Regeringen driver på för ökad säl- och skarvjakt

Säl och skarv beskylls ofta för att det blir mindre fisk i havet, särskilt där fisket har begränsats. En gråsäl kan äta upp till åtta kilo fisk varje dag och eftersom det beräknas finnas uppemot 80 000 gråsälar i Östersjön blir det väldigt mycket fisk som går åt. Men ekvationen är inte så enkel. Säl och skarv spelar viktiga roller i ekosystemet och kan till och med bidra till att gynna fisket.

Ändå har regeringen beslutat om åtgärder för att kunna öka jakten. Rovdjuren sägs påverka fiskbestånden i ”stor utsträckning”, men Havs- och vattenmyndigheten (Hav) förklarar för Syre att det är en sanning med modifikation.

”I mindre, lokala områden kan de påverka kraftigt, men i stort sett är det andra faktorer såsom fisket, miljögifter och allmän habitatförstörelse som påverkar fiskbestånden”, skriver sakkunniga på myndigheten i ett mejlsvar.

Regeringen konstaterar också att fiskbestånden inte återhämtar sig ”på flera håll i landet”, trots att det har varit långvariga fiskeförbud, samtidigt som säl- och skarvpopulationerna ökat kraftigt. Hav förklarar att det bara gäller vissa fiskbestånd. 

Regeringens lösning på problemet är ökad jakt och flera myndigheter har fått i uppdrag att ta fram underlag för nya jaktbeslut. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger i ett pressmeddelande i mitten av februari: 

– De kraftigt ökade populationerna av säl och skarv skapar stor skada för vår havsmiljö och särskilt för våra fiskbestånd. Nu genomför regeringen efterlängtade åtgärder för att vända utvecklingen genom ökad jakt på säl och skarv. Det här ger fiskbestånden en chans att återhämta sig.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) konstaterar: 

– De här predatorerna, säl och skarv, konsumerar stora mängder fisk. Det har betydande konsekvenser för både ekosystemen och fiskbestånden. Uppdragen vi beslutat om i dag är därför viktiga åtgärder för att stärka fiskbestånden.

Hav förklarar för Syre att sälen har en reglerande effekt på fiskbestånd som kan påverka ”människans möjlighet att nyttja samma resurs” både positivt och negativt.  

– Att säl och skarv har betydande konsekvenser för ekosystemen och att de skapar stor skada för havsmiljön är en snäv bild av verkligheten.

Det har länge funnits en förenklad syn att sälar konkurrerar med fisket och i princip bara äter en sorts fisk, konstaterar Hav i en rapport om säl och påverkan på ekosystemet och fisket, som redovisades i januari. Men ekosystemet är komplext och sälar äter många olika fiskarter. Sälar kan till och med gynna fisket genom att ta sorter som människor inte äter.

Rapporten var ett av flera regeringsuppdrag om säl och skarv. Den nationella förvaltningsplanen för skarv har också uppdaterats, och nu ses förvaltningsplanen för säl över. De nya uppdragen om säl och skarv har getts till Naturvårdsverket, berörda länsstyrelser, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och forskningsrådet Formas. Naturvårdsverket ska lämna förslag på hur säl- och skarvpopulationerna kan begränsas, samt underlätta för skyddsjakt. Länsstyrelserna ska göra en översyn av sälskyddsområden som inte längre är nödvändiga och SLU och Formas ska förbättra kunskapsläget om hur minskade säl- och skarvpopulationer påverkar fiskbestånd. 

Svåra att jaga

Det är inte säkert att högre jaktkvoter skulle leda till större avskjutning. Både säl och skarv är svåra att jaga och inte så populära villebråd. Trots beslut om skyddsjakt på 13 665 storskarvar 2022 dödades ”bara” 10 785 och tidigare år har det varit uppemot 10 000 färre fåglar som dödats än vad som beslutats, enligt den nationella förvaltningsplanen. Under flera år har inte heller antalet dödade gråsälar nått upp till kvoten för licensjakt. År 2023 fälldes 727 gråsälar, mindre än hälften av kvoten på 1 500. Förra året sänktes kvoten till 750. Naturvårdsverket förklarade att det baserades på nya faktaunderlag. 

– Naturvårdsverket lägger stor vikt vid de yttranden som inkommit under beredningsprocessen, och antalet gråsälar som nu får jagas är något fler än vad som i praktiken fällts de senaste två åren. Även om 750 gråsälar är ett lägre uttag än tidigare år, ger antalet ett utrymme att förhindra de skador gråsälarna orsakar och bedöms inte heller hota gynnsam bevarandestatus, uttalade Carl-Johan Lindström, enhetschef på viltförvaltningsenheten. 

Christine Aminoff, sakkunnig om säl och skarv på Naturvårdsverket, berättar för Syre att Havs- och vattenmyndigheten hade rekommenderat en jaktkvot på 500 gråsälar och inställd jakt för vikare och knubbsäl.

– Vi beslutade om en viss höjning för gråsäl. Det hade varit några år med sämre inventerings-underlag. Man såg att det fanns vissa osäkerheter.

Christine Aminoff förklarar att förvaltningsmodellen sträcker sig över lång tid och många faktorer påverkar sälarna. 

– Vi försöker få fram en mer adaptiv modell. Men vi har ett väldigt adaptivt system genom att vi fattar årliga beslut. 

Så sent som 2022 tilläts reglerad licensjakt på knubbsäl för första gången. Då fick 730 djur fällas. Två år senare uteblev jakten helt. Hur det nya regeringsbeslutet påverkar uttaget framöver är oklart. 

– Det här regeringsuppdraget kan jag inte säga någonting om nu, för vi har knappt hunnit sätta igång med det, konstaterar Christine Aminoff. 

Licensjakt på gråsäl

Havs- och vattenmyndigheten förklarar att läget för de svenska sälarna inte har försämrats det senaste året. 

– Därför känner vi oss trygga vid de uttag vi har rekommenderat som en åtgärd för att skydda sårbara fiskbestånd.

Finns det utrymme att öka kvoten för licensjakt? 

– I dag är det bara möjligt att ha licensjakt på gråsäl. Vi undersöker frågan och är i kontakt med experter som kan bedöma vilka uttag som är möjliga. Vi måste även hålla oss inom Helcoms rekommendationer, art- och habitatdirektivet och havsmiljödirektivet.

Det finns flera regler som styr sälförvaltningen. Helsingforskonventionen (Helcom) är en miljökonvention för länderna runt Östersjön och Kattegatt. Havsmiljödirektivet är EU:s ramverk för havsmiljön och EU:s art- och habitatdirektiv listar skyddsvärda arter. Vart sjätte år ska Sverige rapportera referensvärden till EU och i år är det dags igen. Referensvärdet är den storlek som en population måste ha för att kunna uppnå så kallad gynnsam bevarandestatus. Christine Aminoff förklarar att Hav ska göra en bedömning om gynnsam bevarandestatus för säl i sommar. Naturvårdsverket har under vintern arbetat med att ta fram förslag på åtgärder för att kunna sänka referensvärdet för ett annat rovdjur, vargen, eftersom regeringen vill öka jakten även där, något som både hyllats och kritiserats från olika håll. 

Debatten om rovdjuren blir ofta polariserad och båda sidor hävdar bestämt att de har rätt. Flera jägare har uttalat sig om att säljakten måste öka både för att rädda den biologiska mångfalden och sälarna själva. Det har nämligen kommit rapporter om att sälar svälter, får tarmsår och mask. 

Stämmer det att sälarna svälter för att de är för många?

– Nej. Det är en problematik som inte hänger ihop med att vi har för många sälar, svarar Hav. 

– Även om de är magrare än vad de har varit historiskt skulle jag inte säga att sälarna svälter, säger Christine Aminoff.

Det är inte klarlagt vad som orsakar tarmsåren som många sälar drabbas av, men forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har konstaterat att det kan vara miljögifter. 

Klimatförändringar och miljögifter ses i kombination med ökad jakt som ett hot mot gråsälens överlevnad. Hälsosamma fiskbestånd är nödvändigt. 

”Mänskliga aktiviteter som påverkar fiskbestånden är därför direkt avgörande för gråsälens framtid”, påtalar Hav i rapporten om säl.

Under en tioårsperiod har ändå antalet gråsälar i Östersjön ökat med 4,9 procent och antalet i Sverige är nu stabilt. 

– Preliminära siffror säger att det är 60 000–80 000 totalt i Östersjön, säger Christine Aminoff.

Men i Bottenhavet och svenska kärnområdet Stockholm, Södermanland och Östergötlands län har antalet minskat. Många sälar har flyttat till sydvästra Finland, sannolikt på grund av ökad jakt, enligt Havs rapport.

Sveriges två andra sälarter, knubbsäl och vikare, är färre i antal och mer hotade. Den större populationen av knubbsälar, runt 20 000, lever i Västerhavet och minskar med cirka 400 individer varje år enligt ny forskning. Vikare som finns i Bottenviken är beroende av havsisen och får svårt att överleva om det inte blir tillräckligt kallt på vintern.

Komplex roll i ekosystemet

Att det finns tre olika sälarter bidrar till att deras roll i ekosystemet är komplex. Det finns också flera arter av skarv, men det är storskarven som är ”föremål för den ökande konflikten med människan”, enligt Naturvårdsverket. Storskarven har ökat markant under 2000-talet, från 40 958 räknade bon vid en inventering 2012 till 74 767 år 2023.

Skarven har fått ett oförtjänt dåligt rykte. SLU-forskaren Karl Lundström, som ledde arbetet med den senaste inventeringen, tror att utseendet kan bidra. 

− De är stora och svarta. När de står med vingarna rakt ut ser de ut som svarta kors, och där finns en symbolik som kanske har påverkat deras rykte, säger han i en intervju med Extrakt.

De ödsliga öarna med gråa trädskelett som en skarvkoloni lämnar efter sig får också många att tro att fåglarna ödelägger naturen och tar död på allt liv. Men fåglarna bidrar med näring. Vedlevande insekter, andra leddjur och ny växtlighet gynnas, liksom större fåglar som havsörn och sillgrissla.

Säl och skarv är viktiga för biologisk mångfald. Rovdjur bidrar också till att motverka negativ påverkan från människor.

”Toppredatorer som stora fiskar, sälar och sjöfåglar är avgörande för stabiliteten i marina ekosystem, och deras förekomst kan ha betydande ekologiska konsekvenser för hela den marina näringsväven”, står det i Havs- och vattenmyndighetens rapport om säl.

Om antalet sälar och skarvar förändras kan det få stora konsekvenser och leda till så kallade trofiska kaskader, vilket innebär påverkan på flera delar av näringskedjan. 

Skarven kan dessutom gynna fiskbestånd, genom ”gallring” så att fiskarna som lämnas kvar växer bättre. Inte ens om fåglarna fångar mer fisk än yrkesfiskare har det setts någon negativ effekt ute till havs. Däremot kan vissa fiskpopulationer, i mindre, avgränsade områden påverkas av skarv. Samma gäller för säl. En del fiskpopulationer med begränsat utbredningsområde nära kusten kan påverkas. Längre ut i havet är det väldigt liten påverkan i jämförelse med från kommersiellt fiske.

Onödiga hinder ska undanröjas

I det nya regeringsuppdraget om säl och skarv står det att ”onödiga hinder för säljakt ska undanröjas”. Naturvårdsverket kan först inte svara på vad det skulle kunna vara, men Christine Aminoff nämner sedan sälhandelsförbudet i EU.

– Att man inte kan utnyttja en resurs till skillnad mot de andra viltarterna, som vi kan nyttja eller handla med på ett annat sätt än vad man kan göra med sälprodukter.

Förbudet infördes till följd av globala protester mot brutal säljakt, som inleddes med filmklipp på gulliga, vita sälungar som klubbades ihjäl så isen färgades röd i Norge och Kanada på 1980-talet. På senare år har lättnader i förbudet diskuterats. EU ser nu över om det ska införas ändringar. Riksdagen uppmanade regeringen år 2023 att verka för att det ska upphävas. Många djurrättsorganisationer är kritiska och enligt flera undersökningar vill en stor majoritet av EU-medborgarna att förbudet förblir intakt. 

Anna Lundvall, sakkunnig på Djurskyddet Sverige, kommenterar i en intervju i organisationens tidning att säljakt är mycket riskfyllt ur djurvälfärdssynpunkt. 

– Säljakt är en tekniskt svår jaktform med stor risk för skadeskjutningar och därmed djurlidande. Utan en utvärdering av skadeskjutningsfrekvens är det omöjligt att se om den svenska jaktlagstiftningens krav på att vilt inte får utsättas för onödigt lidande uppfylls. Innan detta gjorts är det inte acceptabelt att utöka säljakten, vilket skulle bli effekten av att luckra upp lagstiftningen om sälprodukter.

I april brukar Naturvårdsverket besluta om årets kommande säljakt. På skarv tillåts enligt direktiv bara skyddsjakt, som regleras av länsstyrelserna. I slutet av februari beslutade länsstyrelsen i Kalmar län att totalt 6 400 skarvar får fällas årligen fram till 2028. Vid inventeringen 2023 räknades 14  000 häckande par, vilket innebar runt 70  000 skarvar under hösten i Kalmar, som hyser omkring 20 procent av Sveriges population. 

Det nya regeringsuppdraget ska delredovisas den 15 november. 

– Vi tog precis emot det och nu jobbar vi internt. Vi har fått en projektledare och försöker styra upp arbetet, säger Christine Aminoff.

I september ska Havs- och vattenmyndigheten redovisa den nya förvaltningsplanen för säl.

– Vi är i uppstartsfasen och kan inte kommentera i nuläget. Vårt ansvar är att få till en ekosystembaserad sälförvaltning som tar avstamp i ekologisk hållbarhet, som sedan säkerställer ekonomisk och social hållbarhet, säger Hav.

Skulle ökad jakt ge fiskbestånd chans att återhämta sig?

– Inte om det handlar om generell beståndsminskande jakt. En riktad jakt kan vara vägen framåt. Det gäller i områden med sårbara fiskbestånd där naturlig predation har identifierats som en faktor som gör att fiskbestånden inte kan återhämta sig, svarar Hav.

Det finns två underarter till storskarv, atlantstorskarv och mellanskarv, som är den som häckar i Sverige. Det finns också toppskarv längs västkusten, som kan påverkas av förvaltningsåtgärder riktade mot storskarven.