Människans påverkan på andra arter har fått forskare att tala om en sjätte massutrotning, och hotet är lika stort som klimatförändringen, enligt FN:s vetenskapliga panel för biologisk mångfald. Men vad är det egentligen som hotas – och hur bromsar vi utvecklingen? På biologiska mångfaldens dag ger Syre en crash course.
Biodiversitet eller biologisk mångfald brukar definieras som ”variationsrikedomen bland levande organismer i alla miljöer samt de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår”. Den mest uppenbara mångfalden är kanske artrikedom, men i begreppet ingår alltså även mångfald i ekosystem, som olika landskapstyper.
En tredje nivå av mångfald är mångfalden inom varje art, alltså variation på genetisk nivå. Det är en förutsättning för att populationer ska kunna anpassas i en föränderlig miljö, till exempel under effekterna av en varmare jord.
Varför behövs den?
Av etiska skäl går det att motivera mångfald med att alla arter har rätt att leva på jorden, för sin egen skull. Därutöver finns en rad skäl till att arten människa behöver mångfald av andra arter och ekosystem.
Vår överlevnad och våra grundläggande behov bygger på ekologiska system. De ger oss mat, vatten, kläder och virke. Och det finns en tydlig koppling mellan biologisk mångfald och motståndskraft mot förändringar. Monokulturer är känsligare, ett exempel är de enorma effekter stormar får på Sveriges granskogar.
Att ekosystemtjänster även har stora ekonomiska värden har insektsdöden givit oss skäl att reflektera över. En tredjedel av alla grödor som odlas pollineras av insekter, såsom humlor, blomflugor, solitärbin och fjärilar. Med en stor mångfald blir skördarna både större och av högre kvalitet. Andra exempel på ekosystemtjänster som kostar pengar när att ersätta är vattenrening, erosionshinder och skadedjursreglering.
Ett annat skäl att bevara naturen rör hälsa. Kontakt med skog, växter och djur har visat sig kunna minska stress, och en amerikansk studie har visat att ”vild natur” med hög biologisk mångfald är att föredra framför prydlig parkmiljö. En annan hälsoaspekt är att nästan 40 procent av alla receptbelagda läkemedel som säljs i världen innehåller ämnen som hittas i växter, djur och svamparter. Ett välkänt exempel är penicillin.
Därtill finns kulturella skäl att ta hand om naturens mångfald. Det ger oss skönhet och är en källa till kreativitet och inspiration.
Vilka är hoten?
I jordens historia har det förekommit fem stora massutdöenden, det senaste för 65 miljoner år sedan, när en jättemeteorit slog ned på i Mexiko och satte stopp för dinosauriernas liv på jorden. Nu befinner vi oss i den sjätte massutrotningen, som en följd av människans inverkan på jorden.
Människan har hittills orsakat en 80-procentig förlust av vilda djur på land och till havs, och hälften av alla jordens växter. Och ytterligare 1 miljon djur och växtarter riskerar att utrotas, enligt FN:s vetenskapliga panel för biologisk mångfald (Ipbes) rapport från 2019.
Ett stort hot är habitatförstörelse, alltså en försämring av livsmiljön för djur, växter eller svampar. Intensifierad markanvändning inom jord- och skogsbruk är det som direkt påverkar flest rödlistade arter i Sverige. Vårt lands tidigare variationsrika landsbygd har ersatts av stora monokulturella åkrar eller skogar, där bara ett mindre antal växter och djur kan leva. Även igenväxning hotar arters livsmiljöer, liksom utbyggnad av vägar.
Ett annat hot är föroreningar, som bland annat kan påverka djurs fortplantningsförmåga, till exempel rovfåglar har drabbats hårt av kvicksilver, PCB och DDT.
Överutnyttjande och ohållbara metoder inom jakt och fiske har varit nära att utrota stora vilda djur som älgen, och hotar i dag flera fiskar.
Invasiva arter är ett ytterligare hot, alltså arter som har introducerats av människan och som riskerar att konkurrera ut andra arter. Lupin och mink är två exempel.
Vad kan göras för att skydda biologisk mångfald?
Enligt FN:s konvention för biologisk mångfald ska Sverige bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt. I våra nationella miljömål för ett rikt växt- och djurliv ingår också bland att statusen för naturligt förekommande arter och naturtyper i Sverige ska vara gynnsam.
Våra politiker skulle kunna göra mer för att minska hoten mot den biologiska mångfalden i Sverige. Några förslag från Karin Ahrné på Artdatabanken är att främja mer småskalighet inom jordbruket, liksom alternativa brukningsmetoder inom skogsbruket, och mindre kalhyggesytor. I marina miljöer behövs skydd av känsliga områden – något Sverige nyligen fick kritik av EU-kommissionen för att vi misslyckats med, fiskereglering för ett skonsammare fiske, och fler förbud mot miljöfarliga ämnen. Andra SLU-forskare har tidigare efterfrågat ett förbud mot bottentrålning.
Vill du som privatperson bidra till att skydda den biologiska mångfalden finns en rad miljöorganisationer som arbetar med frågan att engagera sig i. Rent praktiskt kan du som har trädgård, kolonilott eller balkong bidra genom att plantera blommande växter, som gynnar pollinerare, och anlägga ängsmark i stället för gräsmatta. Du kan sätta upp holkar för fåglar och bin, eller anlägga en damm. Det går också att påverka biologisk mångfald i butiken, dels genom att dels återanvända i stället för att köpa nytt, och dels genom att välja närproducerat och miljömärkt när det finns till buds. Olika livsmedel har också olika påverkan på den biologiska mångfalden, något Syre tidigare berättat om.
Läs mer: Massdöd – människans avtryck på jorden (artikel från 9 april 2020), Bottentrålning och kalhyggen förlänger rödlistan (artikel från 16 april 2020) och Risk för artdöd även med vego (artikel från 13 mars).
Uppdatering: Artikeln innehöll tidigare ett foto på honungsbiet, samt information om det ekonomiska värdet av artens pollineringstjänst. Detta har tagits bort, eftersom honungsbiet inte räknas som en hotad art.
