Förslaget om att slopa beteskravet, som presenterades av regeringens utredare på torsdagen, mötte genast skarp kritik. Flera miljö- och djurrättsorganisationer menar till skillnad från utredaren att förslaget innebär ett försämrat djurskydd, och bland riksdagspartierna går meningarna isär. "Galenskap", menar Miljöpartiets Rebecka Le Moine.
I går presenterade regeringens utredare Elisabeth Nilsson sin utredning om ”stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd”, som överlämnades till landsbygdsminister Peter Kullgren vid en pressträff. Den av utredningens frågor som rönt störst uppmärksamhet är den om beteskravet. Detta ger sedan 1988 svenska mjölkkor rätt till grönbete minst sex timmar per dygn under sommarmånaderna.
Nilsson föreslår nu att mjölkkor i lösdrift undantas från beteskrav, med hänvisning till livsmedelsförsörjning, sysselsättning, biologisk mångfald och öppna landskap. En sådan förändring leder inte till försämrat djurskydd, hävdar hon, men i reaktionerna från djurrättsorgnisationer är det ett annat ljud i skällan. Roger Pettersson, generalsekreterare för World animal protection Sverige, sa på torsdagen till Syre att förslaget saknar stöd både i forskning och erfarenhet.
– Forskningen är kristallklar; kor är betande djur och bete är viktigt både för deras välfärd och hälsa. Förslaget bryter också mot Tidöavtalet, där högt ställda djurskyddskrav slås fast.
Försämrar djurskyddet
I en presskommentar från Världsnaturfonden WWF uppmanar organisationen regeringen att kasta förslaget i ”papperskorgen”.
– Att vi år 2024 ska behöva försvara mjölkkornas rätt att få komma ut och beta på sommaren är absurt. Låt kor få vara kor. Alla som sett ett kosläpp förstår att mjölkkor uppskattar att komma ut och beta efter en lång vinter i kostallet, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF.
Att ta bort beteskravet för mjölkkor som får röra sig fritt i lösdriftsstallar skulle försämra djurskyddet, anser WWF. Moderna lösdriftsstallar är bra, men de kan inte tillgodose mjölkkornas starka behov att komma ut och beta, fortsätter Jenny Jewert.
– Forskningen visar att bete är bra för djurvälfärden. Det stärker deras kondition och benhälsa. Och de kan bättre utöva sina sociala beteenden, röra sig och vila naturligt.
”Upphör aldrig att förvånas”
Också Naturskyddsföreningen är kritiska och kallar det för ”ett hårt slag mot arbetet för biologisk mångfald i öppna landskap”.
– Betande djur är en förutsättning för att bevara biologisk mångfald. Vi behöver fler betande djur i landskapet, inte färre. Vi är övertygade om att beteskravet i längden även gynnar det svenska lantbrukets konkurrenskraft, eftersom det är det starkaste mervärdet för svensk mjölk och svenskt kött, skriver de i ett utskick.
Även veterinärförbundet kritiserar förslaget:
”Kor är biologiskt anpassade för att beta och ett sådant grundläggande biologiskt behov ska inte inskränkas för de individer som oundvikligen inte längre kommer att få komma ut under sommaren. Utredningens förslag är således inte förenlig med djurskyddslagen och uppfyller inte heller utredningens direktiv om bibehållet starkt djurskydd”, skriver förbundet i Svensk veterinärtidning.
Enligt Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt, var detta ”en sorglig dag för svenskt djurskydd”.
– Sveriges djurskyddslag slår fast att djur har rätt att kunna bete sig naturligt, så betesrätten borde inte ens diskuteras, men jag upphör aldrig att förvånas över vad politiker är beredda att genomföra i konkurrenskraftens namn, säger hon i ett uttalande.
Motstånd på flera fronter
Djurens rätt har tillsammans med andra organisationer drivit en namninsamling till förmån för beteskravet som i skrivande stund är uppe i över 80 000 underskrifter. Inom kort ska namninsamlingen överlämnas till Peter Kullgren
– Nu förväntar jag mig att de partier som värnar svenskt djurskydd höjer sina röster ordentligt, och jag hoppas att de regeringspartier som inte varit drivande i att tillsätta den här utredningen vågar dra i bromsen nu, säger Camilla Bergvall.
Regeringspartierna är långt ifrån eniga i frågan.
”Låt svenska kor fortsätta beta. L säger nej till försämrat djurskydd och vill inte gå vidare med utredningens förslag att riva upp Astrid Lindgren-lagen”, skriver Elin Nilsson, miljöpolitisk, landsbygdspolitisk och EU-politisk talesperson för Liberalerna, på X.
Det är framför allt Moderaterna och Kristdemokraterna som är negativa eller skeptiska till beteskravet, medan Liberalerna alltså har en motsatt ståndpunkt. Sverigedemokraterna svarade i Syres valenkät om djurfrågor 2022 ja på frågan om att behålla beteskravet men är inte helt övertygade. ”Tills vidare” står man bakom nuvarande lagstiftning, men man vill också se ökad livsmedelsproduktion och tänker därför inte ”slå ner eller kritisera förslagen innan vi granskat utredningen och tagit del av remissvaren”, säger SD:s jordbrukspolitiske talesperson Martin Kinnunen till Aftonbladet efter utredningens överlämnande.
Oväntat drag från nationalromantiker
Inte heller partierna i opposition har en samlad hållning i frågan. V, MP och S har uttalat stöd för beteskravet, medan Centerpartiet är mer kluvna. Partiets landsbygdspolitiska talesperson, Daniel Bäckström, kommenterar i ett mail till Syre att de välkomnar förslag som kan bidra till att svensk livsmedelsproduktion och djurvälfärd är ekonomiskt hållbar.
– Svensk djurvälfärd är bland de bästa i världen, och en viktig konkurrensfördel för Sveriges lantbrukare. Den måste vi slå vakt om. Vi ser många möjligheter till det, och ett förändrat beteskrav kan vara en del. Om regeringen kan enas om ett förslag, så kommer vi analysera om det stärker konkurrenskraften och sedan ta ställning till det. Bollen ligger hos regeringen, konstaterar Bäckström.
Miljöpartiets djurrättspolitiska talesperson Rebecka Le Moine kallar å sin sida förslaget om att slopa beteskravet för ”galenskap, att backa in i framtiden”.
– Betesrätten kom till genom att djurvänner som bland annat Astrid Lindgren vann den här striden å kornas vägnar. Det är ett problem att många svenska lantbrukare kämpar med lönsamheten, men lösningen är inte att försämra djurskyddet. Lösningen är snarare att jobba för högre krav och djurvälfärdsersättning inom hela EU, så att konkurrensen blir jämnare. Kullgren talar om att “bevara svenska värden” men vill ta bort något av det svenskaste vi har: välmående kor som får beta utomhus. Det såg jag inte komma från nationalromantiska konservativa och sverigedemokrater, kommenterar Le Moine till Syre.
Artikeln har uppdaterats 14.48 med Veterinärförbundets kommentar.
