En höjning av reduktionsplikten från 6 till 10 procent ska stänga gapet till EU:s klimatmål. Men kommer det att räcka?
– Som klimat- och miljöminister är jag väldigt nöjd med att regeringen nu går fram med en gyllene lösning, säger Romina Pourmokhtari (L).
En av hörnstenarna i Tidöavtalet var att sträva mot lägre drivmedelspriser, varpå inblandningen av de dyrare biodrivmedlen sänktes kraftigt (reduktionsplikten). Samtidigt kritiserades regeringen för att sänka klimatmålen, då reduktionsplikten är statens kraftigaste styrmedel för transportsektorn.
– Det är en tillfällig sänkning av reduktionen, det är det vi har kommit överens om, försvarade sig Johan Pehrson (L) i SVT:s agenda i samband med att han ställdes mot väggen för att politiken inte rimmade med klimatmålen.
”Har en bred acceptans”
Sverigedemokraterna har tvärtom aviserat att de tänkt hålla fast vid den sänkta reduktionsplikten. Men gjorde under tisdagen en helomvändning. Reduktionsplikten höjs från 6 procent till 10 procent. På så sätt ska EU:s klimatmål för transporter, arbetsmaskiner, jordbruk och byggnader (den så kallade ESR:sektorn) kunna ros i hamn, enligt partierna. För att höjningen inte ska driva upp bränslepriset ska det kompenseras med en sänkning av drivmedelsskatten som kostar statskassan 3,7 miljarder kronor, enbart nästa år.
– Genom den här nya reduktionsplikten så har vi förutsättningar att klara av vårt klimatmål gentemot EU på ett sätt som samtidigt har en bred acceptans hos befolkningen, säger Romina Pourmokhtari.
När de ökade utsläppen som väntas följa på skattesänkningen subtraherats från de minskade utsläpp som beräknas från höjningen av reduktionsplikten, blir nettosänkningen runt 2 miljoner ton till 2030, enligt regeringen.
– Då konkretiseras ju regeringens planer på att lyckas med de klimatmål som vi var överens om att vi ska leva upp till i vår klimatöverenskommelse i Tidöavtalet, säger Romina Pourmokhtari (L).
Stänger det gapet?
Så hur står då en minskning med två miljoner ton koldioxid till 2030 mot gapet till klimatmålen? Som Syre tidigare berättat innebär Naturvårdsverkets senaste utvärdering av beslutad politik att gapet till EU:s mål inom ESR sektorn är en miljon ton koldioxid till 2030, – då Sverige överpresterat under åren 2021 till 2023. Då utgår myndigheten också från att Sverige utnyttjar en kostsam flexibilitet i systemet som går ut på att inte sälja utsläppsrätter inom utsläppshandeln, som annars hade auktionerats ut.
Men gapet kan bli större. Det om Sverige missar ett åtagande om att öka kolsänkan i skog och mark. Något som i så fall skulle kräva att Sverige istället kompenserar med motsvarande utsläppsminskningar för EU:målet inom ESR-sektorn. Utsikterna att klara målet inom skog och mark hade också försämrats i Naturvårdsverkets utvärdering, jämfört med tidigare år. Bland annat på grund av antaganden om lägre skogstillväxt.
– Där är det väldigt mycket osäkerhet, sa då Sara Almqvist, chef för klimatanalysenheten på Naturvårdsverket.
Större gap till Sveriges klimatmål
Regeringen har tidigare lovat att återkomma med en utredning om styrmedel för att Sverige ska nå sina åtaganden i EU på ett ”kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt”. Den planen har inte förändrats, meddelade Romina Pourmokhtari under pressträffen.
– Det kommer fortfarande finnas ett behov. Hur kan vi vässa till vår klimatpolitik? Hur kan vi justera den efter de förhållanden som råder? Precis som mina kollegor som står vid podiet har nämnt finns det många faktorer som är rörliga i det här.
Sveriges eget klimatmål till 2030, som regeringen aviserat ska ses över, ser svårare ut att nå. Där uppskattade Naturvårdsverket gapet till 5-6 miljoner ton koldioxid, vilket med det nya beskedet i budgeten skulle reduceras till 3-4 miljoner ton.
Möter kritik
Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén är inte imponerad av regeringens satsning. På X skriver han förvisso att det är bra att regeringen ”verkar återställa lite grann av klimatskadan de orsakat” men ”att det behöver ske på ett sätt är som rättvist för hela landet och som inte drabbar de utan alternativ”. I en kommentar till Syre skriver han också att ”det är uppenbart att regeringen inte har en plan för klimatpolitiken”.
– Först driver regeringen igenom politik som chockhöjer utsläppen med 50 miljoner ton till 2030. Nu pratar de om en minskning om två miljoner ton. Det är inte seriöst.
Centerpartiets talesperson i klimat- och energifrågor, Rickard Nordin, skriver på X:
”Detta är en bluff och siffertrixande. Man minskar nu utsläppen en gnutta jämfört med den enorma ökning som tidigare gjorts. Det lägger en död hand över biodrivmedel och riskerar faktiskt att leda till ökade utsläpp. Detta når inte klimatmålen och sviker landsbygden!”
Världsnaturfonden WWF skriver att de välkomnar utsläppsminskningen men efterlyser fler och kraftfullare åtgärder, samtidigt som de är kritiska till att regeringen sänkerbensinskatten, vilket de skriver ”går helt emot internationella överenskommelser om att göra det motsatta. Fossila bränslen behöver vara helt utfasade inom EU senast 2040”.
Artikeln har uppdaterats.
