I torsdags hölls den årliga debatten om djurskydd i riksdagen och ett förslag av runt 160 gick vidare. Det handlar om möjligheten till gårdsnära slakt, som ska minska djurtransporterna och stödja det småskaliga jordbruket. Den omtalade motionen om förbud mot så kallade kamphundar avslogs.
Under motionstiden 2023 lämnades det in totalt 51 motioner om djurskydd, med runt 160 förslag på olika åtgärder. Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna står bakom motionerna som handlar om mindre slakterier.
– Vi vill bland annat se mer småskalig gårdsslakt så att fler djur kan slippa den stress som transport, uppstallning och slakt riskerar att medföra, säger Sofia Skönnbrink (S) i sitt anförande under debatten.
I riksdagens beslut framgår att småskalig slakt dessutom skulle ”möjliggöra djurhållning i fler delar av landet och öka utbudet av närproducerade livsmedel”. Riksdagen riktar en uppmaning till regeringen att utreda hur regler för mindre slakterier kan förenklas och vad som krävs för att öka antalet av dels småskaliga, dels mobila slakterier. Flyttbara slakterier skulle kunna transporteras till gårdarna och göra slakt möjlig även där.
Riksdagen gick på Miljö- och jordbruksutskottets linje att bifalla förslagen om gårdsnära slakt och avstyrka alla övriga. Ofta hänvisar utskottet till att det redan pågår en utredning eller liknande. Exempelvis ges svaret till motionerna om kameraövervakning på slakterier, också inlämnade av Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, att det redan har gjorts en utredning med lagförslag om ljudlös kamerabevakning, och betänkandet är remitterat till den 10 april.
Tre omröstningar
Tre av de 26 förslagspunkterna i djurskyddsdebatten avgjordes genom omröstning: ”transport av levande djur”, ”uppfödning av slaktkyckling” och ”veterinärer och djurskydd”. Socialdemokraterna och Miljöpartiet står bakom motionerna om transport av levande djur och röstade också mot ett avslag. Båda partierna vill införa en begränsning för långa djurtransporter. Rebecka Le Moine (MP) med flera från Miljöpartiet yrkar på en gräns på max fyra timmar för transport av fåglar och bättre ventilation av fordonen. Den nya djurskyddslagstiftningen och transportreglerna i EU tas upp i debatten.
Miljöpartiet står också bakom förslaget rörande uppfödning av slaktkyckling och ett förbud mot så kallade turbokycklingar, också framfört i en motion av Sverigedemokraterna. Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade mot ett avslag till förslaget.
– Den absolut största majoriteten av de kycklingar som föds upp i Sverige är avlade för att växa extremt snabbt, så kallade turbokycklingar. Från det att de föds lever de med konstant smärtsam växtvärk, för att kunna ge maximalt till köttproduktion. För kycklingen innebär detta förstås stor smärta, sjukdom och förtida död, säger Rebecka Le Moine (MP) i sitt anförande.
– Transporterna av de kycklingar som överlevt är också en dödsfälla, där cirka 150 000 kycklingar dör varje år i Sverige, vilket är högre än för andra djurslag, forsätter hon.
Rebecka Le Moine (MP) tar upp flera aspekter av kyckling- och äggindustrin och påpekar att runt 200 000 svenska hönor fortfarande trängs i burar utan någon rörelsefrihet.
– Vad gäller burhållning av djur måste det till ett totalförbud. Samma saker som man har argumenterat för tidigare här vad gäller mink måste också gälla för hönorna.
– Det behöver inte vara så här. Framtida generationer kommer antagligen att läsa om detta med fasa i historieböckerna. Det går att föda upp kycklingar utan detta enorma lidande, säger Rebecka Le Moine (MP).
Bättre djursjukvård
I förslaget gällande veterinärer och djurskydd var det Socialdemokraterna som röstade mot ett avslag. Sverigedemokraterna och Centerpartiet avstod omröstningen. Alla tre partierna och Moderaterna har lämnat in motioner om bland annat ökad veterinärberedskap.
– Liksom föregående år finns det stora utmaningar när det gäller djursjukvården i Sverige. Bemanningssvårigheterna har varit kända under lång tid, och som ni alla vet har distriktsveterinärerna problem med att hitta kompetent personal, säger Sofia Skönnbrink (S) i ett anförande.
– För oss är det viktigt att det finns en veterinär beredskap dygnet runt, året runt, så att alla djurägare kan känna sig trygga med att deras djur kan få den vård som de behöver, när de behöver den, säger hon.
Miljö- och jordbruksutskottet hänvisar till regeringen ska överlämna en proposition till riksdagen i april gällande bättre hälso- och sjukvård för djuren.
”Känsligt ämne”
Andra djurskyddsförslag handlade om bland annat beteskravet, föreskrifter för odlad fisk och djurförsök. Rebecka Le Moine (MP) ifrågasätter varför regeringen har valt att ”mer eller mindre lägga ner 3R-centers arbete för att fasa ut de plågsamma djurförsöken”.
Helena Storckenfeldt (M) svarar:
– Det här är ett känsligt ämne. Men vi vet också att mycket görs för att minska djurförsöken överlag och alldeles särskilt de plågsamma djurförsöken. Det är viktigt att det arbetet får lov att fortsätta och att vi fortsätter att minska de djurförsöken.
En av de mest omskrivna motionerar är Fredik Kärrholms (M) om ett förbud mot så kallade kamphundar. Många som har debatterat mot att införa ett förbud påpekar att ansvaret snarare ligger hos hundägaren än hunden. Helena Storckenfeldt (M) kommenterar att det inte går att förhindra att hundar går till attack genom att förbjuda vissa hundraser.
– Det finns många ansvarstagande hundägare som har hundar som i många fall kallas kamphundar men som är uppfostrade på rätt sätt och kommer från en ansvarstagande hunduppfödare, säger hon.
Riksdagsdebatten avslutades med ett anförande av Rebecka Le Moine (MP) och en kommentar om att många förmodligen är omedvetna om att vilda djur inte har något lagskydd.
– Miljöpartiet menar att vi också bör jobba för att inkludera de vilda djuren i den svenska djurskyddslagen, avslutar hon.
