DEBATT. Då Kristofer Åberg inte ens försöker bemöta meriterna hos ett enda argument i mina texter, utan istället ägnar sig åt patetiska personangrepp, tar jag det som ett intyg på hans oförmåga att bemöta meriterna av det jag skrivit.

Det är transparent att Åberg inte ens läst texterna han kritiserar, eller åtminstone inte bryr sig om vad som står i dessa. Jag ”insinuerar” inte att ”Israel inte har rätt att försvara sig mot Hamas, att Hamas ska få israeliska finansiella tillgångar i västerländska banker och att Sverige ska förse Hamas med generösa mängder vapen”. Snarare illustrerar jag att media, i stort sett uniformt, med sin standard tillämpad på fallet Israel-Gaza tar dessa saker för givna.

Inte ens de trivialaste av detaljer undkommer Åbergs hopplösa förvirring. Åberg tolkar mig som att ”önskemålet att Israel inte ska få försvara sig är … (även om de blev anfallna)” och förkastar det.

Det ”önskemålet” finns endast i hans fantasier. Det är snarare FN:s utredning, den särskilda kommissionären Francesca Albanese och en rad andra experter – inte jag – som påpekat att ”Israel har rätten att försvara sig, men Israel kan inte hävda det vad angår folket [palestinier] de förtrycker och landet Israel koloniserar [Palestina]”. 

Att ”Israel har rätten att försvara sig” blir därmed, enligt Åberg, att ”Israel inte ska få försvara sig” – en imponerande tankeprestation, helt klart. 

Frågan, skrupulöst undviken av Åberg, är snarare om ockupanter har rätten att ”försvara sig” mot dem de illegalt ockuperar och attackerar. 

Man lär sig en hel del av att läsa dokumentationen jag citerade apropå den frågan, men man lär sig kanske än mer av att vissa inte ens tagit en titt på den.

Hans halvmesyr är redan obotlig som den är, men låt mig bara kommentera dess komiska personangrepp: även om det skulle vara sant att jag är en mördare, stalinist, nazist, rånare, uteliggare – vad har det att göra med argumenten i fråga? Ingenting, de är bara försök att undvika dem. Åtminstone så mycket förstår till och med Åberg.