Att gå ned i arbetstid med bibehållen lön kan låta skönt. Dessutom har det flera fördelar på samhällsnivå. Men det finns också argument emot arbetstidsförkortning. Här är de främsta vattendelarna.
Argument för arbetstidförkortning
Hälsan
Studier visar att arbetstidsförkortning med full lön leder till upplevd förbättrad hälsa. I vissa fall minskar också sjukskrivningarna och personalen får bättre sömn. Forskarna tror att om arbetstidsförkortning införs skulle det kunna leda till att folk i tyngre yrken orkar arbeta ända fram till pensionsåldern. Att gå ner i arbetstid och samtidigt i lön riskerar dock att orsaka stress över den egna ekonomin.
Klimatet
Forskning visar att arbetstidsförkortning leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Störst skillnad blir det om personen går ner både i tid och lön, eftersom konsumtionen då minskar. Men även med bibehållen heltidslön är det troligt att arbetstidsförkortning skulle leda till minskade koldioxidutsläpp. Det hänger ihop med att folk antas bli mindre produktiva om de jobbar färre timmar. Det i sin tur skulle göra att lönerna inte höjdes lika mycket, och BNP-tillväxten skulle minska. Med lägre tillväxt skulle det antagligen också bli mindre koldioxidutsläpp.
Jämställdheten
Om kortare arbetstid blev norm är det troligt att färre kvinnor skulle gå ner till deltid. Det skulle kunna leda till att kvinnor och män fick mer jämlik inkomst, och att män skulle ta större ansvar för barn och hushållsarbete när de arbetade kortare dagar, vilket i sin tur skulle ge kvinnor mer fritid. Dessutom skulle antagligen synen på arbete förändras. Att ta hand om barn och äldre, som kvinnor oftare gör obetalt, skulle eventuellt värderas högre.
Rättvisare fördelning av produktiviteten
Teknik och effektiviseringar gör att vi presterar mer på kortare tid än förr. Trots detta går en allt mindre del av de ökade vinsterna i företagen till löntagarna. I industrin måste man exempelvis gå så långt tillbaka som till det tidiga 1900-talets början för att finna att en lika låg andel av företagens inkomster tillföll löntagarna som de gjorde år 2013, enligt SVT:s dokumentär Lönesänkarna som kom ut samma år. Dessa ökade vinster skulle kunna omfördelas till mindre arbetstid, högre lön eller kontantstöd till invånarna. Dessutom visar exempelvis studien från Island att produktiviteten ökar vid kortare arbetstid.
Argument emot arbetstidsförkortning
Tillväxten
BNP skulle troligtvis öka i lägre takt om arbetstidsförkortning infördes. Det i sin tur riskerar att göra det svårare att finansiera välfärden. Särskilt som befolkningen är allt mer åldrande och större krav ställs på att få bra skola, vård och omsorg i takt med att levnadsstandarden höjs. Det är heller inte säkert att sjukskrivningarna eller arbetslösheten skulle minska så mycket att arbetstidsförkortningen betalar igen sig själv.
Konkurrensen
Arbetstidsförkortning skulle leda till att staten skulle behöva ta ut högre skatter, vilket skulle riskera att minska konkurrenskraften internationellt.
Svenska modellen
Ett annat argument är att staten inte borde lagstifta om arbetstidsförkortning, utan den frågan borde göras upp mellan fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna, enligt den svenska modellen.
Källor: Klimatomställningen och det goda livet, Kommunals rapport Tid är pengar, Birgitta Olsson, professor emeritus i företagsekonomi.
Läs mer:
Framtidens arbetstid kan vara förkortad – men här är frågan sval
