Hårdare krav på arbete för folk som får försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Det vill den nyvalda S-ledaren Magdalena Andersson införa. Men förslaget sågas av forskare. ”Inget nytt” och ”det finns inget vetenskapligt stöd” är några av kommentarerna.
När Magdalena Andersson höll sitt första tal som Socialdemokraternas partiledare nämnde hon försörjningsstödet, som även kallas ekonomiskt bistånd.
– Alla arbetsföra som får ekonomiskt bistånd ska också möta en tydlig förväntan. Du ska lära dig svenska och arbeta ett visst antal timmar i veckan.
– För så funkar det i Sverige. Här får alla vara med och bidra, sade hon.
Det handlar om att införa så kallad arbetsplikt som innebär att personer med långvarigt försörjningsstöd ska utföra samhällsnyttiga uppgifter, som till exempel strandstädning, rapporterar Expressen. Staten ska beordra kommunerna att erbjuda sådana arbetsuppgifter.
I Danmark har statsministern Mette Fredriksen nyligen föreslagit arbetsplikt på upp till 37 timmar i veckan för bidragstagare. Det vill nu Magdalena Andersson studera, uppger tidningen.
Men hennes uttalande möter kritik från forskare.
– Det blir en helsågning om jag ska sätta betyg, säger Rickard Ulmestig, docent på institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitetet.
En orsak är att arbetsplikt inte tycks leda till att personer som får ekonomiskt bistånd kommer snabbare ut i arbete, i varje fall inte de som står allra längst bort från arbetsmarknaden. De riskerar snarare få det ännu svårare att hitta jobb, enligt forskning. Detta beror på att personerna ibland tvingas till meningslösa aktiviteter som pyssel i stället för att söka jobb eller vidareutbilda sig.
– Det finns inget vetenskapligt stöd för att tvingande kommunala aktiviteter skulle fungera, säger Rickard Ulmestig.
Professor: ”Inget nytt”
Även Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, ifrågasätter Magdalena Anderssons uttalande, men med en något annan ingång.
– Det är inget nytt. Kommunerna har redan möjlighet att ställa krav på arbete. Det har varit gängse sedan 1990-talet, säger han.
Han tror inte att en sådan förändring skulle få så stora effekterna ute i kommunerna, i varje fall inte så länge socialtjänstlagen inte skrivs om.
– Vi pratar bara om de mindre delar som är öppet arbetslösa och som kan ta ett jobb. Det handlar om 30-40 procent av personerna med ekonomiskt bistånd. Majoriteten kommer inte i fråga eftersom de inte kan delta i aktiviteter på grund av ohälsa och andra familjeproblem, säger Tapio Salonen.
Så du tror inte att kommunerna kommer ställa ännu hårdare krav än i dag?
– Nej, det tror jag inte, säger Tapio Salonen.
Om Magdalena Andersson skulle vilja göra ordentliga förändringar när det gäller försörjningsstödet skulle regeringen istället kunna lyfta ut försörjningsstödet från kommunernas ansvarsområde och integrera det i Försäkringskassan, anser han.
– Det hade varit riktigt systemförändrande, säger Tapio Salonen, som betonar att många arbetslösa med försörjningsstöd redan söker jobb och får ekonomiskt bistånd enbart eftersom de inte kvalar in till a-kassan.
Så svarar Socialdemokraterna
Syre har sökt Magdalena Andersson, men får istället ett mejl från Socialdemokraterna, där de förtydligar att reformen enbart ska gälla de som får långvarigt försörjningsstöd på grund av arbetslöshet, inte på grund av missbruk eller sjukdom.
”Vår samhällsgemenskap bygger på att alla är med och bidrar utifrån bästa förmåga. Ingen tjänar på att lämnas utanför i lång sysslolöshet,” skriver Socialdemokraternas presstjänst.
Men på Syres påpekande om att kommunala aktiviteter inte underlättar – utan istället riskerar försvåra för folk att få jobb om de står långt från arbetsmarknaden – ges inget svar. Istället skriver Socialdemokraterna:
”Förslaget innebär (…) att individen ska få ett tydligare krav på att under ett visst antal timmar per vecka delta i språkutbildning, arbetsförberedande insatser eller att utföra andra samhällsnyttiga insatser för att på så sätt komma närmare arbetsmarknaden. Samtidigt får kommunerna en skyldighet att ordna fram jobb och insatser till fler. (…) De närmare detaljerna måste såklart utredas.”
På intresseorganisationen Svenskt näringsliv tycker man att Magdalena Anderssons uttalande är bra.
”Att ha försörjningsstöd ska inte vara att ha betald fritid,” skriver Maria Mikkonen, nationalekonom, i ett sms.
Läs mer:
Kommunerna lägger miljarder på jobbaktivitet utan bevisad effekt
Kraven på aktivitet ledde till skulder: ”Hur ska jag någonsin kunna betala tillbaka?”
Jobbaktiviteten minskade behovet av ekonomiskt bistånd
Arbetsförmedlingen svår att nå – folk nekas försörjningsstöd
Professor om språkplikt: ”Krav på svenska kan försämra integrationen”
