Det är inte ovanligt att gammal skog med stor biologisk mångfald och skyddsvärda arter avverkas, trots att den har lagligt skydd. En tjäderspelplats försvann när skogen höggs ner väster om Mora innan slutgiltigt domslut om avverkning kommit. Samtidigt har EU beslutat att särskilt skyddsvärda naturtyper måste återställas.
Efter tidigare skogsbruk var det år 2023 bara två av nio skogar kvar väster om Mora där tjädrar spelade, rapporterar Natursidan. Bolaget Fiskarheden avverkningsanmälde under förra året den ena, som användes som spelplats av omkring åtta tjädertuppar. Naturskyddsföreningen kontaktade därför Birdlife Sverige för att få hjälp med att rädda skogen.
Fågelföreningen kontaktade i sin tur Skogsstyrelsen, som ändå godkände avverkningen. Birdlife Sverige överklagade då till mark- och miljödomstolen, som gav fågelföreningen rätt. Domstolen slog fast att Skogsstyrelsen inte följde sina egna råd om att det inte ska ske någon avverkning på 200 meter runt tjäderns lekplatscentrum.
Nytt beslut
Natursidan beskriver vidare hur Skogsstyrelsen justerade beslutet och bolaget Fiskarheden avsåg att spara två områden på 0,45 och 1,25 hektar inom det 12 hektar stora området som hänsyn till spelplatser. Birdlife Sverige överklagade även detta beslut, då det undantagna området var mycket mindre än vad som krävs enligt både mark- och miljödomstolens dom och Skogsstyrelsens egna direktiv. Fågelföreningen ska enligt Natursidan ha kontaktat Fiskarheden för att påminna om det pågående rättsärendet, men skogen avverkades ändå.
– Det här är ett tydligt exempel på hur oseriösa verksamhetsutövare ”uppmuntras” att utföra avverkningen på dagen sex veckor efter inlämnad avverkningsanmälan, då Skogsstyrelsen i stort sett aldrig hunnit fatta något beslut om försiktighetsåtgärder inom den angivna tiden. Då överlämnas lagefterlevnaden helt till verksamhetsutövaren och sannolikheten att någon blir dömd för lagbrott är i princip noll, säger Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig på Birdlife Sverige till Natursidan.
Han förklarar att mark- och miljödomstolen konsekvent avskriver målen så fort skogen avverkas och att det Birdlife Sverige troligen får besked om detta snart.
– Vi ser oss nog tvungna att överklaga även detta beslut, i hopp om att Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) ska ta upp målet till prövning. Det borde inte få fortsätta på det här viset! säger Daniel Bengtsson till Natursidan.
Större arthänsyn
Syre har tidigare skrivit om hur Birdlifes överklagan av skogsavverkning under förra året ledde till nya direktiv för artskydd. Då gick ärendet hela vägen till Mark- och miljööverdomstolen, som stoppade en avverkning som både Skogsstyrelsen och mark- och miljödomstolen hade godkänt. I domslutet togs hänsyn till en häckning tre år tidigare på 250 meters avstånd från den anmälda avverkningen. Häckningsplatser för både tretåig hackspett och berguv, båda fridlysta och rödlistade, räddades genom Birdlifes ingripande.
Tretåig hackspett häckar i skog där det finns många döda träd och de senaste åren har arten minskat upp till 45 procent i antal. Tjädern trivs i tallskog som gärna är minst 60–70 år gammal med inslag av sumpskog och myrkanter. ”De största lekarna finns i äldre skog med naturskogskvaliteter” och i samband med leken försvarar varje tupp ett 1–3 hektar stort område på lekplatsen, enligt SLU Artfakta. Tjädrar på upp till två kilometers radie attraheras av spelet. Samma lekplats kan också användas länge. Enligt SLU ska skogsavverkning på mer än fem hektar undvikas inom 500 meter från lekplatsen.
Biologisk artdöd
Tjädern hotas av att äldre skog avverkas, våtmarker dikas ut och varierad skog försvinner. Samma gäller för många arter. En ökande artdöd, minskad biologisk mångfald och fler skadeangrepp beror på människans framfart. Enligt många forskare närmar vi oss ett sjätte massutdöende, då en miljon arter riskerar att dö inom de närmaste årtiondena. Många forskare är också överens om att vi övergått till en antropocen tidsålder – en ny tidsålder som präglas av människans påverkan på planeten. Att naturområden måste skyddas och dessutom återställas är också många överens om.
Birdlife Sverige och Världsnaturfonden (WWF) gick ut i ett gemensamt uttalande om att den så kallade restaureringsförordningen kan vara vår sista chans, efter att EU-parlamentets utskott röstat mot förslaget om återställande av naturområden. Organisationerna konstaterade att kortsiktigt tänkande, populistisk retorik och skrämselpropaganda hotade världens framtid. Framför allt högerpartierna ville fälla förslaget, högergruppen EPP lämnade till och med förhandlingarna, men förslaget röstades ändå igenom med knapp marginal.
Viktigaste beslutet
När Syre kontaktar Birdlife Sverige för att fråga om vad som var mest betydande under 2023 och vad föreningen ser fram emot 2024 tar Niklas Aronsson, presskontakt och redaktör för tidningen Vår fågelvärd upp just restaureringsförordningen.
Vad är det viktigaste som hänt 2023?
– Att Europeiska unionens medlemsländer, Europaparlamentet och kommissionen nådde en överenskommelse om förordningen om restaurering av natur. Målet med förordningen är att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Enligt överenskommelsen ska minst 20 procent av EU:s land- och havsarealer restaureras senast 2030 och alla ekosystem som är i behov av restaurering senast 2050.
Vad ser ni fram emot 2024?
– Att nämnda restaureringsförordning kan antas av vår riksdag och att arbetet med restaureringen av natur kan komma igång på riktigt.
