Radar · Mänskliga rättigheter

Krav på #lextintin: ”Alla föräldrar är inte goda”

En ljusmanifestation för Tintin, den åttaårige pojke i Luleå som misstänks ha mördats av sin pappa.

Svenska domstolar saknar våldskompetens. Det är en viktig orsak till att barn fortfarande tvingas till umgänge med våldsamma föräldrar, konstaterade medverkande i ett riksdagsseminarium på torsdagsmorgonen. I fokus stod behovet att säkra barnens rättigheter efter mordet på 8-årige Tintin i Luleå.

Hur mäns våld mot kvinnor också drabbar barnen blev plågsamt tydligt i fallet Tintin, som hittades död i början av året, mitt under en vårdnadstvist. Hans pappa sitter häktad misstänkt för mordet. Efter den tragiska händelsen ökade antalet underskrifter lavinartat till den namninsamling som Unizon, riksförbund för tjej-, ungdoms- och kvinnojourer, tog initiativ till i somras, i samband med rapporten Umgänge – för barnets bästa?

Uppropet spreds med hashtagen #lextintin. Kravet att barns tvångsumgänge med förövare stoppas har nu samlat över 72 000 underskrifter som kommer att överlämnas till justitieminister Gunnar Strömmer i eftermiddag.

Redan på morgonen arrangerade Unizon tillsammans med Annika Strandhäll, riksdagsledamot för Socialdemokraterna och ordförande i S-kvinnor, och Juno Blom, riksdagsledamot Liberalerna, ett seminarium i riksdagen för att diskutera frågan.

– Det här är en otroligt viktig dag. Barn är de enda brottsoffer i Sverige i dag som av domstol tvingas att umgås med våldsutövare, sa Unizons ordförande Olga Persson, som kunde berätta att frågan varit högst aktuell under Forum jämställdhet i Malmö i helgen.

Naiv syn på föräldraskap

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin och advokaten Rebecca Lagh försökte svara på varför barn fortsätter att utsättas för våld trots att vi har lagstiftning som ska verka för barnets bästa. Detta bland annat i form av barnkonventionen som skrevs in i svensk lag 2020 och en ny straffbestämmelse om barnfridsbrott som infördes i brottsbalken 1 juli 2021. Under seminariet fick åhörarna också lyssna till ett vittnesmål från en förälder vars barn tvingats att umgås med en våldsam pappa.

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin
Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin. Foto: Katarina Andersson 

De medverkande var överens om att föräldrarätten tycks väga tyngre än barnets rätt i domstolarna, samt att domstolarna saknar våldskompetens.

– Jag tror man har en naiv syn på föräldraskap, att alla föräldrar är goda. Så är det verkligen inte, men man vågar inte säga det. Domstolen är feg och har dålig våldskompetens, man förstår inte vad våld gör med människor. Man tänker att det handlar om ”vanliga” skilsmässor. Det är inget fel på lagen, det är tolkningen och kompetensen som är problemet, sa Rebecca Lagh, som i sitt yrke är särskilt inriktad på brott mot barn, sexualbrott och våld i nära relation.

”Ett lotteri”

Elisabeth Dahlin påminde om att Sverige är det enda nordiska land som inte kräver speciell barnkompetens i tingsrätterna.

– Barn måste ses som egen part i målet och kan behöva ett eget ombud. Men det kommer ändå inte hjälpa om kompetens saknas. Som det är nu är det ett lotteri.

Från riksdagen deltog Juno Blom (L) och Annika Strandhäll (S) vid seminariet. Strandhäll är ordförande i S-kvinnor och menar att samhället nu ”måste ställa sig på kvinnornas och barnens sida”.

– Vi har ju fått ta del av en oerhört stark berättelse från en förälder som har gått igenom en sån här process. Det som jag ser återkomma är att det saknas våldskompetens i våra domstolar, och som det beskrevs här i dag, det är ett lotteri för mamman och barnet vilken domare du hamnar hos och så kan vi inte ha det. Mäns våld mot kvinnor är en ständigt pågående pandemi i det här landet, och trots det så är det här frågor som i den allmänna debatten, i det offentliga samtalet, i politiken, fortfarande hela tiden ställs åt sidan för annat som upplevs vara dagsaktuellt, säger Annika Strandhäll.

Utbilda domare

Hur ska man då komma till rätta med problemet? S-kvinnor anser att det behövs obligatoriska kompetenshöjande insatser inom rättsväsendet.

– Domare bör utbildas regelbundet i frågor som rör mäns våld mot kvinnor för att kunna göra korrekta bedömningar. En annan sak man skulle kunna titta på är om domstolar i högre grad kan använda sig av sakkunniga inom områden där det krävs, exempelvis när det gäller våld mot kvinnor, säger Annika Strandhäll.

Namnunderskrifterna kommer överlämnas till justitieministern klockan 15.15, och klockan 17 anordnas en manifestation på Medborgarplatsen i Stockholm till minne av Tintin som skulle ha fyllt nio år i dag.

Under dagen inkommer också FN barnrättskommitté med kommentarer avseende sin granskning av hur Sveriges efterlever barnkonventionen.

Läs mer: 

Förebyggande potential i lagen om barnfridsbrott

När umgängesrätt trumfar barns lidande

Drygt 720 barnfridsbrott anmälda de första två månaderna