Så påverkades korna av att inte få beta – studieresultat presenterat

Det var sommaren 2023 som runt 1 500 kor i sju mjölkbesättningar hölls inomhus i stället för att släppas ut på bete. Korna var därför i stallet från hösten 2022 till våren 2024. Syftet med studien var att undersöka hur kornas välfärd påverkas av att vistas en längre tid inomhus. 

Den kritiserades från flera håll för att vara ovetenskaplig, eftersom husdjursföreningen Växa Sverige med stöd från Lantbrukarförbundet (LRF) låg bakom. 

– Det är konstigt när näringen själv gör en studie där man kan ana att man kommer att peka på att just den här studien visar hur det är för sitt eget syfte och då lämna all vetenskap som redan finns därhän. Det är ett hån mot forskarvärlden faktiskt, kommenterade Bo Algers, professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) till Expressen. 

Studien kritiserades också för att orsaka lidande för korna. Den blev till en början inte godkänd av Uppsalas djurförsöksetiska nämnd med hänvisning till att forskning visar att nötkreatur har en stark vilja att vistas utomhus och att de mår bra av det. 

Många såg också en risk i att studiens förmodade positiva resultat skulle användas som ett argument för att skriva om beteslagen. 

Både branschfolk och politiker har höjt sina röster för att ”införa en mer flexibel beteslagstifting”. De menar att lagkravet om att kor måste få möjlighet att beta minst 60 dagar per år, 120 i södra Sverige, i förlängningen hotar Sveriges mjölkproduktion, eftersom det är kostsamt och krångligt för många bönder att släppa ut korna på bete. Även här har kritik lyfts om att en tillåten inomhusdrift året om skulle leda till större besättningar och färre mindre gårdar. 

Nackskav och hälta

Inomhusstudien påvisade inga större förändringar hos korna under de 18 månaderna gällande beteende och hull. Däremot fanns det ”signifikanta förändringar vad gäller framför allt nackskav, hasskador och rörelsestörning/hälta”, skriver Växa i ett pressmeddelande. 

Det fanns också avvikelser genom minskad renhet på kornas kroppar. 

Just renlighet är en av de vanligaste bristerna för nötkreatur enligt Jordbruksverkets årliga statistik. Vid en tredjedel av kontrollerna förra året bedömdes djuren vara smutsiga. I allvarligare fall har det bildats gödselpansar, då avföringen torkat fast i huden och orsakat frätskador. 

Studien visade på förbättringar i tre av 16 djurvälfärdsmått, sex var oförändrade och sju försämrades något. Men variationen mellan besättningarna var stor. 

”Studien visar på möjliga förbättringsområden inom inhysning där båsutformning och foderbordsinredning kan behöva ses över och så även arbetsrutiner som rengörings- och strörutiner”, skriver Växa. 

Även om det uppmättes skillnader bedöms de som små och i alla besättningar blev det både förbättringar och försämringar. Det konstateras att djurvälfärd är komplext och att det behövs fler mått och upprepade bedömningar. 

”Varierade mycket”

Växa:s epidemiolog Ann Nyman, som har hållit i arbetet med studien, förklarar att studien varken pekade på att det är bättre eller sämre för kor att hållas inomhus. 

– Från studien Djurvälfärd 365 kan vi inte svara på om det är bättre eller sämre djurvälfärd för kor som hålls inomhus i stället för att släppas ut då inga jämförelser gjordes mellan kor inne och kor ute.

Hade ni förväntat er ett tydligare resultat? 

– I den tidigare pilotstudien, där vi bara tittade på hur det såg ut under en vanlig stallsäsong, såg vi att det varierade mycket både över tid och mellan besättningarna så det var förväntat, men kanske inte riktigt i den utsträckningen och att det var svårt att se en tydlig trend för någon av måtten.

Var det fler djurvälfärdsmått som försämrades än förväntat?

– Vi hade inga förväntningar på hur många mått som skulle försämras eftersom vi i piloten såg att det var sådan variation över tid.

Ann Nyman menar att studien har gett mycket värdefull kunskap, inte minst om att det är svårt att få en klar bild av välfärden då man bara tittar på några mått vid ett tillfälle. 

– Det finns uppenbarligen förutsättningar för god djurvälfärd samtidigt som det kan finnas risk för sämre djurvälfärd. Djurvälfärd är komplext och varje besättning har sina möjligheter och utmaningar.

LRF:s Joakim Borgs, ledamot i riksförbundsstyrelsen kommenterar till lantbrukstidningen ATL att de är nöjda med resultatet och att studien kan användas i kontakt med politiker i arbetet för en mer flexibel beteslagstiftning. 

Inte hänsyn till forskning

World animal protection (WAP) skriver i ett pressmeddelande att organisationen, som inte fått tillgång till studien, inte kan kommentera den i sin helhet. 

”Men resultat vi kan se visar ingenting om effekter av bete, utan pekar bara på att inomhusmiljön i en lösdrift kan och bör förbättras.”

Roger Petterson, generalsekreterare WAP Sverige, kommenterar också utredningsförslaget om att slopa beteskravet: 

”Förslaget att ändra i beteskravet, som lades fram i utredningen, tar inte hänsyn till befintlig forskning om bete och inte heller till de olikheter som finns i lösdrifter. Inomhusmiljön för korna måste bli bättre, och de måste ha fortsatt tillgång till bete sommartid.”

Syre har tidigare rapporterat om att förslaget väckt stor opinion och en protestlista med 165 076 namnunderskrifter har lämnats över till regeringen. Oppositionspartierna har också genom en manöver lyckats skicka en uppmaning till regeringen från riksdagen att bevara beteskravet. Nyligen kom dessutom ett EU-förslag som kan underminera ett av de vanligaste argumenten för indragen betesrätt, nämligen att svenska bönder skulle kunna få ersättning för bete, till skillnad från i dag. Till följd av detta meddelade regeringen vid en pressträff 19 september att beteskravet ska vara kvar, åtminstone denna mandatperiod.