Covid-19 har påskyndat intresset för basinkomst i Latinamerika –  inte minst efter att FN-organet ECLAC i maj förra året rekommenderade en tillfällig basinkomst för att minska de negativa effekterna från pandemin. De ansåg även att basinkomsten skulle göras permanent för de allra fattigaste.

Nu är basinkomst en fråga som drivs av allt från politiker till folkrörelser. Senast i slutet på augusti demonstrerade tusentals personer i Colombia för att basinkomst skulle införas för de med lägst inkomster.

Men även om just de fattigastes situation har fått störst fokus, finns det också folkrörelser som vill att basinkomst, även kallat medborgarlön, ska införas för alla. Det är egentligen den ursprungliga idén bakom basinkomst, att alla ska få den utan behovskrav.

En grupp som förespråkar denna typ av basinkomst är det internationella nätverket BIEN – basic income earth network, som har grupperingar i flera latinamerikanska länder.

– Vårt mål är nå ut med debatten om basinkomst så att den införs i Latinamerika, säger Julio Linares från Guatemala, som jobbar med uppsökande verksamhet i den verkställande kommittén i internationella BIEN.

Långt innan covidkrisen fanns BIEN i Brasilien och Argentina. På senare tid har pandemin lett till ett uppsving för frågan och lokala nätverk har startats i Costa Rica, Colombia och Chile, enligt honom.

En gång i månaden möts de i ett särskilt latinamerikanskt BIEN-nätverk för att organisera sig. Bland annat har de anordnat paneldiskussioner över webben om basinkomst ur kvinnors och urfolkens perspektiv.  Ett annat seminarium har handlat om Maríca, en kommun i Brasilien där basinkomst har införts permanent för låg- och medelinkomsttagare. Nätverket hoppas att fler kommuner att inspireras av basinkomsten i Maricá.

– Det är lättare att få igenom basinkomst på den lokala nivån än att vänta på att staten ska införa den, säger Julio Linares.

Humanisterna kräver också basinkomst

En annan folkrörelse i Latinamerika som kräver basinkomst är Nätverket humanisterna för universell basinkomst, eller Red humanista por la renta básica universal, som de heter på spanska.

– Vi är mer vanligt folk än BIEN som är mer akademiker. Vi försöker nå ut till den breda massan, säger Ramiro Ruiz Cabaleiro, som är argentinsk medlem i nätverket när Syre intervjuar honom och flera andra i nätverket via videolänk.

Humanisterna startade redan år 2017 efter att spanjorskan Juana Pérez Montero reste runt på kontinenten och spred idén om basinkomst. De har en platt organisationsstruktur, utan ledare eller chefer.

– Det är ett vackert nätverk. Jag önskar att alla kunde vara som oss, säger Augusto Perez, som själv befinner sig i Miami under intervjutillfället.

Varje måndag har de möte över videolänk där medlemmar i de olika länderna kopplar upp sig. Antalet varierar. Ibland är de tio, ibland 30. Dessutom har de då och då möten även på lördagar där nya intresserade som har frågor dyker upp.

Nätverket Humanisterna ser ett uppsving av intresse för en basinkomst i dess ursprungliga bemärkelse.

– Reformerna som införs nu gör kanske att folk vänjer sig vid tanken på att få pengar utan motkrav, vilket skulle göra det lättare att införa en permanent basinkomst för alla, säger Ramiro Ruíz Cabaleiro, som är drivande i Argentina.

Förutom dessa möten är de aktiva på facebook, där de i skrivande stund har över 3 000 medlemmar. Dessutom går de på fysiska sociala tillställningar där folk med intresse för frågan kan dyka upp. De har också tryckt upp en sjal för att marknadsföra basinkomst. Sjalen är i guld-tyg, vilket för tankarna till guldmynt och rikedom. Den försöker de sälja och få fler att bära – ett vanligt sätt att markera sin ståndpunkt i Latinamerika.

Tror att folkligt tryck kan leda till basinkomst

I en tidigare Syre-artikel framförde Edme Dominguez, docent i freds- och utvecklingsforskning på Göteborgs universitet, att det är mindre troligt att basinkomst införs i Latinamerika eftersom ingen politiker vill beskatta de rika.

Det håller både Humanisterna och BIEN med om. Samtidigt säger de att sådana reformer behövs. Särskilt som dagens skatteregler är enormt orättvisa. I Brasilien beskattas till exempel enbart ett fordon. Har du flera bilar, och kanske en Yacht eller en helikopter betalar du inte mer skatt än den med lägre inkomst som bara har råd med en bil, berättar Hugo Moyano från Brasilien.

– Det behövs ett folkligt tryck för att politikerna ska ta steget och bli modiga, Det finns inga modiga politiker i dag, säger hans nätverkskompis Augusto Perez.

Julio Linares från nätverket BIEN betonar att det också finns andra sätt att dra in skatteintäkter än från de rika, till exempel markskatt, skatt på finansiella transaktioner och koldioxidskatt.

Historiskt sett har det varit vanligt att militären tagit över makten i Latinamerika om regeringar varit för socialistiska eller velat införa för övergripande reformer som skulle missgynna de rika. Men Julio Linares oroas inte av det hotet.

– Det handlar om en maktkamp. De rättigheter vi har i dag finns för att folk tidigare i historien har krävt dem. Om hundra år kommer samma sak hända med basinkomst. Då kommer det finnas en basinkomst för att vi har krävt den, säger Julio Linares.

Även Augusto Perez i nätverket Humanisterna är optimistisk inför basinkomst i framtiden.

– Det är en utopi än så länge, men någon behöver föra fram idén och det har vi tagit på oss att göra. Vi är inte rädda, säger han.

Läs mer:

Kraven på basinkomst växer i Latinamerika – men ingen vill beskatta de rika (Syre 28/7-2021)

FN rapport föreslår basinkomst i Latinamerika (Syre 13/5-2020)

Vad är basinkomst eller medborgarlön? Här är grunderna (Syre 25/3-2021) 

Här har basinkomst införts permanent: Intressantast i världen (Syre 11/12-2020)