Zoom

Ilska mot Sveaskog inför socialt samråd om Juoksuvaara

Renar på kalhygge i Juoksuvaara, där Sveaskog planerar att avverka de sista hektaren.

I två år har aktivister och lokalbefolkning kämpat för att få behålla det sista av skogen i Juoksuvaara i Norrbotten, men Sveaskog framhärdar i sina avverkningsplaner. I dag hålls ett socialt samråd, men den allmänna uppfattningen är att bolaget har gjort det till en principsak att inte vika sig.
– Men vi ger oss inte heller, det är lika mycket princip för oss nu, säger Maria Sätterqvist, vars släkt bott på platsen i sex generationer.

De första protesterna mot skogsavverkningarna i Juoksuvaara i Norrbotten ägde rum våren 2021, och tog fart igen ett år senare, efter att Sveaskog lämnat in ännu en anmälan om avverkning i området. Då, i juni 2022, lovade Sveaskog att man inte skulle avverka förrän man haft ett socialt samråd. Ett möte kom till stånd mot slutet av sommaren, men något socialt samråd i egentlig mening rörde det sig inte om, menar representanter från Skogsupproret och den lokala Naturskyddsföreningen.

– Vi framförde kritik mot avverkningen, men sa också att detta inte är ett riktigt socialt samråd, ni behöver gå ut mer offentligt och delge i god tid. Vi har varit i den processen sedan dess och nu till sist kommer samrådet att ske, berättar Sofia Olsson från Skogsupproret.

Samrådet äger rum klockan 17 i dag i Folkets hus i Överkalix. Maria Sätterqvist, vars familj har bott i Juoksuvaara sedan sex generationer, har varit drivande i motståndet mot avverkningen, och hennes förväntningar är låga.

– Jag tror att de har det här som en principsak nu, deras prat om att dra ner på avverkningar, särskilt i de här områdena som är så hårt avverkade, tror jag inte alls gäller Juoksuvaara. De ser det som att de inte ska vika sig för Greenpeace, Skogsupproret och Naturskyddsföreningen som står bakom mig, säger hon.

Rödlistade arter

Maj Aspebo från Naturskyddsföreningen Norrbotten är av samma åsikt.

– Sveaskog har ju överavverkat, de har för lite skog att ta ut och nu ska man ta ut all skog man kommer åt. Det är mer en principsak att de ska inte ge sig på grund av medialt pådrag.

Sveaskog motsätter sig den beskrivningen.

– Nej, det är ingen principfråga. Vi bjuder in till socialt samråd för att berätta om våra planer och lyssna på synpunkter. Detta är en uppföljning på ett möte vi hade på plats i Juoksuvaara förra sommaren, vi kom då överens om att vi skulle ha ett formellt socialt samråd i enlighet med FSC-standarden. Vi är ju ett FSC-certifierat företag. Vi förväntar oss en fortsatt god dialog om våra föreslagna skogsbruksåtgärder, skriver Ulf Nilsson, resultatsområdeschef för Sveaskog Norrbotten, i ett mail till Syre.

Skogen i Juoksuvaara är betydelsefull i flera bemärkelser. Det är viktig mark för renbetet och det finns samiska fornlämningar på platsen. Maj Aspebo och hennes kollega från Naturskyddsförningen har gjort flera inventeringar och funnit flera rödlistade arter, bland annat tjäder, spillkråka och olika sorters lavar som alla klassificeras som nära hotade. I inventeringens slutsats står att ”[o]mrådet är olämpligt för trakthyggesbruk då det skulle bryta den skogliga kontinuiteten och en stor del av naturvärdet finns hos de gamla tallarna som har tydlig förekomst av hänglavar och därför också kan är av vikt för rennäringen”.

Säregen kultur

Maria Sätterqvist och andra lokalbor har förslagit att Juoksuvaara skulle kunna bli en kulturminnesplats.

– Vi har skrivit ihop förslag på hur man skulle kunna göra istället med det här området. Man kan visa på skogsbrukets historia, det är en ganska speciell och säregen kultur som varit på berget, kulturlämningar finns kvar även om många delvis är förstörda.

Det skulle också gå i linje med Sveaskogs beslut att minska avverkningsnivån i Norrbotten, fortsätter Maria Sätterqvist.

– Vi har som kopplingar till platsen stod i två timmar vid förra mötet och la fram våra argument. Det var ett bra möte, vi sa att vi räcker ju ut en hand, kan ni inte visa på lyhördhet, ni kan ju få cred för det. Men de säger att de ”måste tänka på ekonomin”. Menar ni att ni får in så mycket pengar av den lilla fläcken? De vill inte böja sig, men har så mycket att vinna för de har retat upp så mycket folk, det finns inga skogar kvar, det är så sjukt hårt skövlat.

"Kommer lyssna på synpunkter"

På frågan om varför det är av så stor vikt att avverka just den här skogen svarar Ulf Nilsson som följer:

”För det första så bygger vi våra planerade skogsbruksåtgärder på noggranna bedömningar och underlag vi har naturligtvis också inventerat de naturvärden som finns i området. Precis som vi gör med alla våra planerade föryngringsavverkningar. Vi kommer nu också lyssna på synpunkter som framförs under samrådet innan vi bestämmer oss hur vi går vidare.”

Oavsett hur det går på samrådet kommer Skogsupproret att fortsätta att stötta lokalborna, säger Sofia Olsson.

– Det här är tyvärr bara ett exempel på en trend i hela Norrbotten, eller egentligen i hela Sverige. Vi har ett fullständigt ohållbart skogsbruk, vi förstör kolsänkor och ekosystem vilket leder till minskad biodiversitet och artdöd. Det handlar dels om den här skogen, men den är också exempel på ett mycket större och omfattande problem.

Läs mer:

Så skövlades sex generationers minnen när skogen höggs ned

Skogsbruket riskerar att slå sönder Norrlands kulturarv