En EU-lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö har länge varit i antågande men nu riskerar den att falla på mållinjen – och det kan hänga på Sverige, som plötsligt tvekar i frågan.
– Det är bedrövligt att man ens överväger att rösta nej, säger Karin Gregow från Forumciv, som tillsammans med fyra andra civilsamhällesorganisationer uppmanar regeringen att tänka om.
I morgon fredag ska ministerrådets förberedande organ rösta om EU-direktivet CSDDD (Corporate sustainability due diligence directive), om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. Arbetet med att få till denna lagstiftning har pågått i över tre år men riskerar att gå om intet då flera länder börjat backa från förslaget, som säger att företag måste kartlägga och motverka risker för exempelvis barnarbete och skogsskövling.
I ett gemensamt uttalande från Fairtrade Sverige, Forumciv, Naturskyddsföreningen, Oxfam och Swedwatch skriver organisationerna att källor från Bryssel uppger att ”Sverige är på väg att göra en kovändning” och rösta nej till direktivet, men den uppenbara risken att andra länder följer efter.
Tyskland och Finland backar
Redan har bland annat Euractiv skrivit om att Tyskland, på initiativ av det liberala partiet FDP, kommer att avstå från omröstningen och på tisdagen rapporterade Helsinki Times om att också Finland överväger att avstå. Även i Finland har flera civilsamhällesorganisationer – närmare bestämt hela 30 stycken – skrivit ett upprop till sin regering om att rösta ja till direktivet.
Det var i december som en politisk överenskommelse om företagsansvar träffades, och som Sverige då ställde sig bakom. Bara tekniska detaljer återstod. Efter att uppgifter kommit ut om att Sverige börjat tveka har Karin Gregow, programrådgivare på civilsamhällesplattformen Forumciv, försökt få mer information från näringsdepartementet, men de kan på torsdagen inte ge några klara besked.
Till DN skriver näringsminister Ebba Busch att ”[r]egeringen analyserar innehållet i överenskommelsen och kommer återkomma. Vi uppfattar att fler medlemsländer gör detsamma. Näringslivet har en viktig roll att spela i arbetet för en hållbar utveckling, och svenska företag ligger i framkant. Det finns dock betydande risker att förslaget leder till ökade administrativa bördor och kostnader.”
Sverige kan avgöra
Hur många ja- eller nej-röster som avgör en fråga i ministerrådet beror vilka länder det är som ger den ena eller andra rösten, då befolkningsmängd spelar in. Men om ett stort land som Tyskland avstår eller röstar nej försvårar det för ett positivt utfall för förslaget, konstaterar Karin Gregow.
– Sverige skulle kunna bli den avgörande rösten och Sverige kan också dra med andra. Det är otroligt beklagligt, bedrövligt, att man ens överväger att rösta nej när det handlar om att ställa krav på företag att respektera mänskliga rättigheter och miljö.
Vill ha direktiv på plats innan EU-val
Lagen efterfrågas inte bara av civilsamhället. I Sverige har flera stora företag påtalat vikten av en harmoniserad lagstiftning på EU-nivå, vilket bland andra Volvo, Ikea och Ericsson uttryckte i ett öppet brev till regeringen i höstas. Om lagen inte röstas igenom måste hela processen i värsta fall börja om.
– Det som är lite alarmerande just nu är att vi står inför EU-val i sommar. Om det inte blir någon överenskommelse innan dess riskerar förslaget att pausas och den nya kommissionen och det nya parlamentet får börja om, och det kommer inte vara det första som ligger på deras bord, säger Karin Gregow.
Men även om nej-sidan går segrande ur morgondagens omröstning hoppas Karin Gregow och civilsamhällesorganisationerna att det ändå ska finnas ett tillräckligt stort tryck på frågan för att det ska resultera i ett direktiv, även om detta skulle bli något svagare.
– Parlamentet vill väldigt gärna se en lagstiftning och man kan tänka sig att man röstar om de delar där länderna är överens.
Civilrätt och finanssektor knäckfrågor
Men det är flera viktiga delar av mer kontroversiell karaktär som i så fall skulle kunna ryka. Till exempel finns ett motstånd bland vissa länder, bland annat Sverige, när det kommer till civilrättsligt ansvar; det vill säga att drabbade ska kunna dra företag inför domstol och få kompensation. En annan omstridd fråga är den om huruvida den finansiella sektorn ska omfattas av direktivet.
– För oss är det viktigt att den finansiella sektorn ingår men flera länder vill att de skrivningarna ska strykas. Det tycker vi också är obegripligt, finanssektorn spelar ofta en avgörande roll och står för finansiering av stora projekt. De ska också behöva genomföra hållbarhetsprövningar, och många aktörer inom sektorn har gått ut och själva sagt att de gärna är med och ser det som positivt.
De frivilliga riktlinjer som i dag finns inom FN och OECD är inte tillräckliga, sammanfattar Karin Gregow.
– Vi tycker att det här lagförslaget behövs, det skulle vara unik lagstiftning. Det behövs bindande och harmoniserande regler för EU. Det är väldigt obegripligt om Sverige, som framhåller sig som ett land som står för mänskliga rättigheter och värnar miljön, backar från en sådan lagstiftning som många företag själva dessutom vill ha.
