Radar · Inrikes

När umgängesrätt trumfar utsatta barns lidande

Genrebild.

“Ge det tid så kommer det att lösa sig”. Det fick Anna, i dag 24 år, höra då hon som barn vädjade till socialtjänsten att hon och hennes två småsyskon skulle slippa bo hos deras våldsamma pappa.
– Man kände sig så utlämnad och ensammast i hela världen. Som att ingen någonsin skulle lyssna på en.

Kantar Public har på uppdrag av Unizon utfört en Sifo-undersökning om de långsiktiga effekterna av att som barn tvingas umgås med en våldsutövande förälder efter en separation.

Resultaten är tydliga. Många av de svarande uppger att de fått bestående psykiska men. Alla uppger att de mådde psykiskt dåligt under uppväxten.

– Det som har varit mest påtagligt är att jag är så himla rädd för allt. Jag lever med fruktansvärd ångest, säger Anna, som egentligen heter något annat.

"Hotade att skjuta oss"

Anna växte upp med socialtjänsten närvarande. Båda hennes föräldrar missbrukade och Anna berättar att pappan blev väldigt aggressiv då han drack. Han kastade saker, kastade ner Anna för trappor och hotade att skjuta barnen eller sig själv.

Barnen klarade livhanken. Däremot fick familjens husdjur sätta livet till. Både katt- och kaninungar fick lida om pappan ansåg att barnen inte lydde.
När Anna var tretton år lämnade pappan familjen och Anna trodde att allt var över. Det trodde även socialtjänsten som avslutade kontakten med familjen.

Grafik: Johan Hallnäs/TT
Grafik: Johan Hallnäs/TT

Pappans rättighet

Men bara kort därefter krävde pappan att barnen skulle bo varannan vecka hos honom. Anna ville inte och bad socialtjänsten om hjälp.

– Då sade socialen att han faktiskt har rätt till att träffa oss. Men jag fick bestämma själv för att jag var så pass stor.

Det hela slutade med att Anna ändå träffade pappan, eftersom hon oroade sig för vad han skulle göra med syskonen. Hon ringde socialen varje dag: ”Ni måste hjälpa oss, vi kommer att dö om det här fortsätter”.

– Socialen sade att jag var för liten för att förstå. Föräldrar måste få en chans att bli bättre. Men han hade ju fått 14 år utan att bli bättre.

Långvariga konsekvenser

Annas erfarenheter har satt djupa spår. Hon har gjort flera självmordsförsök, aldrig haft en fungerande relation med en man och hennes tillit till skyddssystemet är lika med noll.

Olga Persson, ordförande för Unizon, säger att Annas berättelse inte är något undantag. Förälderns rätt till kontakt med barnet går i dagens domstolar ofta före barnets rätt till skydd, tycker hon.

– Vi har barnkonventionen, utbildningssatsningar, en relativ stabil forskning som visar hur barn mår av att leva med våld även om det inte är riktat direkt mot dem. Ändå ser vi att domstolar dömer barn till fortsatt umgänge och ett lidande upp i vuxen ålder.

Hon framhåller att Unizons undersökning visar att även de som ”frivilligt” gick med på att träffa den våldsamma föräldern i dag mår dåligt.

Utredning klar i höst

I höst ska regeringen presentera en rapport för att bland annat kunna skydda barn bättre från det här fenomenet.

– Beter man sig tillräckligt illa så har man till slut försuttit sin chans att vara med barnet, sade justitieminister Morgan Johansson (S) i samband med att utredningen tillsattes.

Olga Persson säger att hon har höga förväntningar på utredningen.

– Den måste göra så att barn inte fortsätter att utsättas för våld. Det måste vara grunden i alla ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge.

Unizons uppfattning är att en förälder som är dömd för upprepat våld eller allvarligt våld mot barnet eller närstående ska förlora vårdnaden om barnet. Även i sådana fall där det endast finns uppgifter om våld måste barnet skyddas, säger Persson.

Fakta: Tvångsumgänge med våldsam förälder

Av 1 013 unga vuxna som svarat i Sifo-undersökningens slumpmässigt utvalda webbpanel uppger 77 personer att de hade umgänge med en våldsutövande förälder efter separationen.

Av de 77 personerna uppger 41 att de upplever att de träffade föräldern som utövat våld mot dem och/eller närstående trots att de egentligen inte ville, det vill säga upplevt tvångsumgänge.

För sju personer har tvångsumgänget dessutom skett på grund av rättsligt beslut.

Sju av tio berättade eller visade för någon vuxen att de inte ville träffa den våldsutövande föräldern – men endast en tredjedel upplever att de blivit lyssnade på.

Nio av tio rapporterar att de upplevde oro och ledsamhet kopplat till umgänge med den våldsutövande föräldern/vårdnadshavaren. Åtta av tio att de upplevde ångest, otrygghetskänslor, stress, rädsla och nedstämdhet.

En stor majoritet uppger att umgänget har orsakat dem psykiskt lidande under uppväxten. För de flesta har umgänget också orsakat psykiskt lidande i vuxen ålder.

Källa: Unizon/Kantar Public

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV