Innehåll


Livebevakning


  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Algfoder som minskar metanutsläpp – frälsning eller falsk lösning?

      Världens länder har som mål att minska metanutsläppen med 30 procent till år 2030. Stort hopp sätts till den alg som på flera håll testas i fodret till nötkreatur, för att minska produktionen av metan…
    • Zoom

      Algfoder som minskar metanutsläpp – frälsning eller falsk lösning?

      Världens länder har som mål att minska metanutsläppen med 30 procent till år 2030. Stort hopp sätts till den alg som på flera håll testas i fodret till nötkreatur, för att minska produktionen av metan hos djuren. Men kritikerna pekar på en omständlig metod för att kunna fortsätta producera och konsumera animaliska livsmedel.

      Enligt Jordbruksverket står produktionen av animaliska produkter som kött, ägg och mjölk för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Det handlar främst om metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i mark. Metanutsläppen från nötkreaturs matsmältning står för knappt 6 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser, enligt Naturvårdsverket (2021), och av Sveriges totala metanutsläpp kommer 71 procent från matsmältning hos idisslare (SCB, 2020).

      Vid Cop26 i Glasgow 2021 lovade ett stort antal länder att minska metanutsläppen med 30 procent till 2030, jämfört med 2020. Kan ett foder med alger som hindrar metanproduktion bidra till att uppfylla det målet, genom att minska utsläppen från boskap?

      Det var 2016 som forskare i Australien upptäckte att en viss rödalg, Asparagopsis taxiformis, minskar kors metanproduktion om den blandas i fodret. Sedan dess har evangeliet spridit sig och Sverige ligger i framkant. Start-upen Volta greentech odlar alger i ett labb på Karolinska institutet i Solna och planerar bygga en storskalig anläggning någonstans i landet. I somras såldes deras så kallade lågmetankött slut i Coop-butiker och företaget har nyligen skaffat sig prominenta investerare i form av livsmedelsjättarna Axfood och Novax. Sedan tidigare har företaget stöd av bland andra Northvolt-grundaren Peter Carlsson.

      "Man ska välja ansvarsfullt"

      Algfodret sägs kunna minska kornas metanutsläpp med 80-90 procent, men innovationen möter också kritik. Dels för att utsläppen bara minskar under de perioder korna utfodras, inte när de går på bete och avger som mest av den farliga gasen, vilket gör att de höga siffrorna kan anses vara missvisande. Kritiker menar också att detta är ett omständligt sätt att få till en marginell utsläppsminskning, när det som verkligen krävs är att vi minskar kraftigt på konsumtionen av kött- och mejeriprodukter. Metoden är också fortfarande ny och under utveckling, och det är för tidigt att säga hur djuren påverkas i längden. 

      På Volta greentech, som grundades 2019, är man medveten om kritiken.

      – Vi vet att mjölk och kött har stor klimatpåverkan och vi tycker också att konsumtionen är för hög och behöver minska. Men om man ska äta kött ska man välja produkter som har lägre utsläpp, man ska välja ansvarsfullt, det är en stor del av vår kommunikation. Vi gör det här för att vi vill minska utsläppen, det är därför vi startade företaget, säger företagets vd och medgrundare Fredrik Åkerman.

      Försöken som hittills gjorts för att testa fodret och mäta dess påverkan på kornas metanproduktion är ännu ganska få och småskaliga. Volta greentech har gjort två kommersiella försök på två gårdar, där korna får algerna inblandade i foderstaten – algerna utgjorde 0,6 procent av måltiden. Vid foderautomaten finns en mätare som registrerar kornas utandningsluft, och man jämför sedan metanhalten i luften mellan det första mättillfället, innan matningen börjar, med flera andra referenspunkter under utfodringsperioden. Resultaten i dessa försök visar på 80-90 procents minskning av metan i utandningsluften.

      Gården Tre bönder, där ett av Volta greentechs pilotprojekt med algutfodring genomfördes
      Gården Tre bönder, där ett av Volta greentechs pilotprojekt med algutfodring genomfördes. Foto: Pressbild 

      Olika långa utfodringsperioder

      2021 skrev de amerikanska forskarna Jan Dutkiewicz och Matthew Hayek en artikel i Wired där de ifrågasätter algernas förmåga att frambringa ”klimatneutrala kor”. Redan då hade algerna skapat rubriker, miljontals dollar runnit till i finansiering och snabbmatskedjor börjat profilera sig med ”grönt” kött. Allt detta är dock lite för bra för att vara sant, menade de bägge forskarna. Algens fördelar är sannolikt begränsade – för att få meningsfull effekt måste utfodring ske i astronomiskt större skala än vad som skett i de genomförda försöken, och för det finns ännu inget klarlagt tillvägagångssätt.

      Den andra faktorn är att fodret för närvarande bara kan ges när korna står inomhus i foderfållan, och där står de inte hela sina liv. Den största andelen metanutsläpp sker när korna går på bete, eftersom gasen produceras när djuren matsmälter gräs och löv och dylikt. Den minskning med 80-90 procent som vissa försök visar gäller alltså bara under utfodringsperioden. Hur lång den perioden är skiljer sig mellan olika delar av världen, beroende på klimat.
      I Sverige går djur i köttproduktion ute från maj till oktober, med lokala variationer. När det gäller mjölkkor så utfodras dessa året om, eftersom de får foder när de kommer in och mjölkas, oavsett hur länge de är på bete.

      Volta greentechs försök har resulterat i utsläppsminskningar från runt 80 procent, men det är alltså under utfodringsperioden. Företaget har definierat sin övergripande målsättning utifrån det globala metanavtalet från Glasgow.

      – Det är vår plan just nu, att jobba för att det minskar 30 procent per kilo kött, och det är något vi kommer kunna verifiera med tredje part, vi jobbar med Rise till exempel. För att nå 30 procent kommer vi att mata djuren i 4-5 månader, säger Fredrik Åkerman.

      Innehåller bromoform

      Algernas förmåga att minska metan hos kor är föremål för forskning på många håll, även på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Mikaela Lindberg, husdjursagronom och universitetslektor i hållbarhetsaspekter på djurhållning inom lantbruket,  har varit med och gjort en studie på mjölkkor som utfodrats med rödalger och där resultaten visar på minskningar om just 30 procent. Då utfodrade man med maximal dos, vilket i det här fallet var 0,3 procent alger, vilket motsvarar 80 gram per ko i 12 veckor.

      I Volta greentechs försök var andelen som sagt 0,6 procent, men en viktig skillnad är att forskarna använder vilda alger, och inte odlade, som Volta greentech. I en kontrollerad miljö tror Mikaela Lindberg att det går att bestämma vilka nivåer av olika näringsämnen som algerna ska ta upp, och att man kanske även kan reglera nivån av bromoform, den aktiva substansen i algerna som är skadlig i höga doser. Mikaela Lindberg har dock inte sett några studier som visat att bromoform övergår i kött från kor som algutfodrats.  Däremot har man sett det att det går över i mjölk, men förekomsten överskrider inte nivåerna för livsmedelssäkerhet.

      Algerna mals ned till ett pulver som kan blandas med fodret
      Algerna mals ned till ett pulver som kan blandas med fodret. Foto: Pressbild/Volta greentech

      Men hur påverkar algerna djuren? Vad händer när de äter denna exotiska föda? Metanogener kallas de mikroorganismer som producerar metan. Algens bromoform hämmar det enzym som producerar metan och producerar istället en högre nivå av väte.

      – Det skulle kunna vara lite negativt, för metanogenernas uppgift är att hålla nere vätenivåerna som kan göra det lite surt i vommen. Men det verkar som att mikroberna i vommen kan hantera det här, vi vet inte hur det fungerar riktigt, det är en sak vi tittar på i försöket, berättar Mikaela Lindberg.

      Påverkar aptiten

      Om djuren påverkas på andra sätt vet man i dagsläget inte riktigt.

      – I en studie i Holland, där man undersökte djuren efter slakt, såg man små skador i vomslemhinnan, men det går inte att säga om det har att göra med alger eller annat, och det var bara två djur. Det vi ville göra då var att ta blodprov för att se om vi kunde hitta några inflammatoriska markörer. Vi hoppas då kunna se alla eventuella negativa konsekvenser, säger Mikaela Lindberg, som fortfarande väntar på provresultaten.

      Algerna i sig är heller inte någon positiv smaksensation för korna.

      – Ger man mycket alger, det har man sett i vår studie och andra, så är det inte så aptitligt för korna, de går ner lite i foderintag, det är inte gott. Men om det är joden eller något annat vet vi inte. Äter de inte ordentligt är det förstås inte bra för dem själva eller mjölkproduktionen.

      Denna aspekt är framför allt relevant för mjölkkorna.

      – De är känsligare på det sättet, det är viktigt att de fungerar år efter år, skulle man se negativ effekt så kan köttdjuren klara det bättre för de lever kortare tid. Mjölkkorna har så mycket annat som är känsligt, de ska vara dräktiga och ha kalv. Men mekanismerna är desamma oavsett.

      Mikaela Lindberg deltar i ett forskningsprojekt om algutfodring vid SLU
      Mikaela Lindberg deltar i ett forskningsprojekt om algutfodring vid SLU. Foto: Privat

      Det skulle också kunna finnas en möjlighet att djurens mikrobiotika anpassar sig till den nya födan, och de återgår till att rapa metan trots algerna. Enligt en studie vid Penn State-universitet i USA kan mikroberna i vommen ”anpassa sig till en massa saker” och det har tidigare visat sig att systemet vant sig vid olika fodertillsatser så att effekten försvinner.

      – Andra fodermedel som har minskat metanet har verkat genom andra mekanismer än algerna, därför tror vi inte att effekten kommer avta med tiden på samma sätt med alger, men det är ju en anledning att göra längre studier också för att bekräfta det. Vi skulle behöva göra längre studier på att utfodra med alger av flera skäl, men långa försök är väldigt dyra, säger Mikaela Lindberg.

      Kräver arbetskraft

      Volta Greentech genomför just nu fler piloter och ska ta fram ytterligare produktprov nästa år. Man behöver dock bygga upp en större algproduktion, ”det är det som är flaskhalsen just nu”, och planerar därför en storskalig algfabrik. Där kommer havsvatten pumpas in i en stor lagerlokal, sedan gå igenom filter och renas för att därefter transporteras till stora tanker i anläggningen där algerna växer.

      – Det finns ingen algodlingsbransch av just den här arten, vi behöver lägga jättemycket forskning på hur vi ska få ned kostnaderna. Men det krävs väldigt lite input, vi använder havsvatten, fotosyntesljus, näringsämnen och koldioxid. Men just nu är det ganska krävande ifråga om arbetskraft eftersom vi inte har optimerat processen, utan det är ganska många som springer runt, berättar Fredrik Åkerman.

      Volta Greentechs grundare Fredrik Åkerman och Angelo Demeter i labbet
      Volta Greentechs grundare Fredrik Åkerman och Angelo Demeter i labbet. Foto: Pressbild

      I dagsläget kräver också utfodringen sin personal. Algerna smulas ned till ett pulver som blandas med fodret, algen tål inte värme och går därför inte att pelletera.

      – Foderindustrin måste göra någon smart lösning för hur det kan paketeras på ett vettigt sätt, vi har malt algerna, vägt och blandat allt själva för hand, säger Mikaela Lindberg.

      Fara för greenwashing

      Sedan beror det på investeringsfördelningen hur prisbilden kommer se ut för konsumenten av själva köttet, det långsiktiga målet gällande Volta Greentechs produkter är 5-10 procents prispåslag.

      – Alla konsumenter kommer inte betala mer, men vi vill attrahera dem som gör medvetna val, säger Fredrik Åkerman.

      Hittills har företaget inte jobbat så mycket mot konsument, och Fredrik Åkerman ser att det kan finnas en viss risk för greenwashing i branschen.

      – Det är en viktig kritik, vi gör inte det här för att köttkonsumtionen ska öka. Det är därför det är så viktigt att vi kommunicerar på rätt sätt, bara för att vi gjort två piloter i Sverige är inte allt kött lågmetan, lite får man tänka till också som konsument.

      I somras skrev Fredrik Åkerman en debattartikel i Aftonbladet tillsammans med bland andra Europaparlamentarikern Emma Wiesner (C), Coops hållbarhetschef Charlotta Szczepanowski och två docenter där de uppmanar svenska politiker att ge bönder incitament att köpa in metanreducerande foder. Artikeln fick en replik från David Stenholtz, överläkare i onkologi och ordförande i Läkare för framtiden, och Annika Carlsson Kanyama, docent vid KTH, som å si sida menade att köttproduktionen skadar miljö och människor på fler sätt än vad som kan avhjälpas med minskade metanutsläpp med hjälp av specialfoder.

      Djurens väl viktigast

      Mikaela Lindberg tycker att algerna har potential, förutsatt att de inte påverkar djuren negativt.

      – Det är djurens hälsa som är a och o, men vi har sett jättestora minskningar som vi inte sett med någon annan tillsats innan. Om man tänker för svenska förhållanden är djuren inne ganska stor del av sitt liv, och man borde då få en ganska ordentlig minskning. Till mjölkkor skulle man praktiskt kunna utfodra alger året runt eftersom de tas in för mjölkning dagligen, säger hon.

      Skulle detta faktum kunna innebära en risk att även kor i köttproduktion hålls inomhus längre perioder? Mikaela Lindberg tror inte det, även om det är svårt att spekulera i.

      – Det handlar till stor del om ekonomi, det är ju dyrt att hålla djur inne, både foder, strö och arbetskraft, så det ska nog mycket till för att köttdjur som kan gå på bete inte kommer att göra det.

      Det viktigaste är att djuren mår bra, menar forskaren Mikaela Lindberg
      Det viktigaste är att djuren mår bra, menar forskaren Mikaela Lindberg. Foto: Jenny Svennås-Gillner/SLU

      Det är i alla fall inget som förespråkas av Volta greentech.

      – Vi vill inte att djuren ska hållas inomhus längre för att utfodra alger längre. Då är det bättre att vi jobbar på lösningar att utfodra rödalgerna ute på betet, anser Fredrik Åkermans.

      Ur ett djurrättsperspektiv tillför det innovativa fodret dock inte mycket. Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens rätt, menar att mejeri- och köttproduktionen är ohållbar ur flera aspekter – byte av foder kommer inte göra tillräckligt för att åtgärda det.

      – Dessutom kräver studierna med alger att kor används inom djurförsök, vilket riskerar att de utsätts för ännu mer lidande än i vanlig produktion.

      Läs mer: 

      Algfoder överskattat för att minska metanutsläpp

      Syre förklarar metangas

      Möjligt minska metanutsläpp i lantbruket

    • Italiens nya regler för räddningsfartyg gör dödlig rutt ännu farligare

      Italiens högerextrema regering har godkänt nya ”uppföranderegler” för de fartyg som räddar migranter på Medelhavet. Med en rad hårdare krav och böter på upp till 50 000 euro har reglerna skapat ilska och protester bland…
    • Så utnyttjade länder apparna för smittspårning

      Appar skapade för att smittspåra covid-19-fall var det nya moderna verktyget mot en skenande pandemi. Men hjälpmedlet fick fler syften än så. I många länder har medborgares högst personliga uppgifter hamnat i händerna på regeringar…
  • Krönika