Antalet djurskyddskontroller som genomfördes på svenska gårdar minskade under 2024 jämfört med året innan, visar Jordbruksverkets årliga djurskyddsrapport. Länsstyrelserna är långt ifrån att klara målet om att kontrollera tio procent av alla anläggningar med djur. En förklaring till det kan handla om att antalet klagomålsärenden ökar.
Under 2024 han landets länsstyrelser bara med att kontrollera 5,4 procent av alla anläggningar som håller djur, såsom kor, hönor eller grisar, visar Jordbruksverkets djurskyddsrapport. Det är en minskning jämfört med 2023 då 6,3 procent kontrollerades. Målet är att kontrollera tio procent.
– Kontrollerna är viktiga både för djuren och för att lantbrukare ska kunna rätta till eventuella brister och därmed stärka förutsättningarna för en välfungerande produktion, säger Malin Wåhlstedt, djurskyddshandläggare, i ett pressmeddelande från Jordbruksverket.
Att kontrollerna minskat kan troligen delvis förklaras med att antalet så kallade klagomålsärenden ökat. Det handlar om ärenden där länsstyrelsen handlägger inkomna misstankar om att djur far illa. Oftast handlar det om sällskapsdjur.
Resurskrävande
– Statistiken 2024 visar en ökning av antalet beslut om omhändertaganden som länsstyrelserna har gjort, och cirka 80 procent av de omedelbara omhändertagandena gäller hundar och katter. Många gånger är detta ärenden som är resurskrävande, och därmed kan det påverka länsstyrelsernas kapacitet att utföra planerade kontroller, säger Elin Svedberg, djurskyddshandläggare, i pressmeddelandet.
Landets 21 länsstyrelser har tillsammans totalt 175 heltidssjänster som jobbar inom djurskyddet. Det är två heltidstjänster mindre än förra året. Totalt gjordes 7 840 fysiska kontroller, varav 2 983 var planerade kontroller. Båda är en minskning jämfört med 2023, då antalet kontroller var 8333, varav planerade kontroller 3 348. Redan i förra årets rapport konstaterades att antalet kontroller var det lägsta sedan 2014, om man bortser från pandemiåret 2021.
Länsstyrelserna tog under 2024 emot 15 215 klagomål om bristande djurhållning, en ökning jämfört med året innan (15 002), och återigen den högsta siffran sedan 2014.
Vanliga brister i djurskyddskontrollerna av så kallade nötkreatur handlar om hygien. Vid cirka en tredjedel av kontrollerna konstaterades djuren vara smutsiga.
När det gäller sällskapsdjur såsom hundar och katter gjordes de flesta kontrollerna efter att klagomål framförts. En av de vanligaste bristerna när det gäller hund och katt är att sjuka eller skadade djur inte får veterinärvård.
Fler kontroller av försöksdjursanläggningar
När det gäller kontroller av anläggningar med försöksdjur så har antalet däremot ökat. Under året kontrollerades 21 procent av anläggningar med tillstånd till försöksdjursverksamhet.
– Det är en positiv utveckling att det görs fler försöksdjurskontroller, men Sverige lever ännu inte upp till kravet i EU:s försöksdjursdirektiv som anger att en tredjedel ska kontrolleras. Det är mycket viktigt att uppnå kravet, främst för djurens skull men även för att allmänheten ska kunna ha förtroende för att verksamheter med försöksdjur följer de regler som finns, säger Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket.
