Årets oktobermånad är den varmaste i Europa sedan de europeiska analyserna påbörjades 1981. En rekordmånad i en lång rad andra år och månader, som sticker ut som onormalt varma. ”Det är i linje med att vi har ett förändrats klimat”, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI.
Har du reagerat på att halsduken och mössan känts överflödig? Lugn, du håller inte på att förvandlas till den smått galna holländaren som klättrar upp för glaciärer iklädd enbart kalsonger.
Det har varit riktigt varma dagar.
– Definitivt varmare än normalt, säger Sverker Hellström på SMHI.
Sett över snittet för hela Europa blev oktober den varmaste månaden sedan klimatövervakningsprogramet Copernicus påbörjade sina mätningarna 1981. Globalt, den tredje varmaste. Men sett enbart till Sverige är årets oktober ingen exceptionell månad – om än varmare än ett normalår.
– Den varmaste oktobermånaden var 1961, då var temperaturen fem grader varmare än långtidsmedelvärdet, säger Sverker Hellström.
November – en exceptionell månad
Det vill säga 5 grader varmare än snittet mellan 1961 och 1990. Men även om oktober inte blev någon exceptionellt varm månad i Sverige (årets oktober hamnar på ungefär var tionde plats bland de varmaste oktobermånaderna), är det ändå en månad som följer trenden med avvikande höga temperaturer.
Precis som november ser ut att göra.
– Första halvan av november är betydligt mer exceptionell. Det har varit värmerekord på löpande band men nu ser det kallare ut mot veckoslutet. Men vi tror att det kommer visa sig att november kommer att sticka ut mer än oktober.
Samtidigt är 2020 på väg att bli ett av de varmast uppmätta åren, både i Sverige och i världen. Även den senaste femårsperioden är på väg att bli den varmaste femårsperioden som uppmätts globalt. Det trots att de globala temperaturerna nu påverkas av väderfenomenet La niña, som bidrar till att hålla nere den globala snittemperaturen.
0,2 grader från Parisavtalets mål
– Alla naturliga väderfenomen sker ovanpå de av människan drivna klimatförändringarna, vilket förstärker det extrema vädret och påverkar vattencykeln, sa nyligen Petteri Taalas, generalsekreterare för World meteorological organization (WMO).
Mellan november 2019 och oktober 2020 är temperaturökningen 1,3 grader över förindustriella nivåer, enligt Copernicus. Alltså endast 0,2 grader från Parisavtalets mål om att hålla jordens temperatur på 1,5 grader före seklets slut.
"Vi behöver stabil djup is över nordpolen"
Uppvärmningen sker generellt snabbare i norra hemisfären och klimatforskaren Johan Rockström har med flera andra forskare återkommande varnat för att om vi passerar 1,5 graders uppvärmning, startar vi med stor sannolikhet processer som inte går att kontrollera. En sådan process är att permafrosten smälter och därmed släpper ut stora mängder koldioxid som nu är bundet i marken. En annan är att Arktis isar smälter, vilket gör att mindre solinstrålning kan reflekteras ut från atmosfären och därmed bidra till uppvärmningen.
– Vill vi ha bra nederbörd över regnskogen, bra monsuner över Indien och Afrika, vill vi ha vettiga väderleksmönster över Europa och Sverige, då vill vi också ha stabil djup is över nordpolen, sa Johan Rockström i Sveriges radio under tisdagen.
Men Arktis sommaris riskerar snart vara ett minne blott, konstaterar forskaren.
– Just nu följer vi en linje som innebär att det blir isfritt någonstans mellan 2030 och 2050.
Medeltemperaturen de senaste fem åren (fram till och med 2019) var mellan 1,1 och 1,2 grader varmare än förindustriella temperaturer, enligt Copernicus.
Läs mer: Arktis kan vara helt isfritt om somrarna 2035, Syre 13 augusti
