Regeringen vill trappa av ränteavdraget för lån utan trygga säkerheter, det vill säga till exempel blancolån och konsumtionslån, och även höja bolånetaket. Det meddelade regeringen vid en pressträff på torsdagen
Regeringen presenterar i dag ett förslag för att komma åt överskuldsättningen. Bland annat vill regeringen att ”ränteavdrag på konsumtionslån utan trygga säkerheter” ska ”avtrappas”. Förutom att regeringen vill se att ränteavdraget för blancolån ska sänkas vill man också höja bolånetaket från 85 till 90 procent.
– Det här är en viktig strukturell åtgärd för att minska överskuldsättningen i Sverige. Skattebetalarnas pengar ska inte gå till att finansiera dyra blancolån, säger finansminister Elisabeth Svantesson, i en kommentar.
Regeringen skriver att förslaget ”ska ligga till grund för budgetförhandlingarna och innebär att ränteavdraget ska vara helt utfasat den 1 januari 2026”.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) sa på pressträffen att det inte handlar om att trappa ned ränteavdragen generellt och att:
— Ränteavdragen är mycket betydelsefulla för hushållen, att ta bort eller trappa av dem skulle vara väldigt dyrt för hushållen.
Regeringen skriver i ett pressmeddelande att förslaget ”om avtrappade ränteavdrag på vissa konsumtionslån skickas på remiss och kommer omfattas av höstens budgetförhandlingar. Förslaget innebär att skatteintäkterna ökar med drygt 4 miljarder kronor 2025 och 8 miljarder kronor 2026”.
Ökad skuldfälla och ökade utgifter
Regeringen presenterade inga åtgärder för de som redan sitter med blancolån och i ”skuldfällan”.
I stället blir det de som enligt förslaget kommer att få betala för de ökade skatteintäkter, vars ökade räntekostnader totalt då torde motsvarande de ”4 miljarder kronor 2025 och 8 miljarder kronor 2026” regeringen räknar med att få in genom minskat ränteavdrag.
Enligt regeringens egna beräkningar innebär ett lån på 3 miljoner kr ökade räntekostnader om 40 000 kr per år vid bolåneränta om 5 procent.
– Det är ett nästan tragiskt samband, ju mer bankerna tjänar desto dyrare blir det för bolånetagarna, säger den oberoende ekonomen Claes Hemberg.
Men inte bara de som sitter i skuldfällan med blancolån drabbas.
Ränteavdraget har länge varit en politiskt ”kvarnsten” eller om man så vill regeringens (-ars) motsvarighet till blancolån, ”blancoavdrag”, där statens kostnader för svenskarnas ränteavdrag ökar och ökar och som, enligt Ekonomistyrningsverket, kan komma att fördubblas på tre år – en ökning på 30 miljarder kronor.
Svenska hushåll är högt skuldsatta jämfört med många andra länder. Enligt en rapport från SCB har svenskarna tredje högsta skulderna i EU. Inom EU har endast Luxemburg och Danmark högre lån per invånare.
Tredje kvartalet 2023 låg de svenska hushållens skulder hos ”bank och bostadsinstitut” 4 820 miljarder kronor, enligt statistik från SCB.
Ränteavdraget
Ränteavdraget är ett skatteavdrag som kan göras på alla typer av lån förutom studielån. Som privatperson är det möjligt att göra avdrag med 30 procent av sina räntekostnader på upp till 100 000 kronor. Därefter minskar avdraget till 21 procent.
Ränteavdraget görs per automatik i deklarationen för den person som står på lånet, har betalat räntor under kalenderåret och betalat skatt som ränteavdraget kan dras mot.
Skatteverket.
