Demonstrationer, manifestationer och protester avlöser varandra i hela världen sedan Hamas attackerade Israel och bombningarna av Gaza började. Många yttringar är fredliga och manar till stopp för allt våld och skydd av alla civila, medan andra tar sig mer aggressiva uttryck. Human rights watch uppmanar Europas regeringar att agera på rapporteringen om ökade hatbrott, och att samtidigt se till att mänskliga rättigheter som demonstrationsfrihet upprätthålls.
De folkliga protesterna mot våldet i Gaza har varit intensiva ända sedan det inleddes den 7 oktober med Hamas attack mot Israel, och det snabbt efterföljande motangreppet som lett till att över 9 000 palestinier, varav många barn, dött. Över hela världen manifesterar människor i form av gatuprotester, upprop eller bojkotter och kräver eldupphör. I europeiska storstäder har människor gått ut på gatorna varje helg till stöd för det palestinska folket.
Den 22 oktober demonstrerade till exempel 30 000 människor i Paris i solidaritet med Palestina, och i London beräknades uppemot 100 000 människor tåga genom staden den 21 oktober, till ljudet av slagord om att stoppa bombningarna över Gaza och ett slut på blockaden. I Stockholm tågade över tiotusen i en protestmarsch mot folkmord och ockupation den 28 oktober, och Malmö, Göteborg och andra svenska städer har också lockat stora skaror att manifestera för Palestina.
Även judar världen över demonstrerar för eldupphör, inte minst släktingarna till de 200 personer som fortfarande hålls som gisslan av Hamas. På torsdagen genomfördes en sådan protest i Tel Aviv av de kidnappades familjer som krävde en uppgörelse för att få gisslan fri. Vid en välgörenhetsgala i Minneapolis som besöktes av president Biden reste sig rabbinen Jessica Rosenberg från Jewish voice for peace i Twin cities och sa:
"Herr president, i egenskap av rabbi måste jag be dig att kräva ett eldupphör nu”.
Hon buades ut av publiken och Biden svarade att ”vi behöver en paus för att få ut de tillfångatagna”. Ett par dagar tidigare hade tusentals människor samlats på New Yorks Grand central station när Jewish Voice for Peace genomförde en sit-in för vapenvila, iklädda T-shirts med trycken ”Eldupphör nu” och ”Inte i mitt namn”. Enligt Al-Jazeera resulterade aktionen resulterade i att polisen arresterade mellan 200 och 300 deltagare, beroende på vem man frågar.
Också i Israel protesterar judar mot den israeliska offensiven. På onsdagen gjorde polisen en razzia för att ta ned palestinska flaggor i den antisionistiska judiska stadsdelen Mea Shearim i Jerusalem. Enligt ett inlägg från Torah Judaism på X blev invånare attackerade och nedslagna av polisen.
Inte heller i Sverige har alla protester avlöpt helt friktionsfritt. Vid den manifestation som Palestinska arbetsgruppen arrangerade på Sergels torg i Stockholm den 14 oktober dök personer ur Nordiska motståndsrörelsen (NMR) upp. Då skrev Tove Lifvendahl i SVD att nazisterna och Palestinarörelsen gjorde ”gemensam sak”, vilket möttes av hård kritik från bland annat Henrik Petersen i Aftonbladet, som varit på plats och bevittnat hur de palestinska demonstranterna buat ut NMR och hur dessa förts bort av polisen. Samtidigt har Syre skrivit om hur extremhögern splittrats av konflikten och att NMR tagit parti för Hamas.
Ökning av hatbrott
Ett medialt rabalder uppstod också när komikern Filip Dikmen blev fråntagen ett tilltänkt programledarskap i P3:s Musikhjälpen efter att ha diskuterat Israel/Palestina-konflikten i sociala medier. Ansvarig utgivare Anna-Karin Larsson berättade i torsdags i SVT att det har inkommit hot mot Sveriges radio efter avpolletteringen av Dikmen, men utan att gå in på detaljer.
På många andra håll i världen tar sig protesterna mer aggressiva uttryck, med uttalad fientlighet riktade till motparten, i de flesta fall Israel eller USA, vilket särskilt är fallet i Mellanöstern. Men rädslan för motsättningar är närvarande på de flesta håll i världen. Hatbrott av både anti-semitisk och anti-muslimsk karaktär har ökat sedan konflikten blossade upp, vilket Syre tidigare rapporterat om. Den mobb som stormade Dagestans flygplats för att leta efter judiska passagerare, och hyresvärden som knivhögg en 6-årig muslimsk pojke till döds i Illinois hör till de mer uppskakande fallen.
Också i Europa har flera länder rapporterat om hatbrott mot judar och muslimer, vilket har ingjutit oro hos makthavarna; i Tyskland nekades flera pro-palestinska demonstrationer tillstånd då det enligt polisen fanns en överhängande risk för hot, våld och spridning av antisemitiska slagord, rapporterade DN den 24 oktober. Också i Paris förbjöds en pro-palestinsk manifestation planerad till den 28 oktober, men demonstranterna samlades ändå under stort polispådrag.
Human rights watch varnar för att myndigheternas reaktioner kan leda till inskränkningar av de mänskliga rättigheterna i Europa. Det handlar både om att inte agera kraftfullt nog på uppgifterna om växande antisemitism och islamofobi, och om att migrationspolitik som diskriminerar araber, palestinier eller muslimer riskerar att öka. Organisationen ser också förbud och andra restriktioner mot fredliga pro-palestinska protester och uttryck som ett orosmoment.
Vid sidan av alla gatuprotester används också andra medel för att föra fram budskapen. I veckan rapporterade Reuters om hur till exempel belgiska transportarbetarförbundet uppmanade sina medlemmar att vägra hantera militär utrustning som skickas till Israel. På andra håll ser man behovet av ökad kunskap och anordnar teach-ins om konfliktens historia. Men inget tyder på att demonstrationerna i det offentliga rummet är på väg att mattas av.
Läs mer:
