Nötkött från kor som orsakar mindre metanutsläpp tack vare ett speciellt algfoder lyfts fram som ett klimatsmart alternativ. Men kritiker menar att siffrorna är missvisande, eftersom fodret bara ges under den begränsade tid korna vistas inomhus.
Vid sidan av koldioxid är metan den gas som har störst påverkan på uppvärmningen, och den största utsläppssektorn av metangas är jordbruket. Under det nyligen avslutade klimatmötet Cop27 skrev mer än 150 länder under ett globalt löfte om att minska metanutsläppen. Bland de förslag som ingår i deklarationen (Global methane pledge) finns bland annat ett program som satsar 70 miljoner dollar på forskning om enterisk jäsning, uppger Reuters.
Enterisk jäsning, eller fermentering, är detsamma som matsmältningsprocessen där vissa djur producerar gas. Det är den största enskilda källan till metanutsläpp från jordbruket. Att minska gasproduktionen, det vill säga kornas fisar och rapar, skulle därför kunna vara ett sätt att minska metanutsläppen, och det görs därför en del experiment med kornas foder. Exempelvis har man testat att utfodra kor med en sorts rödalg kallad Asparagopsis taxiformis. Tillsatser av algen i kornas diet resulterade i att djuren släppte ut mindre enteriskt metan.
Svensk succé
I juni i år såldes världens första nötkött från kor som gått på algdieten, och det såldes i Sverige, skriver The Sentient. Det var biotech-startupen Volta Greentech, Coop Sverige och livsmedelsföretaget Protos som utvecklade produkten med namnet LOME, som står för ”low on methane”. Köttet sålde slut på mindre än en vecka. Satsningarna i konceptet fortsätter med höga ambitioner – under hösten har Novax, Konsumentföreningen Stockholm och Protos gått samman och investerat totalt 20 miljoner kronor i Volta Greentech, ”som en strategisk investering för att accelerera arbetet att nå uppsatta klimatmål”, enligt ett pressmeddelande från Protos.
Enligt Volta Greentechs hemsida kan algfodret minska metanutsläppen med upp till 90 procent. På gården Jessheim i Norge, som deltar i ett forskningsprojekt med rödalger från en annan leverantör i fodret, talar man däremot om en minskning på runt 20 till 30 procent.
Missvisande siffror
Dessa siffror ligger närmre verkligheten, om man ska tro de två miljöforskare, Jan Dutkiewicz och Matthew Hayek, som i en artikel i Wired förra året konstaterade att minskningen i metanutsläpp bara gäller för en begränsad tid av kons liv, nämligen i en kontrollerad miljö som i stallar eller foderbås. Det går inte att ge korna algfodret när det går ute och betar, skriver de, eftersom korna helt enkelt inte gillar smaken. Alltså måste det blandas med konventionellt foder, som korna ges när de står inomhus, och där spenderar de jämförelsevis lite av sin tid, och det mesta av metanet produceras när korna matsmälter gräs och löv ute på betet. Beroende på hur mycket tid djuren spenderar inomhus respektive betande så är den totala utsläppsminskningen under djurets livstid betydligt blygsammare än de 80 till 90 procent som brukar göras gällande.
I ett mail till Syre skriver Volta Greentechs medgrundare och vd Fredrik Åkerman att ”I marknadsföring av produkter som säljs till en konsument kommer vi vara väldigt tydliga med hur mycket utsläpp vi har minskat totalt under hela djurets livslängd. Det är helt korrekt att vi bara minskar 80-90 procent av metanutsläppen under den perioden vi utfodrar.” I pressmeddelandet från Protos om den nya satsningen förtydligas också att det handlar om minskade utsläpp under utfodringsperioden. Det preciseras dock inte närmre hur mycket tid det rör sig om eller vilka utsläppsminskningar man i slutändan kan räkna med.
Artikeln har uppdaterats och uppdateras.
