Prenumerera

Logga in

Zoom

Ministern ger ”missvisande påståenden” om stordriftsfördelar i försörjningsstödet

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) ger missvisande påståenden om hur försörjningsstödet beräknas för stora barnfamiljer, anser Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete.
— Riksnormen tar hänsyn till hushållets storlek och sammansättning, säger han.

Regeringen bidragstak innebär att stora familjer kommer få kraftigt sänkt försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. 

Det handlar om drygt 5 000 familjer, visar siffror från Socialstyrelsen, något som också tas upp i Ekots lördagsintervju med socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) i dag. 

Enligt Anna Tenje är det 30 000 individer som påverkas. Det lär innebära att långt över 20 000 barn drabbas av bidragstaket, eftersom hushållen i regel består av en eller två vuxna, konstaterar Syre. 

Alla de 5 000 familjer har dock inte maxnivån på försörjningsstödet. En del av föräldrarna arbetar till en lön som inte täcker de nödvändigaste utgifterna som hyra, mat och kläder och har då kunnat komplettera med försörjningsstöd. De kommer ändå drabbas av bidragstaket.

Det är inte heller alla som får försörjningsstöd varje månad. Drygt 1 000 av familjerna fick försörjningsstöd bara under tre månader, enligt siffror som Syre begärt ut från Socialstyrelsen, se faktarutra. 

75 procent mindre i bidrag

Regeringens bidragstak innebär att bidragen skulle sänkas från fjärde barnet. Försörjningsstödet för barn fyra, fem, sex och så vidare, skulle bli 75 procent lägre än i dag. Redan i dag är försörjningsstödet urholkat, poängterar forskare. Och per individ är det lägre än det existensminimum som personer med löneutmätning hos Kronofogden tvingas leva på.

Bland annat Röda korset anser att bidragstaket strider mot barnkonventionen, eftersom barn straffas för hur många syskon de har, vilka val deras föräldrar gör eller vilka förutsättningar deras föräldrar har.

Men Anna Tenje anser att bidragstaket inte skulle strida mot barnkonventionen.

– Den reformen vi går fram med nu, den helheten är väldigt välavvägd. Jag vill med bestämdhet hävda att den bryter inte mot barnkonventionen, säger hon i Ekots lördagsintervju, och menar att sänkta bidrag skulle hjälpa människor att hitta jobb.

När reportern ställer frågan om det inte skulle strida mot mot barnkonventionen i de fallen där föräldrarna inte lyckas hitta ett jobb och barnen får sänkta bidrag, svarar Anna Tenje inte direkt på frågan utan börjar i stället prata om en annan del av bidragsreformen som handlar om aktivitetskravet, och att detta skulle hjälpa människor att få andra ersättningar eller hitta jobb.

49 familjer får 46 500 kronor

I intervjun lyfts även att både statsministern Ulf Kristersson (M) och Anna Tenje återupprepat att en barnfamilj bestående av två vuxna och fem barn skulle kunna få 46 500 kronor efter skatt i månaden i dag. 

Men när Ekot undersökt detta visar det sig att bara 49 familjer i hela landet hade fått ut 46 500 kronor eller mer varje månad under förra året, enligt Statistiska centralbyrån. 

Reportern konstaterar att det ”inte rör sig om särskilt många familjer”:

Att använda det exemplet som ni gör är inte det att höra en ganska stor sak av något som är väldigt ovanligt?

– Exakt hur många familjer det är beror på vad man har med i beräkningen, säger Anna Tenje. 

Stordriftsfördelar

I intervjun tas upp att regeringen länge felaktigt återupprepat att det skulle gå att stapla bidrag på varandra, något som inte är möjligt med försörjningsstödet, eftersom barnbidrag, bostadsbidrag och flerbarnstillägg räknas av.  

Anna Tenje säger då att det handlar om familjer med många barn.

– Det som staplas är att om du är en familj med väldigt många barn, då har man ju en kostnadspost eller en summa pengar för varje barn, och de staplas på varandra. 

Att familjen får bidrag per barn handlar dock om att alla barn ska få en skälig levnadsnivå, lyfter intervjuaren. Anna Tenje svarar:

– Då har man inte tagit hänsyn till att det i en större familj finns också stora vinster. Man kan göra större inköp och ha större förpackningar och man kan också ärva kläder mellan barnen. 

Missvisande

Men vissa stordriftsfördelar är redan inräknade i försörjningsstödet. Därför anser Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete, att påståendet är missvisande.

 – Det är fel. Riksnormen tar hänsyn till hushållets storlek och sammansättning, säger han.

Kostnadsposten för vuxna är lägre för sambos än för ensamstående, när det gäller personliga kostnader per individ. Dessutom sänks kostnadsposten för hushållets så kallade ”gemensamma kostnader” per individ, i den så kallade riksnormen

För ett ensamhushåll ligger kostnadsposten för ”gemensamma kostnader” på 1 270 kronor. Därefter sjunker den kraftigt per person. För en familj med sju personer är summan för hela hushållet 2 810 kronor. För varje ytterligare familjemedlem som tillkommer höjs den posten med bara 190 kronor.

Posten ”gemensamma kostnader” ska visserligen enbart täcka utgifter för el, hemförsäkring och viss del av hyran, men räknas in i hela summan som familjen får.

När både den och personliga kostnader räknas in har varje individ i större familjer i snitt 3 500- 3 800 kronor i snitt att leva av i månaden enligt riksnormen, visar Syres tidigare beräkningar. En helt ensamstående person utan barn skulle i stället ha 5 180 kronor i månaden att leva på.

”Bidragstaket vilseleder”

Tapio Salonen anser att hela debatten om bidragstaket hamnat fel eftersom det sätter fokus på stora barnfamiljer.

– Detta är en vilseledande manöver för att fokusera på några få stora barnfamiljer. Den stora förändringen är att man faktiskt sänker försörjningsstödet för alla, trots att det borde höjas för att följa de faktiska kostnaderna enligt Konsumentverket.

Han anser att frågan om bidragstaket är ett löfte som regeringen gett Sverigedemokraterna, i syfte att sprida främlingsfientliga idéer om att det exempelvis skulle var lätt att få höga bidrag.

– Bidragstaket har inget att göra med situationen som familjerna faktiskt befinner sig i. Ett lägre bidrag skapar inte bättre förutsättningar för att arbeta, utan tvärtom. De orsakar bara ännu mer fokus på de dagliga umbäranden i stället för att fokusera på kompetenshöjande insatser och utbildning som kan leda till jobb. Förslaget går i rakt motsatt riktning mot forskningen på området, säger Tapio Salonen.

Så svarar Tenjes pressavdelning

Dagen efter att ovanstående del av artikeln hade publicerats svarar Anna Tenjes pressavdelning.

I ett sms skriver de att hänsynen till stordriftsfördelarna som i dag finns i försörjningsstödet handlar ”bland annat” om att ”man inte får mer pengar för internetabonnemang eller hemförsäkring då det ju täcker hushållet oavsett hur många som bor där”.

De tar också upp att den statliga utredningen SOU 2025:15 ”pekade på är att det inte tas några hänsyn till skalfördelar för större familjer som exempelvis kan handla storpack som är billigare per person. Eller att det är lättare för större hushåll att planera sina inköp genom att handla när priserna är lägre. Det tas heller ingen hänsyn till att barn kan ärva saker från äldre syskon som exempelvis kläder. Att börja köpa storpack och handla när det är rea är relativt enkla saker för dessa familjer att göra utan att sänka kvaliteten på den mat man äter idag.”

Den statliga utredningen, som generellt var emot bidragstaket, beräknade dock dessa skalfördelar till 40 procent från fjärde barnet, inte 75 procent som regeringen.

”Räcker inte i dag”

Syre har tidigare intervjuat pappan Tomas, som faller in de familjer som påstås ha ”skalfördelar”.

När inflationen var hög år 2022 räckte inte försörjningsstödet till maten som han, hans fru och deras fyra barn behövde – trots att de vuxna hade slutat att äta middag två, tre gånger i veckan, skrev Syre om då.

Senare berättar han att det är svårt för familjen redan i dag att få pengarna att räcka.

– Vi har inte gått runt. Vi har varit tvungna att låna av vänner och bekanta vid födelsedagar och så. De som får försörjningsstöd får ju det för att du inte har några andra möjligheter. Då blir det väldigt fel att dra undan mattan under fötterna, sade han till Syre när regeringen och SD gick ut med att bidragstaket är med i budgeten.

Artikeln har uppdaterats med kommentarer från Tapio Salonen, samt har tillförts förtydligande om kostnadsposterna i riksnormen samt Anna Tenjes uttalande om dessa. Måndagen den 6 oktober 2025 lades den sista biten av artikeln till, från ”Så svarar Tenjes pressavdelning”.

Så många familjer påverkas av bidragstaket

Förra året fanns det 5137 familjer i Sverige med fyra barn eller fler som någon gång under året fick försörjningsstöd, och som därmed kommer påverkas av regeringens ”bidragstak”.

Inte alla av dessa får maxbeloppet i försörjningsstödet. I fall pengarna från lönen inte täcker de nödvändigaste utgifterna för hyra, mat och kläder kan familjer få försörjningsstöd som komplement.

2 644 av storfamiljerna hade försörjningsstöd i tio månader eller mer, så kallat långvarigt ekonomiskt bistånd. Det går inte att se hur många av dessa som också arbetar och bara har försörjningsstödet som komplement för att nå upp till en ”skälig levnadsnivå”. Men det är vanligare att föräldrar får försörjningsstöd samtidigt som de arbetar än personer utan barn, enligt IFAU.

1 002 familjer hade försörjningsstöd enbart i tre månader eller mindre, varav 419 hade försörjningsstöd bara i en månad.

Registret för ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen, En beskrivning av jobbstimulansen, löneinkomster och ekonomiskt bistånd, IFAU, Rapport 2025:7
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>
Till Syre >>