Spanien, Italien, Skottland, Storbritannien, USA, Sydkorea, Kanada, Sydafrika, Tyskland och Kenya. Under året har fler och fler länder på olika sätt närmat sig konceptet basinkomst. Högt uppsatta politiker, FN och till och med påven har uttalat sig till basinkomstens fördel. I en del fall har det redan funnits en aktiv debatt som aktualiserats i och med pandemins ekonomiska konsekvenser, i andra är det just coronakrisen som fått organisationer och regeringar att förespråka radikala lösningar för att människor och samhälle på fötter.

Basinkomst eller riktat bidrag?

De flesta lösningar i form av akuta utbetalningar kan egentligen inte klassas som försök med en faktisk universell och ovillkorad basinkomst. Satsningarna är oftast riktade till behövande grupper, som de som drabbats av arbetslöshet på grund av viruset eller som i FN:s rekommendation som kommit under sommaren, till jordens fattiga som inte kan ”välja” att stanna hemma från arbetet.  Det betonas dessutom att det handlar om en akut åtgärd i en exceptionell situation, vilket gör att det även i fall där samtliga medborgare ska ha fått stimulanscheckar, som i USA, fortfarande rör sig om program som liknar basinkomst snarare än uppfyller idéns kriterier att garantera en regelbunden inkomst till alla individer utan krav på motprestation.

– Det är som att folk tror att allt plötsligt är basinkomst, men det är ju inte det. Man får vara väldigt noga med att hålla kolla på vad det är, för det kan vara helt nya krafter som tar över. Vem talar om det, vad är syftet? Kommer det uppifrån får man vara skeptisk och fundera på vad de vill, det här är en gräsrotsrörelse och det måste komma underifrån.

Det säger Lena Stark, grundare av Basinkomstpartiet i Sverige, och som nu arbetar med frågan internationellt.

– Det är jätteintressant att se hur situationen med pandemin verkligen har påverkat. Folk över hela världen har börjat ta tag i det här gemensamt i olika projekt, folk har vaknat till.

Arbetslinjen cementerar motståndet

Spekulationerna har varit många om huruvida de olika program och åtgärder som införts kan utvidgas och permanentas, och närma sig faktisk basinkomst. Lena Stark menar att framtiden är alldeles för osäker för att kunna dra några slutsatser åt något håll.

– Det beror helt på vilket land det är och vem som styr. Ingen vet någonting egentligen, det här är ett sådant skifte, och det är likadant med basinkomst. Här i Sverige pratar man ju inte om det, däremot i Finland som är så nära, det är intressant, säger Lena Stark.

Hon tror att det svenska motståndet bottnar i den sedan lång tid etablerade arbetslinjen och att ”vi har haft det för bra för länge”.

Debatten är istället livligare i hårt drabbade länder som till exempel Spanien. I maj godkändes ett program som möjliggör för varje vuxen att erhålla en ersättning på strax under 500 euro i månaden, en ersättning som dock kräver en aktiv ansökan vilket har orsakat stora administrativa problem. Men också i Sydkorea, som i ett tidigt skede lyckades ta kontroll över pandemin, har stödet för basinkomst växt efter att en engångsutbetalning gjordes till alla medborgare. I Kanada förlängdes nyligen programmet för utbetalningar till drabbade individer och ett nytt förslag breddar programmet så att andra inkomster i mindre grad påverkar bidragets storlek. Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon sa i våras att ”tiden nu är rätt för basinkomst”. Hon stöter dock på patrull från Boris Johnson, som vill hålla sig till mer tillfälliga lösningar.

Oväntad utveckling i USA

I USA hade demokraternas Andrew Yang redan innan smittspridningen eskalerade fört upp basinkomst på agendan i Kalifornien och flera borgmästare gick senare under året samman för att driva frågan om ekonomiskt stöd till utsatta, vilket också hängde samman med de orättvisor som Black Lives Matter satte ljuset på. Utvecklingen i USA ser Lena Stark som något av det mest intressanta på området.

– Folk har helt klart blivit öppna för nya idéer. Att det skulle få sådant genomslag i USA, med Andrew Yang till exempel, det hade man inte tänkt sig, det är en sådan motpol till allt annat som händer där.

Nu på lördag anordnas också minst 25 marscher i USA för basinkomst, vilket tycks vara fler än föregående år.

Experter lyfter fram basinkomst

Många är också de experter och forskare som ivrigt lyft fram basinkomst som en lösning på de svåra problem som pandemin har orsakat. En brittisk studie kom exempelvis fram till att kostnaderna för införande av basinkomst inte blir så höga som brukar antas, och i FN:s rapport som släpptes under sommaren, där en basinkomst till världens fattiga starkt rekommenderas, så bygger finansieringen på omfördelning av resurser snarare än höjda skatter. Vad gäller FN så kan Lena Stark berätta att basinkomstnätverk över hela världen jobbar för att organisationen ska driva frågan och ta ansvar för den. Men hur mycket och hur högt det än pratas om basinkomst så är det fortfarande långt kvar, menar Stark. Ska man vara strikt i sin definition så är inget land på rätt spår, säger hon.

– Många länder har ju inte ens det sociala skyddsnätet som vi har, så inför man något och kallar det basinkomst.

Före pandemin, redan  2017 inledde Kenya ett försök där 6000 personer tilldelades en tillfällig ”basinkomst” under två respektive tolv års tid. I början av september offentliggjorde forskarna – som bland annat inkluderar nobelpristagaren och ekonomen Abhijit Banerjee – sin rapport och resultaten är uppmuntrande, skriver Vox. Både de som deltar i det tolv år långa försöket och de för vilka utbetalningarna upphörde efter två år rapporterade att de upplevde mindre hunger än vad kontrollgruppen uppgav. Läs mer om det här.

Basinkomst bortom politiska färger

Men pandemin och dess följder har gjort att många fler nu är bekanta med begreppet basinkomst, även om det används för svepande. Och många har ändrat sin inställning, tror Lena Stark.

– Inte bara på grund av pandemin utan det började redan innan. Det är mer acceptabelt idag, söker du på nätet finns det hur många filmer och föreläsningar som helst och från alla politiska läger.

Att frågan lockar anhängare från både höger och vänster talar till dess fördel, då den traditionella blockpolitiken har börjat lösas upp i kanterna.

– Det är till fördel för visioner som inte hör hemma vare sig till höger eller vänster, säger Lena Stark.