I mer än tre år har det arbetats på lagförslaget som skulle tvinga europeiska företag att ta större ansvar för sina leverantörskedjor. Det verkade vara klart i december förra året, men i februari i år så hade Sverige och några ytterligare länder ändrat inställning och lyckades därmed rösta ner förslaget i ministerrådet. Efter några ändringar kunde förslaget till sist godkännas av rådet den 15 mar, och nu har det alltså passerat också EU-parlamentet. 

Men det är ett mer urvattnat förslag som kommer att sättas till verket. Istället för att som tidigare gälla företag med över 500 anställda och en omsättning på över 150 miljoner euro så kommer den enbart gälla företag som har fler än 1000 anställda och en omsättning på över 450 miljoner. 

Flera kritiska röster har höjts mot att förslaget i sista stund vattnats ut. 

– Vi välkomnar att direktivet röstades igenom, men det är svårt att glädjas när innehållet urvattnats på en rad viktiga områden. Att så få företag omfattas är en oerhörd urholkning av lagens syfte; att skydda miljön och människor vars rättigheter kränks i globala värdekedjor. Att Sverige inte ens kunde ställa sig bakom den här versionen är obegripligt, sa Alice Blondel, kanslichef på Swedwatch, i ett uttalande i mars. 

Sverige lade vid omröstningen ned sin röst, men står numera bakom det mer urvattnade förslaget, något som diskuterades i riksdagens näringsutskott senare i mars.

Men det var inte ett enigt parlament som röstade igenom direktivet under onsdagen. 374 röster för, 235 röster emot samt 19 som avstod att rösta. Nederländska EU-parlamentarikern Lara Wolters menade att omröstningen trots allt var ”en milstolpe för ansvarsfullt företagande och ett avsevärt steg mot att få ett slut på cowboyföretagens exploatering av människor och planeten”. 

– Den här lagen är en hårt tillkämpad kompromiss och resultatet av många år av tuffa förhandlingar. Jag är stolt över vad vi har uppnått med våra progressiva allierade. I parlamentets nästa mandat kommer vi att kämpa inte bara för att det ska genomföras snabbt, utan också för att göra Europas ekonomi ännu mer hållbar, sa hon enligt ett pressmeddelande.

Men paraplyorganisationen European coalition for corporate justice har räknat ut att det bara är 0,5 procent av företagen i EU som kommer att täckas av den nya lagstiftningen och kallar det enn ”bittersöt seger”.

– Det finns oerhört stora problem i dagens värdekedjor; barnarbete, tvångsarbete, farliga miljöutsläpp och klimatpåverkan. Det är helt uppenbart att frivilliga riktlinjer inte räcker för att komma åt de här problemen. Dagen omröstning är ett steg i rätt riktning, men med tanke på hur få företag som ser ut att omfattas, kommer en stor del av problematiken att kvarstå, säger Alice Blondel på Swedwatch i uttalandet. 

Innan direktivet träder i kraft ska även ministerrådet formellt godkänna det, något som de beräknas mot slutet av maj. Därefter kommer det dröja mellan tre och fem år tills att företagen omfattas av lagarna. (År 2027 för företag med mer än 5000 anställda och en omsättning på över 1500 miljoner euro. År 2028 för företag med mer än 3000 anställda och en omsättning på över 900 miljoner euro. År 2029 för företag med mer än 1000 anställda och en omsättning på över 450 miljoner euro.)