Barn som räddats från fångläger för IS-misstänkta i Syrien och kommit tillbaka till sina hemländer har återanpassat sig förvånansvärt väl. Det visar en rapport från människorättsorganisationen Human rights watch.
Trots de hårda och många gånger livshotande omständigheterna i lägren i nordöstra Syrien – som upprättades efter att IS besegrats 2019 – har många av de barn som återvänt därifrån klarat sig bra. Detta enligt rapporten ”My son is just another kid” som Human rights watch (HRW) publicerade nyligen.
Erfarenheter från omkring hundra barn som har återvänt till bland annat Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Sverige har dokumenterats i rapporten. Barnen har återanpassat sig och fungerar väl både vad gäller skolgång, vänner och fritidsintressen, konstaterar Human Rights Watch. Detta trots att de tillbringat åratal i läger med bristande tillgång till vatten, mat och utbildning.
”Barn som har blivit räddade från lägrens fasor gör bra ifrån sig i skolan, har fått nya vänner och bygger upp nya liv i sina hemländer”, uppger Jo Becker, chef för barns rättigheter på HRW, i ett pressmeddelande.
Hundratals barn har dött i lägren under de senaste åren, enligt människorättsorganisationen. Många av dem har avlidit av undernäring, köld eller sjukdomar som annars hade kunnat botas.
Svensk morfar uppmärksammas
Den svenske morfadern Patricio Galvez, som rönt uppmärksamhet för sin kamp för att få hem sina sju föräldralösa barnbarn 2019, intervjuas också i rapporten.
”Det är möjligt, fullt möjligt, för barnen att återanpassa sig och återhämta sig. Mina barnbarn är bevis för det. De har anpassat sig på det mest anmärkningsvärda vis”, uppger han.
Omkring 1 000 barn har återbördats till Ryssland och länder i Centralasien, vilket är nästan dubbelt så många som västländerna tillsammans har tagit emot. Ett par länder sticker särskilt ut i sammanhanget, konstaterar HRW. Storbritannien har till exempel bara tagit tillbaka ett tiotal barn och Kanada bara en handfull.
Kritik för hantering
Människorättsorganisationen är också kritisk till de många gånger långa och omständliga handläggningstiderna. Som exempel nämns ett fall med en flicka som kom till Frankrike som femåring och fick vänta i tre år innan hon till sist kunde återförenas med sina anhöriga.
Även Sverige är ett av de länder som får svidande kritik för sin hantering, som inneburit att återföreningar försvårats och i vissa fall rentav tillfogat barnen ytterligare skada.
Nära 80 procent av de barn som sitter i fånglägren är under tolv år, och 30 procent är fem år eller yngre, enligt HRW:s rapport.
Läs mer:
Syriska Massar letar efter döda som kidnappats av IS
Lagbrott av Sverige att inte ta hem medborgare
”Sverige kunde ha hämtat barnen i al-Hol långt tidigare”
Fakta: Barn i IS-fångläger
Omkring 56 000 människor, de allra flesta av dem kvinnor och barn, sitter i al-Hol och Roj – två stora, avspärrade fångläger i de nordöstra delarna av Syrien.
Över 18 000 av de som sitter fast i lägren kommer från Syrien. Omkring 28 000 kommer från grannlandet Irak och över 10 000 kommer från ett 60-tal andra länder.
Mer än 60 procent av de fängslade är barn.
Källa: Human Rights Watch.
