Fred byggs inte med militära medel

Den 24 februari vaknade vi upp till Putins invasion av Ukraina. De upprepade och fruktansvärda rapporterna som följt om dödande av civila, de uppenbara krigsbrotten, har försatt omvärlden i chock. Frågan om internationell fred och säkerhet, som jag dagligen arbetar med, men som tyvärr sällan diskuteras bredare eller tas på allvar politiskt, var plötsligt på allas läppar. Men sedan tappade debatten bort sig.

Vi pratar inte längre om vad som sker i Ukraina, hur vi ska få slut på kriget, eller om hur protesterna mot kriget slås ned av den ryska regimen. Nu pratar vi om en svensk anslutning till militäralliansen Nato.

Låt mig hoppa tillbaka ännu ett par steg. Minns ni covidpandemin? Två år av nedstängningar, isolering och en sjukvård som gick på knäna. En pandemi som fått enorma konsekvenser för fattigdomsbekämpning, försörjning och flickors skolgång, bakslag vi kommer leva med i decennier. Minns ni talibanernas maktövertagande i Afghanistan i augusti förra året? Det stora misslyckandet efter 20 år av militär intervention med Nato som central aktör. Svältkatastrofen, flickor som nekas skolgång, aktivister på flykt.

Varför är minnet så kort?

I kris, när situationer är akuta, är det svårare att se långsiktigt och fatta genomtänkta beslut. Vi söker enkla lösningar, trots att de inte finns. Det är mänskligt. Därför kräver det extra mycket av oss att hålla huvudet kallt och skapa utrymme för reflektion och konsekvenstänkande.

Att stödet för Nato ökat efter Rysslands invasion av Ukraina är inte förvånande. Situationen har skapat mycket oro och rädsla. Det finns dock ingen bred folklig förankring och opinionen just nu säger väldigt lite om människors inställning över en längre tid. Debatten och mediebilden har varit extremt ensidig. Vi ser militärer och krigsforskare samsas med Nato-förespråkare som experter i media. Var får fredsforskarna, civilsamhället och fredsbyggarna höras, vi som är experter på att få krig att inte ske? Natomedlemskap presenteras som den enda åtgärden som går att vidta för att hantera den osäkra situationen. De som ifrågasätter beskrivs som landsförrädare eller illojala, att de går främmande makts ärenden.

I en militariserad värld presenteras militära medel, som Nato, som enkla lösningar. Att detta gång på gång motbevisats, med Afghanistan och Libyen som tydliga exempel, spelar ingen roll. Så nu står vi här igen, med krigshetsen och upprustningen och fattar enorma beslut om framtiden utan en demokratisk process. Vi borde kunna förvänta oss en mer komplex analys av våra makthavare och medier.

Ett svenskt medlemskap i militäralliansen Nato är ett enormt och oåterkalleligt beslut. Det bryter mot en starkt förankrad alliansfrihet och har konsekvenser för våra barn och deras barn. Att utifrån rädsla och stress plötsligt ändra grunden för hela den svenska säkerhetspolitiken är dumdristigt och farligt. Beslut måste fattas utifrån vad som är bäst för att uppnå det långsiktiga målet: hållbar fred.

Militärallianser bygger inte fred

Kriget kommer inte, det skapas. Freden kommer inte heller, den skapar vi genom aktivt arbete. Natos kompetens och syfte är krig och militära operationer, inte fredsbyggande. Fred kan inte byggas med militära medel utan skapas genom att förebygga att väpnade konflikter bryter ut, med avspänning och genom att bygga trygga och demokratiska samhällen fria från våld. Jämställdhet är en konfliktförebyggande åtgärd. Vapen och krig är patriarkala verktyg för att utöva makt och kontroll. En ökad militarisering gynnar aldrig kvinnors säkerhet och rättigheter. Inget av detta har förändrats av att Ryssland invaderade Ukraina.

Nato bygger på hotet om kärnvapen

När Putin hotar med kärnvapen hotar han egentligen med att begå massmord på civila. Vi måste öka pressen på att Ryssland nedrusta sina kärnvapen, bland annat som krav inför framtida sanktionslättnader. Då kan vi inte samtidigt ingå i en kärnvapenallians som baseras på precis samma hot.

Att gå med i Nato skulle innebära att Sverige går med i en kärnvapenallians, ställer sig under Natos kärnvapenparaply och legitimerar massförstörelsevapen. Det skulle även innebära att hotet om kärnvapenanvändning mot Sverige ökar och skulle kunna innebära att svenska soldater deltar i Natoövningar där kärnvapen ingår. Vi skulle då delta i förberedelser för att utplåna hela städer. Vad gäller frågan om kärnvapen på svenskt territorium är det regeringen som bestämmer. Vi har inga garantier för att en framtida regering inte skulle ta emot amerikanska kärnvapen.

Militär upprustning driver på klimatförändringarna

Omedelbara minskningar av utsläpp av växthusgaser krävs i alla sektorer, enligt IPCC:s (FN:s klimatpanel) senaste rapport. Militären är oerhört energikrävande och koldioxidtung och har stor påverkan på miljön. Att öka militära aktiviteter innebär att vi aktivt och medvetet fattar beslut som eldar på den klimatkris vi står inför. Klimatförändringarna leder i sin tur till livsmedelsosäkerhet, att människor behöver flytta och fly, extremväder och svält. Det i sin tur ökar risken för väpnade konflikter.

Militären får de resurser som människor saknar

Nato kräver att medlemmars försvarsutgifter ska uppgå till 2 procent av BNP. För svensk del handlar det om att gå från cirka 70 miljarder till cirka 110 miljarder per år, enorma summor som inte ännu har någon finansiering. Riksdagen har redan fattat beslut om denna ökning men Nato-medlemskapet innebär att vi ger bort makten att fatta ett annat beslut.

Samtidigt tar regeringen resurser från människor i fattigdom, krig och förtryck samt från investeringar i klimatomställning i andra delar av världen för att finansiera mottagandet av människor på flykt undan Putins brutala krig, trots att vi har råd att göra både och. Vilka konsekvenser får det för freden, demokratin, civilsamhällets möjligheter att verka och kvinnors rättigheter på längre sikt?

Politiska prioriteringar och resurser som läggs på Nato läggs inte på att investera i fred.

Svenskt Nato-medlemskap hjälper inte Ukraina

Sverige bör inte gå med i Nato för att det helt enkelt inte skapar säkerhet, bygger fred eller förbättrar situationen för Ukrainas befolkning. Det arbetet gör vi genom långsiktig diplomati, global nedrustning och stöd till civilsamhället, inte genom att svepas med i krigshetsen och förföras av Nato.