut till Syre nyligen.

Svårt att veta hur det slår i ekosystemet

Han hade då tillsammans med en grupp forskare från IVL Miljöinstitutet, publicerat en studie där de undersökt hur hoppkräftor påverkas av vattnet som släpps ut. Den lilla varelsen kan låta obetydelsefull men utgör basen i havets näringsväv. Resultaten visade att minimala mängder skrubbervatten kan slå ut de små djuren eller göra de infertila.

Men de enskilt uppmätta halterna av alltifrån organiska föroreningar till tungmetaller och näringsämnen kunde inte förklara skrubbervattnets giftighet. En möjlig förklaring är istället den så kallade coctaileffekten, det vill säga att flera kemikalier som blandas kan göra blandningen än giftigare än de enskilda ämnena var för sig. Men också att förhållandena i skrubbrarna kan bidra till att nya kända och okända kemikalier bildas. Därav öknamnet ”häxkittel”.

– Om zooplankton påverkas kan det få storskaliga effekter och det är svårt att veta hur de slår i ekosystemet, säger Ida-Maja Hassellöv, som själv publicerat flera artiklar om skrubbervattnets miljöpåverkan.

I en studie har Ida-Maja Hassellöv och hennes kollegor räknat på hur mycket de 99 fartyg som var utrustade med skrubbrar i Östersjön 2018 släppte ut, avseende metaller och organiska föroreningar. Siffran var tiotals till hundratals gånger mer än vad Östersjöns samlade fartygsflotta på runt 8 500 fartyg släppte ut.

– Och i dag är det flera hundra fartyg med skrubbrar, då det är de sista åren det ökat, säger säger Ida-Maja Hassellöv och fortsätter:

– Det råder redan konsensus om att Östersjön är ett hårt belastat hav där vi behöver minska belastningen, både avseende miljögifter och näringsämnen. Ur det perspektivet är det helt galet att det kör omkring skrubberfartyg där.

Skarpt utalande från ICES

Nyligen släppte också forskningsorganisationen International Council on Clean Transportation (ICCT) en rapport om vilka vatten som är särskilt hårt belastade av utsläpp av skrubbervatten. Kustområden sticker ut och globalt rör det sig om utsläpp på tio gigaton om året, nästan lika stora volymer förorenat vatten som hela den samlade mängden gods som transporteras till sjöss. Och siffran växer i takt att skrubbrar installeras världen över.

Men i samband med att alltfler studier publicerats kring vilka mängder som släpps ut och hur giftigt vattnet är, har det byråkratiska maskineriet inom IMO börjat vakna till liv. Under organisationens miljökomittémöte som startar i dag ska en skarp rapport från Internationella havsforskningsrådet ICES diskuteras, där Ida-Maja Hassellöv medverkat.

– ICES budskap är att baserat på det vi vet nu är det läge att inte tillåta utsläpp av skrubbervatten. Mig veterligen är det den bredaste gruppen forskare som gör ett så pass skarpt uttalande, säger hon.

Med på mötet finns också en punkt där syftet är att beslut om omfattningen för arbetet med att reglera utsläppen av tvättvatten från skrubbrar, där förslaget i dagsläget innefattar att frågan ”eventuellt” ska regleras. Men det där ”eventuellt”, vill EU få bort från skrivelsen, berättar Helen Johansson, internationell samordnare på Transportstyrelsen, som är den myndighet som förhandlar för Sverige inom IMO.

– Om man låter det vara så här kan det bli en diskussion om det är något som överhuvudtaget ska regleras, säger hon.

"Det går inte jättefort"

Men om unionen får med sig resten av världens länder är ännu oklart. Och även om de gör det kan en reglering ligga år borta. Först vid ett underkomittémöte som tros äga rum i februari nästa år kan vilken typ av reglering som bör vara aktuell diskuteras – och var den i så fall ska kunna gälla.

– Låt säga att man skulle enas, då går det till ett miljökomittémöte för godkännande och sedan på det nästkommande mötet kan man anta ändringarna, så jag skulle inte tro att vi antar något förrän tidigast 2023.

Kan det bli aktuellt med ett totalt globalt förbud? 

– Det är klart att det kan men då behöver någon föreslå det och så skulle det behöva förhandlas. Men det är ingen som har föreslagit det just nu. Men det skulle kunna rymmas inom den här agendapunkten.

Är IMO rustat för att handskas med ett miljöproblem som utvecklas så här snabbt och är pågående? 

– Vi hanterar olika typer av miljöfrågor hela tiden. Det går inte jättefort tyvärr, samtidigt vill man ha en överenskommelse internationellt behöver vi prata ihop oss allesammans, säger Helen Johansson.

Ida-Maja Hassellöv anser att frågan brådskar. Flera länder har redan i dag tagit beslut om att inte invänta ett beslut inom IMO utan förbjuda utsläpp av skrubbervatten inom det vatten som ligger inom ländernas jurisdiktion, däribland Turkiet, Belgien och Tyskland. Och Ida-Maja Hassellöv anser att Sverige bör följa. Även utredningen Havet och människan som kom i vintras, föreslår att man tar fram underlag till ett nationellt förbud.

– Om det är någon gång man bör iaktta försiktighetsprincipen så är det här, det är en blandning av ämnen som vi vet är giftiga och det är stora volymer som vi plötsligt sätter igång att släppa ut, vi behöver ha ett stopp baserat på det vi vet nu, säger hon.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV