Zoom

Fernström: Medveten om svårigheten att förutse effekten av basinkomst

Lennart Fernström och Christian Engström ger sin syn på nationalekonomernas analys av deras beräkningar om hur en basinkomst skulle kunna finansieras i Sverige.

Det är svårt att räkna ut hur en basinkomst påverkar samhället. Det anser nationalekonomer som tittat på basinkomstmodeller som Lennart Fernström respektive Christian Engström gjort. Men den osäkerheten är båda medvetna om. 
– Jag inser också att en basinkomst kan ge effekter som inte går att förutse, säger Lennart Fernström.

Båda nationalekonomerna som har tittat på Lennart Fernströms och Christian Engströms basinkomstmodeller lyfter att det är svårt att säga hur en basinkomst påverkar folks beteende.

Men det är något som Lennart Fernström redan har poängterat i sitt förslag. Där skriver han att det är ”omöjligt att veta hur de dynamiska effekterna slår”. Därför anser han att basinkomst bör införas successivt. Inte med en låg summa, utan område för område.

– Som första steg skulle man kunna avskaffa kravet på cv-kurser, praktik och andra motprestationer i trygghetssystemen. I ett annat steg kan högre koldioxidskatt tas in och delas ut till alla invånare, säger Lennart Fernström.

Om effekterna slår ut väl skulle nästa steg kunna vara att slopa kraven på hur länge personen ska ha jobbat för att få a-kassa eller sjukpenning. Därefter införs ytterligare steg för att till slut landa i en universell basinkomst som går till alla.

Enligt Lennart Fernströms beräkningar fanns det 55 miljarder över i hans modell som skulle gå att använda till oförutsedda utgifter, till exempel mindre skatteintäkter i fall färre lönearbetar.

– Jag inser också att en basinkomst kan ge effekter som inte går att förutse. Däremot anser jag att det inte är så svårt som folk säger att finansiera, säger Lennart Fernström.

Men om skatteintäkterna hela tiden minskar kanske de 55 miljarderna till slut inte längre räcker?

– Nej, inte om skatteintäkterna hela tiden minskar, men varför skulle de göra det? Det blir väl en effekt när basinkomsten införs och sen planar det väl ut. Sen är det ju självklart att man efter både ett, två, fem och tio år behöver göra justeringar efter att man sett vad som har hänt. Det är inte så att jag tror att det bara är att införa och sedan är det klart, säger Lennart Fernström.

Även Christian Engström lyfter i sitt förslag att ett införande av en basinkomst kan ha effekter på folks beteenden som är svåra att förutse.

– Det är precis det jag säger och det är därför jag tycker man behöver göra en utredning. Mina beräkningar är bara på skisstadiet. Det vore roligt om någon kunde räkna på en basinkomst med mikrosimuleringsmodeller, säger Christian Engström, som lagt fram en basinkomstmodell med negativ inkomstskatt.

Något han däremot inte håller med nationalekonomen Anders Forslund om är nyttan med Arbetsförmedlingen.

– De kanske gör någon nytta, men gör de verkligen nytta för 70 miljarder kronor? Det är fruktansvärt jättemycket pengar. Jag tror man skulle kunna hjälpa människorna direkt istället för att hjälpa de företag som utnyttjar systemet, säger han, och syftar på företag som har satt i system att anställa personer med olika typer av anställningar som subventioneras av Arbetsförmedlingen.

Läs mer:

Så tycker nationalekonomer om basinkomstförslag

Vad är basinkomst eller medborgarlön? Här är grunderna

Därför är finska vänstern för basinkomst – och den svenska emot