Just nu pågår det allra första mötet någonsin mellan de 65 länderna som har ratificerat FN:s konvention om kärnvapenförbud. Men Sverige är inte ett av dem.
– Det är skamligt, säger Jan Strömdahl, ordförande i Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen.
I Wien samlas just nu alla de länder i världen som har skrivit under FN:s konvention om kärnvapenförbud, TPNW. Konventionen trädde i kraft i januari 2021. Men på grund av Covid har de inte kunnat träffas förrän nu.
– Det är som en internationell manifestation för att få ökad spridning av FN:s kärnvapenförbud, säger Jan Strömdahl, ordförande i organisationen Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen.
I dag är det 65 länder som har ratificerat konventionen. Men ytterligare 31 länder har skrivit under den utan att slutgiltigt bekräfta konventionen med en ratifikation. Jan Strömdahl hoppas att mötet kan leda till att fler av dessa nu tar steget och går med fullt ut.
– Det är viktigt för att förbudet ska få full kraft. Andra internationella förbud mot vissa vapenslag, till exempel trampminor, har vuxit fram på samma sätt – bit för bit, i takt med att fler länder har anslutit sig, säger Jan Strömdahl.
Natomedlemskap försvårar för Sverige
Sverige är ett av de länder som 2017 röstade för konventionen i FN:s generalförsamling, men har sedan valt att inte ansluta sig.
– Det är bedrövligt och skamligt. Det är inte likt Sverige som har hållit en hög profil i fredsfrågor och drivit på för nedrustning av kärnvapen, säger Jan Strömdahl.
En förklaring tycks vara påtryckningar från USA om att ett svenskt undertecknande skulle få negativa konsekvenser för Sveriges försvarssamarbete med landet, något även regeringens enmansutredning kom fram till.
”Det är inte bara USA som har uttryckt detta, även Frankrike har sagt att om man undertecknar TPNW så befinner man sig på en annan planet, och frågan är om man vill vara där”, fastslog utredaren Lars-Erik Lundin, vilket Syre skrivit om tidigare.
Ett annat av hans argument handlade om att konventionen var ”otydlig” och att den måste ”utvecklas”, rapporterar SVT.
Om Sverige går med i Nato lär det bli ännu svårare att ratificera FN:s konvention om kärnvapenförbud, enligt Jan Strömdahl och andra i fredsrörelsen, detta eftersom Nato är en kärnvapenallians. Därför har Jan Strömdahl, under ett möte på Utrikesdepartementet, frågat Ann Linde om det inte är dags att ratificera nu, innan Sverige går med i Nato. Men han fick ett nej till svar, uppger Jan Strömdahl.
Det diskuteras på mötet
Målet med det allra första mötet är att staterna som anslutit sig till TPNW ska lägga fram konkreta åtgärder för hur de ska kunna uppfylla det som står i FN-fördraget. Det handlar bland annat om att ge stöd och hjälp till de människor som har drabbats av kärnvapen eller kärnvapenprovningar, sanera förorenade miljöer och att fördraget ska bli universellt bindande.
Staterna ska också diskutera några av fördragets tekniska detaljer, som att sätta en deadline för när de stater som i dag har kärnvapen – och som har ratificerat fördraget – senast ska ha förstört sina kärnvapen.
Andra stater närvarar som observatörer under mötet, bland annat Sverige. Dessutom är flera ideella organisationer på plats, till exempel FN-förbundet, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, IKFF, Svenska freds och Svenska läkare mot kärnvapen, enligt Jan Strömdahl.
Kärnvapenkrig kan leda till atomvinter
Mötet började igår och håller på tills i morgon. FN:s generalsekreterare António Guterres höll öppningstalet.
– Låt oss förinta dessa vapen innan de förintar oss, sade han då.
Vid ett kärnvapenkrig är risken stor för atomvinter. Det betyder att de kraftiga bränderna från kärnvapenexplosionerna skulle hindra solens ljus att nå jorden, vilket i sin tur skulle leda till ett så pass nedkylt klimat att majoriteten av livet på jorden skulle dö ut. På liknande sätt antas dinosaurierna ha utrotats, men då efter att asteroidnedslag orsakat bränderna.
Läs mer:
Fredsrörelsen växer – trots Natobeslut: ”Vi ger aldrig upp”
Världens kärnvapen väntas bli fler
