Så vill Europa stoppa klimataktivisterna lyder rubriken på veckans avsnitt av Konflikt. Programmet, ett av två på temat klimataktivister, gör nedslag i Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Sverige. Frågan i detta avsnitt kretsar runt hur klimatrörelsen agerar mot det som de beskriver som ökad repression, däribland nya lagar och hårdare straff.
Konflikt tar oss tillbaka ett år när tusentals klimataktivister samlades i franska Saite-Soline för att protestera mot bygget av stora vattenreservoarer. De ska samla vatten på vintern för att användas om det blir torka på sommaren, men kritiken – som är en del av en större mot det industriella storjordbruket – är att reservoarerna orsakar stor skada på ekosystem, miljö och djurhållning.
Demonstranterna hade inte tillstånd och det blev sammandrabbningar med polisen. Polisen skjuter tårgas och chockgranater och demonstranterna svarar med stenkastning och molotovcocktails.
– Tittar man på bilderna från mars 2023, en del av det som filmats har ju lagts ut på nätet, då förs tankarna till ett slagfält, säger Anja Sahlberg, producent för Konflikt.
Vidare uppgav organisatörerna att cirka 200 aktivister skadades, ett 40-tal allvarligt, och 47 poliser fick skador, enligt myndigheterna. När Frankrikes inrikesminister, Gérald Darmanin, kommenterade händelsen kallade han aktivisterna återkommande för ekoterrorister.
Kartläggning
Året 2019 beslutade franska politiker att skapa en polisstyrka med specifik uppgift att kartlägga aktivister, som de menar hotar storböndernas jordbruk. Kartläggningen har blivit föremål för rättslig process och är enligt fransk förvaltningsrätt inte laglig, men regeringen har överklagat beslutet.
– Regeringen har motiverat överklagandet med att underrättelseinhämtning är av största vikt för att kunna jobba mot de mest extrema aktivisterna, men det håller inte FN:s rapportör för miljöförsvarare, Michel Forst, med om, säger Anja Sahlberg i programmet.
Han kallar metoderna mot ”fredliga klimataktivister väldigt oroande”.
– Den stora majoriteten kastade inte molotovcocktails mot polisen. De som gjorde det var små grupper av våldsamma personer, men alla drogs över en kam. Polisens våld drabbade också fredliga demonstranter, säger Michel Forst, som menar att polisens svar måste vara proportionerligt.
Det rättsliga efterspelet innebar villkorlig fängelsedom mellan sex och tolv månader för ledande aktivister.
Siktar på EU
En dominerade fråga var hur påverkar nya lagar och hårdare straff aktivisterna, något som även Syre har skrivit om. I programmet tas upp att i Frankrike planeras nya demonstrationer, men i Tyskland meddelade nyligen gruppen Sista generationen en kursändring, från att klistra fast sig på motorvägar till att sikta på EU-parlamentet.
Det gör även svenska Återställ våtmarker, enligt ett pressmeddelande.
– Det finns inga partier att rösta på så vi måste själva ställa upp i EU-valet. Vi räds inte att ta plats i parlamenten. I EU kommer vi att ge makten till folket via medborgarråd, säger Helen Wahlgren, medgrundare till Återställ våtmarker och etta på Klimatalliansens EU lista.
Hon skriver med Klimatalliansens tvåa på listan tillika en av Återställ våtmarkers andra presstalespersoner, Pontus Bergendahl, i en debattartikel i Dalademokraten: ”I varje debatt, i varje presskonferens, i varje möte kommer vi vara så jobbiga och obekväma som krävs för att uppmärksamma klimathotet och artutrotningen”.
