Den 23 september 2019 gick Greta Thunberg upp i talarstolen i FN:s generalförsamling. Bakom henne låg ett år av massiv uppmärksamhet, både på henne som person och den rörelse hon inspirerat, Fridays for future.

Greta Thunberg spände blicken i publiken.

– Det här är fel. Jag borde inte vara här uppe. Jag borde vara tillbaka i skolan på andra sidan havet. Ändå är det till oss unga som ni vänder er till för att få hopp. Hur vågar ni!

Anslaget var nytt. Borta var den lågmälda tonen. Men innehållet i talet rörde samma sak hon upprepat vid flera tillfällen sedan hon påbörjade sin strejk utanför riksdagen – vetenskapen är kristallklar, läget är akut. Den här gången refererade hon till en IPCC rapport som konstaterar att världen endast hade 420 gigaton koldioxid att bränna från första januari 2018, för att ha en 66 procents möjlighet att hålla sig inom Parisavtalets mål om 1,5 graders uppvärmning.

– I dag är den siffran mindre än 350 gigaton koldioxid. Hur vågar ni låtsas att det här kan lösas med ”business as usual”. Med dagens förbränning kommer koldioxidbudgeten vara borta inom 8 och ett halvt år, sa Greta Thunberg och fortsatte:

– Det finns inga lösningar eller någon plan som ligger i linje med de siffrorna, siffrorna är för obekväma och ni är fortfarande inte mogna nog att berätta hur (illa) läget är.

"En del av budskapet når fram"

Kritiken mot världsledarna som satt framför henne var svidande. Ändå möttes hon av applåder. Det var varken första gången – och skulle inte heller bli den sista. Frågan är om hennes budskap når fram?

– Till viss del, säger Naghmeh Nasiritousi.

Hon är forskare vid Stockholms universitet och har tittat på hur civilsamhället påverkat arbetet mot klimatförändringarna. Även om Greta Thunberg och Fridays for future inte är nöjda – har rörelsen nått framgångar, menar Naghmeh Nasiritousi.

Inte minst med att formulera problemet. Att världens ekosystem hänger ihop med klimatet – och att klimatåtgärder inte bör ske på bekostnad av den biologiska mångfalden. Samt att Parisavtalet inte löst klimatfrågan utan endast satt upp mål som behöver uppfyllas, vilket kräver systemskiften och nya värderingar. Men också budskapet om att vi måste lyssna på vad den samlade vetenskapen säger, tycker Naghmeh Nasiritousi.

– Det har skett ett retoriskt skifte hos beslutsfattare i länder och företag men också i den allmänna diskussionen, att man ska ha ett vetenskapligt angreppsätt och att det behövs ambitionshöjningar, säger hon.

Oklart hur utsläppen ska minska

Men vägen innan ord blir till handling är lång. Och inte nödvändigtvis särskilt rak. Även om länder som Storbritannien och Frankrike höjt sina ambitioner i tidigare utfästelser som skickats in till FN de senaste åren, kvarstår faktum. Om Fridays for future lyckats få världen att lyssna på vetenskapen när de säger att utsläppen måste minska drastiskt, har det inte följts av motsvarande politiska beslut.

En förklaring är att det inte råder samma vetenskapliga konsensus om hur utsläppen måste minska som att de måste minska, tror Naghmeh Nasiritousi.

– Där är man fast, visst man kan säga att man satsar mycket på CCS (att fånga in koldioxid från industrier som sedan lagras under marken). Men vad betyder det för resten av utsläppen och vad händer om tekniken inte lever upp till förväntningarna? Jag saknar de här stora diskussionerna kring vägvalen.

Inte heller miljörörelsen är enad – poängterar Naghmeh Nasiritousi.

– Vilken roll ska ekonomisk tillväxt ha? Hur mycket måste vi förändra vårt beteende? Kring de frågorna finns det inget konsensus, mycket handlar också om politik och värderingar, säger Naghmeh Nasiritousi.

Oviss framtid

Samtidigt som frågan tvistas om – går det inte att bortse från tidsaspekten. Om det var 350 gigaton koldioxid kvar vid tidpunkten för Greta Thunbergs tal i FN i september 2019, är det i dag endast 305 gigaton kvar.

Övertrasseras budgeten, ökar risken markant för att minskande isar och tinande permafrost gör att planetens klimatsystem hamnar i ett uppvärmningstillstånd som mänskligheten inte längre kan hejda.

Om kurvan kommer att vända nedåt innan dess, är ännu inte skrivet. På fredag beger sig aktivisterna inom Fridays for future åter igen ut på gatorna för att kräva drastiska utsläppsminskningar, efter en vår och sommar som lagt en blöt filt över miljörörelsen.

Men Naghmeh Nasiritousi är övertygad om att Fridays for future kommer att spela en viktig roll i att påverka ländernas ambitioner – även framöver.

– Jag tror att det faktum att det är ungdomar som skolstrejkar gör något med oss vuxna, de pratar om sin framtid.