Zoom

Kor hölls inomhus i studie – betesrätten utreds

Kor i ladugård.

Efter 18 månader inomhus har nu korna i Växas studie släppts ut på grönbete. Samtidigt pågår en utredning som kan ta bort kornas lagstadgade rätt att vistas utomhus.
– Vi tar inte på något sätt ställning mot bete här. Bete är ett väldigt bra sätt att hålla kor på, säger Fredrik von Unge, försöksledare på Växa.

I nära 40 år har svenska kor fått gå ute och beta under sommaren. Det så kallade beteskravet infördes 1988 och fastslår att mjölkkor ska kunna beta minst sex timmar per dag under två till fyra månader varje år. Tidsperioden varierar från norra till södra Sverige. 

Men nu kan det bli slut på det. Utredningen Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd ska redovisas för regeringen senast 30 juni. 

– Syftet med utredningen är att hitta lösningar som både kan uppfylla att värna Sveriges högt ställda krav på djurskydd och att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft gentemot andra EU-länder, uttalade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) när utredningen tillsattes förra året

Flera djurrättsorganisationer var kritiska och menade att ”konkurrenskraft” ofta innebär sänkt djurskydd. 

Utredningen var den enda djurpolitik som presenterades i Tidöavtalet. Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt, var skeptisk. 

– Det ges inga löften om konkreta förbättringar för de djur som föds upp i svenska djurfabriker. Tvärtom öppnar formuleringar i avtalet för att Sverige skulle kunna sänka sina djurskyddskrav, vilket är oroande. Det skulle i så fall kunna handla om att ta bort betesrätten för kor, något KD tidigare uttryckt att de vill se över, uttalade hon.

I utredningens direktiv tas betesrätten upp som ett exempel på ett högre djurskyddskrav som bara finns i Sverige, vilket innebär att det inte går att ansöka om ersättning för merkostnader. Att grisar ska ha tillgång till strömedel nämns som ett annat högre krav.       

Bättre stall i dag

I början av maj rapporterade Dagens nyheter att det finns en ”långt framskriden diskussion” om att ta bort beteskravet. 

Diskussionen handlar om mjölkkor som går fritt inomhus, i stället för att stå uppbundna. Bland andra Lantbrukarnas riksförbund (LRF) argumenterar för att kor kan hållas inomhus året runt i moderna lösdriftsstall. Dagens stall lyfts fram som något helt annat än när den nya djurskyddslagen lämnades över som en present till Astrid Lindgren på hennes 80-årsdag, efter att hon engagerat sig för djur och kors rätt till bete.

LRF står också bakom Växas välfärdsstudie där runt 1 500 kor har hållits inomhus i 18 månader. Växa är enligt sin hemsida Sveriges största husdjursförening och arbetar ”för en hållbar, lönsam och konkurrenskraftig lantbruksproduktion”. I pressmeddelandet om studien, som skickades ut gemensamt med LRF, uttalade försöksledaren Fredrik von Unge:

– Det kommer bidra till ett bättre kunskapsunderlag inför beslut som rör svensk mjölkproduktion i framtiden. 

”Vi vill egentligen bara undersöka hur korna påverkas av att vistas på stall”, säger Fredrik von Unge, försöksledare på Växa. Foto: Växa

När fältarbetet nu avslutas kan Fredrik von Unge inte kommentera hur han ser på att studien kan komma att användas som argument för att slopa beteskravet. 

– Jag vill inte föregå vad vi kommer fram till, för det vet vi inte nu, säger Fredrik von Unge till Syre.

Han är övertygad om att resultatet inte påverkas av att LRF vill få bort beteskravet. 

– Jag känner mig helt trygg med att vår studie inte kommer vinklas. I den jobbar flera seniora forskare med väldigt hög integritet. Vårt arbete kommer att ske på ett vetenskapligt, korrekt och etiskt sätt. Sedan är det upp till andra att tolka våra resultat och dra sina egna slutsatser av dem.

Vad vill ni uppnå med studien?

– Vi var helt enkelt nyfikna och ville se hur kornas välmående skulle påverkas av en längre period inomhus. Det finns inte mycket forskning på det. Det hänvisas ofta till forskning, men de studierna är ofta gjorda utifrån gammal data för många tiotals år sedan, när man har tittat på kor i uppbundna besättningar, säger Fredrik von Unge.

Grundläggande behov

Många som argumenterar för kornas rätt till bete menar att det är ett av de mest grundläggande behoven. Per Jensen, professor i etologi, har tidigare sagt till Syre att korna, om de fick välja själva, skulle beta runt åtta till tio timmar per dag. Han menar att de blir uttråkade och utvecklar beteendestörningar när de får koncentrerad föda. 

Bo Algers, professor emeritus på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), påpekar att den forskning som redan finns om kors naturliga behov av bete och att de hålls friskare av utevistelse är alldeles tillräcklig. 

– Det är konstigt när näringen själv gör en studie där man kan ana att man kommer att  peka på att just den här studien visar hur det är för sitt eget syfte och då lämna all vetenskap som redan finns därhän. Det är ett hån mot forskarvärlden faktiskt, säger han till Expressen

Bland andra Vi konsumenters ordförande Gunnela Ståhle har kommenterat i en debattartikel i ATL att även om Växas studie kan påvisa färre fysiska åkommor, som infekterade sår, säger det ingenting om djurens allmänna välbefinnande.  

Under tiden som inomhusstudien pågick har ingen tydlig förändring i kornas hälsa upptäckts. Det genomfördes regelbundna veterinärkontroller och studien behövde inte avbrytas på någon gård.

– Försöket har gått bra så tillvida att vi har kunnat fullfölja det, säger Fredrik von Unge.

En ko som betar på en äng
Den idylliska bilden av kor på grönbete lyfts ofta fram i reklamkampanjer. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nu ska djurbedömningar och all data som har samlats in under fältarbetet analyseras. I höst väntas ett resultat kunna presenteras. 

– Vi har inte sett någon dramatisk förändring, eller någon större förändring. Men när vi analyserar datan så kan det mycket väl vara så att djurhälsan har förändrats över tid. Så ser det ut på alla gårdar, oavsett om man är med i det här försöket eller inte. Det är om de förändringarna är större eller mindre, eller avviker från hur det varit tidigare, som vi hoppas få svar på.

– Om det är så att de enskilda måtten i om klövhälsan har gått upp eller ner eller skadorna har gått upp eller ner eller liknande.

Tror du det räcker att hålla korna inomhus en sommar, eller skulle det bli andra konsekvenser av en längre period? 

– Vår studie kommer visa hur djurvälfärden har utvecklats på de korna som var med i vår studie. Det är sju besättningar som är med. Och det är klart att man ska vara försiktig med vilka slutsatser man drar av ett sådant underlag. 

– Sedan är det upp till mottagaren att dra de slutsatser som man känner att man kan utifrån studien.

Hur ser du på argumentet att bete är ett grundläggande behov för korna?

– Nu ställer du en politisk fråga kring att beta eller inte beta. Vi driver en studie för att följa djurvälfärden i ett antal besättningar där de går på stall under en sommar. Och det är mitt uppdrag i det här.

Hur har det varit att arbeta med studien? 

– Det har varit ganska positivt. Det är många som hör av sig och tycker att det är bra. Och det är intressant att titta på ett område som inte är tillräckligt beforskat hittills i Sverige.

Hur tänker du själv, ser du inget mervärde i att korna kan må bättre av att gå ute och beta?

– Bete är ett starkt mervärde för många konsumenter och det är väldigt många som tycker det är viktigt. Den här studien handlar inte om det. Vi vill egentligen bara se hur djurvälfärden påverkas av att vistas på stall. Vi tar inte på något sätt ställning mot bete här. Bete är ett väldigt bra sätt att hålla kor på, säger Fredrik von Unge.     

Mer flexibel lag

Flera som argumenterar för att beteslagen behöver göras om är övertygade om att bönderna kommer fortsätta låta korna gå ut. De menar att lagen måste bli mer flexibel och att det är bättre för korna när de får välja själva om de exempelvis vill vara inne en regnig dag. Andra påpekar att lagen redan tillåter undantag. Johan Beck-Friis, veterinär och lärare i djurskydd, konstaterar i en debatt i Aktuellt att i exempelvis Tyskland får max 30 procent av korna vistas ute någon gång i livet. Men motdebattören Palle Borgström, ordförande för LRF, menar att det finns en annan medvetenhet i Sverige som skulle göra att bönderna utan lagkrav skulle få betalt för betet på ett annat sätt. Han menar också att beteslagen är orsaken till att antalet mjölkbönder har minskat i Sverige sedan 1980-talet, något som Johan Beck-Friis inte håller med om.

Palle Borgström, förbundsordförande LRF, är själv mjölkbonde. Foto: Henrik Montgomery/TT

Jordbruksverket svarar på argument för att kor i lösdrift ska undantas från beteskrav i en rapport från 2019.

”Vi bedömer dock att detta är mindre lämpligt eftersom hållning i lösgående system inte kan ses som ett alternativ för att uppnå de djurvälfärdsfördelar som beteslagstiftningen medför. Som vi ser det är beteskravet en alltför viktig djurvälfärds- och djurhälsofråga för att det ska kunna tas bort och ersättas med lösgående djurhållning”, skriver Jordbruksverket, som också påpekar att fördelar för exempelvis öppna betesmarker inte kan uppnås utan beteskravet. 

EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet (EFSA) har också rekommenderat att kor ska få möjlighet att beta på grund av alla hälsofördelar. 

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) uttalade när regeringen förra året gav Livsmedelsverket i uppdrag att uppdatera de svenska kostråden att Sverige behöver öka animalieproduktionen – ”inte minst för att kunna hävda och restaurera betesmarker”. Något som flera menar motsäger att landsbygdsministern vill dra in betesrätten. Tjurar och kalvar omfattas inte heller av beteslagen. Elin Röös, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) påpekar i en intervju med TT att hälften av alla tjurkalvar inom nötköttsproduktion lever hela livet inomhus. 

– Första steget vore att låta de tjurar vi redan har gå ut och beta. Om man tittar bakåt så har vi i Sverige ätit mycket mindre kött förr och ändå haft mer naturbetesmark än i dag. Det är ett felslut att tro att vi upprätthåller dessa marker genom hög köttkonsumtion.

En internationell studie visade nyligen att äldre naturbetesmarker är mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och att den biologiska mångfalden har påverkats negativt när många artrika betesmarker har försvunnit.

Professor Regina Lindborg vid Stockholms universitet kommenterar till TT att betesmarkerna behöver utökas eftersom Sverige har skrivit under FN:s ramverk om att vända den ökande förlusten av biologisk mångfald. 

– Det tror jag blir svårt att leva upp till om vi får färre betande djur, säger hon.

Palle Borgström, LRF:s ordförande, menar i stället att den biologiska mångfalden skulle gynnas av ett slopat beteskrav, eftersom mjölkproduktionen då skulle stanna kvar i Sverige. I en debattartikel i Aftonbladet skriver han tillsammans med Joakim Borgs, ledamot i riksförbundsstyrelsen för LRF, att djurvälfärden skulle öka totalt sett utan beteskrav eftersom det ökar möjligheten för fler att investera i moderna lösdriftsstall. De menar att den svenska mjölkproduktionen är hotad i konkurrensen med utländska mejeriprodukter. 

Större gårdar

Flera konsumentföreningar, djurrätts- och miljöorganisationer, liksom Sveriges veterinärförbund, konstaterar i en debattartikel i Svenska dagbladet att beteskravet inte bara är det starkaste mervärdet för svenska mejeriprodukter utan också för svenskt lantbruk och matproduktion. De konstaterar att de svenska gårdarna riskerar bli större och mer industriella utan kravet på tillgängliga betesmarker för alla djuren.

”Om svensk mjölk inte innebär att korna fått gå på bete försvinner incitamentet för många konsumenter att välja svenskt”, skriver de.

Många besöker kosläppen på våren, för att få se när korna springer ut till betet efter att ha varit instängda under vintern.  Foto: Henrik Montgomery/TT

Opinionsundersökningar visar att konsumenter tycker det är viktigt med bete, som också används i reklamkampanjer. Flera mejeriföretag bjuder varje år in till kosläpp. Förra året välkomnade Arla runt 100 000  personer till ”folkfesten” på ett 30-tal gårdar. I år besökte rekordmånga 6 000 personer betessläppet på Wapnö gård i Halmstad, rapporterade Jordbruksaktuellt. 

Djurens rätt och Greenpeace deltog i kosläppet på Lövsta gård utanför Uppsala för att informera om den hotade betesrätten.

– Av de samtal jag haft med besökare här under dagen är det tydligt att de flesta vill bevara kornas rätt att beta, och nästan ingen kände till att delar av mejeribranschen driver på för att avskaffa denna del av djurskyddslagen, uttalar Erika Bjureby, chef för Greenpeace Sverige, i ett pressmeddelande. 

De båda organisationerna informerade också om kampanjen Jag vill beta, som samlar namnunderskrifter för att uppmana regeringen att både behålla och utvidga betesrätten, så att den också omfattar kalvar och tjurar. I början av maj hade nära 28 000 personer skrivit under. En månad senare var siffran uppe i drygt 73 000 namnunderskrifter. I juni ska namninsamlingen lämnas över till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). 

Matilda Antti, politiskt sakkunnig hos Djurens rätt, kommenterade i pressmeddelandet från kosläppet: 

– Kristdemokraterna är ensamma om att ha drivit frågan om att avskaffa beteskravet, men i och med att de innehar landsbygdsministerposten krävs det att resten av regeringsunderlaget är på tårna och står fast vid att kornas rätt till bete inte får offras i konkurrenskraftens namn. 

I en enkät som Syre genomförde inför valet 2022 svarade Moderaterna nej på frågan om de ville behålla och eventuellt utöka beteskravet. Kristdemokraterna ville att vissa mjölkstallar skulle kunna undantas och Centerpartiet ville öka flexibiliteten för bonden. Övriga partier ville ha kvar betesrätten. Liberalernas svar sammanfattar flera argument för att ha kvar beteskravet:

”Att djur går ute är en viktig konkurrensfördel för svenska livsmedel. Forskningen pekar på att betande kor ger mer mjölk, är friskare och behöver mindre antibiotika. Betet håller också landskapet öppet och bidrar till den biologiska mångfalden.”

Jordbruksverket om bete

Mjölkkor ska ha vara ute under betessäsongen och ha tillgång till bete minst sex timmar i sträck varje dygn. För norra Sverige gäller minst 60 dygn, för mellersta Sverige minst 90 dygn och för södra Sverige minst 120 dygn.

Nötkreatur för köttproduktion ska vara ute dygnet runt under betessäsongen. 

Tjurar och kalvar under sex månader får hållas inomhus. 

Fördelar med bete för mjölkkor:

• Det kan leda till färre hälsoproblem, minskad stress och ökad djurvälfärd. 

• Mer naturligt beteende genom samspel med flocken. Korna blir lugnare och mindre aggressiva på större ytor.

• De rör sig mer, går gärna fler kilometer varje dag och utforskar, får lättare att lägga sig ned och ställa sig upp.

• Korna får mer muskler, ofta lättare kalvningar och bättre hälsa genom motion. 

• Generellt sett färre skador på ben och klövar. Behovet av veterinärbehandling minskar. 

Jordbruksverket
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV