Utsläpp som ökar och ett stort gap till klimatmålen. Men genom en omstridd flexibilitet i lagstiftningen kan Sverige ändå vara nära att klara sitt åtagande till EU:s klimatmål. Det enligt en ny analys av Naturvårdsverket, som samtidigt flaggar för stor osäkerhet.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) lär behöva lusläsa det underlag som Naturvårdsverket lämnade in till regeringens kommande klimatredovisning idag. Där framkommer hur mycket utsläppen bedöms öka i år och hur stort gapet är för att klara de nationella klimatmålen samt Sveriges åtagande till EU:s mål. Mål Romina Pourmokhtari lovat ska nås. En sak står klar. Mer policy som kan få ned utsläppen kommer att krävas för att Sveriges ska nå nationella klimatmål. Det konstaterar Naturvårdsverket i sin analys.
– Målet till 2030 är det som ser svårast ut att nå, säger Sara Almqvist, chef för klimatanalysenheten på Naturvårdsverket.
”Behövs fler åtgärder”
Det svenska klimatmålet till 2030 gäller främst transporter, arbetsmaskiner, jordbruk och byggnader, medan tunga industrier istället omfattas av EU:s utsläppshandel. I år beräknas utsläppen öka med 3–4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Men det påverkar inte förutsättningarna att nå det nationella 2030-målet, då endast utsläppen målåret 2030 räknas, så som det är utformat. Utifrån beslutad policy beräknas gapet uppgå till 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2030, enligt Naturvårdsverkets nya analys. Men med fortsatt hög elektrifieringstakt och kompletterande åtgärder, så som internationella klimatinsatser och negativa utsläpp, skulle gapet i teorin kunna reduceras till tre miljoner ton. Men Naturvårdsverket bedömer inte att tekniken och insatserna med de beslut som finns idag kommer att vara tillräckligt omfattande till 2030, utan endast stå för 1-2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Kvarstår då 5-6 miljoner ton, vilket kan sättas i relation till de 17-21 miljoner ton vi behöver ligga på för att klara klimatmålet.
– Det behövs fler åtgärder, konstaterar Sara Almqvist.
Främst är det inom transporter och arbetsmaskiner som det finns en möjlighet att minska utsläppen till 2030, enligt Naturvårdsverket.
– För övriga utsläpp inom det målet, inte minst jordbrukssektorn, är det svårare att minska utsläppen, då det skulle påverka livsmedelsförsörjningen.
Vad finns det då för möjlighet att få ned utsläppen?
– Vi går inte in på styrmedel i den här rapporten men det jag kan säga är att en hög elektrifieringstakt är viktig. Men det kommer inte räcka, då vi kommer ha en hög andel fordon med förbränningsmotor kvar på vägarna fram till 2030. Vi behöver också begränsa trafikmängden och få in andra fossilfria bränslen i de här fordonen.
Även priset på fossilbränsle bedöms påverka utsläppen.
– Nu är det ju låga bränslepriser till följd av att både reduktionsplikten och drivmedelsskatten sänkts, vilket vi bedömer kan påverka elektrifieringstakten, då det blir mindre lönsamt att byta till ett elfordon. Men också att det kan öka bränsleförbrukningen (och därmed utsläppen, reds anm).
Omstridd flexibilitet
Så hur ser förutsättningarna ut för att klara Sveriges beting gentemot EU? Likt Sveriges 2030-mål gäller det främst transporter, arbetsmaskiner, jordbruk och byggnader. Här är det ett annorlunda upplägg, då utsläppsminskningarna ska klaras på årsbasis. Men gapet skulle i teorin kunna reduceras till en miljon ton koldioxid till 2030, utifrån beslutad policy – då Sverige överpresterat under åren 2021 till 2023, berättar Sara Almqvist.
Men det skulle kräva att Sverige utnyttjar en flexibiliteten i systemet – som kritiker beskrivit som kryphål. En flexibilitet som regeringen också aviserat att de ska använda och som Naturvårdsverket utgår från i sin analys. Men det skulle kosta då flexibiliteten går ut på att inte sälja utsläppsrätter inom utsläppshandeln, som annars hade auktionerats ut. Enligt en beräkning utifrån ett pris på 1 000 kronor per ton koldioxid skulle det röra sig om fem miljarder kronor i uteblivna intäkter för staten, berättar Sara Almqvist, men prisbilden är osäker.
”Väldigt mycket osäkerhet”
Utöver det kan det också finnas möjlighet att köpa utsläppsminskningar från andra EU-länder som överträffar sina åtaganden. Något som i teorin skulle göra det möjligt att klara Sveriges åtagande – även med redan beslutad policy. Men osäkerheterna är många, understryker Sara Almqvist.
– Priset är väldigt osäkert och om något land kommer att ha någonting att sälja är också osäkert.
Gapet för att klara EU-målet kan också visa sig bli större än vad Naturvårdsverket räknar med i scenariot. Det om Sverige missar ett åtagande om att öka kolsänkan i skog och mark. Något som i så fall skulle kräva att Sverige istället kompenserar med motsvarande utsläppsminskningar för EU:målet som rör transporter, arbetsmaskiner, jordbruk och byggnader. I årets analys har utsikterna att klara målet inom skog och mark också försämrats, bland annat på grund av antaganden om lägre skogstillväxt.
– Där är det väldigt mycket osäkerhet.
Till 2045 är gapet störst, 22 miljoner ton koldioxidekvivalenter utan kompletterande åtgärder, och 11 miljoner ton om kompletterande åtgärder används fullt ut. Naturvårdsverket bedömer ändå att både det nationella utsläppsmålet och EU-åtagandet till 2030 liksom målet till 2045 kan nås.
– Med rätt politik på nationell nivå och på EU-nivå, säger Sara Almqvist.
Uppdaterad. I en tidigare version var det otydligt att det var kritiker som beskrev flexibiliteten som ett kryphål och inte Naturvårdsverket. Uppdaterad 15/4 – 2024.
