Zoom

Hackspett stoppade avverkning – skapar nya direktiv

Tretåig hackspett är fridlyst och rödlistad som nära hotad.

Skogsstyrelsens godkännande till avverkning i ett område i Örnsköldsvik har kritiserats av högsta instans. Domslutet som kräver en större hänsyn till den tretåiga hackspetten innebär ett bättre skydd för arter som hotas av skogsbruk.

Markägarens anmälan om avverkning i mars 2022 godkändes av Skogsstyrelsen trots att både tretåig hackspett och berguv har häckat i närheten. Det bedömdes att fåglarna vistades tillräckligt långt bort för att inte störas av avverkningen. Under fortsatt prövning beslutade Skogsstyrelsen i maj 2022 att förbjuda avverkning inom ett visst område där det fanns skog med ”påtagligt stor mängd naturvärdesträd”.

Föreningen Birdlife Sverige överklagade beslutet att överhuvudtaget tillåta avverkning till mark- och miljödomstolen. Bedömningen där var att Skogsstyrelsen hade gjort tillräckligt för att utreda förekomsten av tretåig hackspett, genom fältbesök där det inte hade noterats några spår efter fågeln. Förekomsten av berguv som Birdlife Sverige hade rapporterat ansågs vara för allmänt hållna, så de motiverade inte till fortsatt utredning. Domen föll i början av juli förra året. Birdlife Sverige överklagade till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) och 18 augusti kom domslutet som gav fågelföreningen rätt.

– Vi ser givetvis mycket positivt på att MÖD tilldömer vår habitatmodell för tretåig hackspett ett juridiskt bevisvärde, samtidigt som det nu återigen slås fast i högsta instans att såväl markägare som Skogsstyrelsen har en skyldighet att uppfylla miljöbalkens krav på kunskap om vilka arter som finns i den skog som ska avverkas, säger Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig, Birdlife Sverige, i ett pressmeddelande.

Modell med habitat

För att påvisa betydelsen av skogsområdet för den tretåiga hackspetten använde sig Birdlife Sverige av en habitatmodell som tagits fram av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), på uppdrag från föreningen.

Modellen kombinerar data om marktäcke med fynd från Artportalen och tidigare kända revir. Den visar, med en analys av kartor, att det finns knappt 60 hektar av lämpligt habitat i området, vilket är på gränsen för att arten ska finnas kvar. 12 hektar finns inom området som anmälts för avverkning, konstaterar MÖD i domslutet.

En avverkning skulle därför ”med stor sannolikhet” innebära att den tretåiga populationen av den hackspetten ”inte bibehålls på eller återupprättas till en tillfredsställande nivå”, skriver MÖD. Modellen bedöms ha en ”mycket god träffsäkerhet”. Det hänvisas också till en tidigare häckningsplats utanför det anmälda området och fynd av ringhack från april 2023 på platsen där skogen skulle huggas ner. Birdlife Sverige kommenterar:

”Genom att domstolen tar hänsyn till en häckning 2020 som skedde 250 meter från det avverkningsanmälda området skapar domstolen rättspraxis, eftersom Skogsstyrelsens metod med automatgranskning bara sträcker sig 100 meter utanför ett avverkningsanmält område …”

Den fridlysta berguven är Sveriges största uggla
Den fridlysta berguven är Sveriges största uggla. Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB Scanpix/TT

Fågelföreningen har sedan länge påpekat problemen med 100-meterssytemet till Skogsstyrelsen, utan resultat.

– I juni fattade MÖD ett liknande beslut gällande förekomst av fladdermöss på ett avstånd av 500 meter från en avverkningsanmälan. Det är uppenbart att domstolarna inser att automatgranskningssystemets inställningar medför att myndighetsutövningen fallerar, när avverkningar som borde förbjudas eller anpassas istället godkänns trots att de innebär att artskyddsbrott begås, säger Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig, Birdlife Sverige, i pressmeddelandet.

Området utökas

Mark- och miljööverdomstolen beslutar att det krävs vidare utredning och ny bedömning av hur den tretåiga hackspetten skulle påverkas av skogsavverkningen. Det konstateras också att berguv tidigare har häckat i anslutning till området och att det ”finns klara indikationer på att berguv kan finnas i området och eventuellt häcka där”. Skogsstyrelsen får backning för att inte ha skaffat sig den kunskapen, vilket ”borde ha föranlett ytterligare utredning och eventuella skyddsåtgärder”.

Birdlife har anfört att avverkningen troligen har lett till en direkt störning och utebliven häckning för berguven.

Domslutet fastställer att det finns en risk att avverkningen strider mot paragraf 4 i artskyddsförordningen och att målet bör återförvisas till Skogsstyrelsen för fortsatt utredning. Skogsstyrelsens förbud för avverkning av ett delområde, där det bedöms finnas naturvärdesträd, ska utökas till att gälla ett större område. Domen får inte överklagas.

Läs mer:

Skogsägare måste ta större hänsyn till artskydd

Tallar från 1700-talet avverkade – ”Brutalt”

Berguv och tretåig hackspett hotas

Den fridlysta tretåig hackspett är något mindre än större hackspett och saknar röda fjädrar. Den häckar i barr- och blandskog, samt fjällbjörkskog, där det finns många döda träd. Den klassas som nära hotad i SLU Artdatabanken. Populationen med uppskattningsvis 15 800 reproduktiva individer förväntas minska, på grund av avverkningstakten av skog med stor andel döda träd. Under de senaste 15 åren har arten minskat med upp till 45 procent.

Berguven är Sveriges största uggla med ett vingspann på 140–170 cm. Den har långa örontofsar som reses upp när fågeln ropar eller är irriterad. Arten är fridlyst och rödlistad som sårbar. Den häckar i klippterräng, rasbranter och större grus- eller sandtäkter. Häckningstiden är lång, från slutet av februari mot början av september. Det beräknas finnas runt 560 reproduktiva individer och de senaste 30 åren har populationen minskat med cirka 40 procent. Minskningen väntas fortgå.

I paragraf 4 i artskyddsförordningen, punkt 4, står det att det är förbjudet att:
”avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller återupprätta populationen till den nivån.”

Källa: SLU Artdatabanken/Riksdagen

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV