Zoom

Därför är finska vänstern för basinkomst – och den svenska emot

Li Andersson, utbildningsminister i Finland och ordförande för Vänsterförbundet är för basinkomst.

Vänsterpartiet i Finland driver frågan om basinkomst. Nyligen startade en namninsamling för frågan. Men i Sverige är Vänsterpartiet starkt kritiska till basinkomst.
– Det är snarare en dröm för högern än för vänstern, säger Sandro Scocco, chefsekonom på Vänsterpartiet.

Just nu pågår en parlamentarisk utredning i Finland för att göra om landets socialförsäkringssystem. Vänsterförbundet, Finlands vänsterparti, vill att basinkomst ska med i reformen. Nyligen gick de ut med namninsamlingen ”Mot en basinkomst” där de skriver att ”djärva steg måste tas mot en basinkomst”, ”byråkratin inom socialförsäkringen måste avvecklas” och att de vill se fler basinkomstexperiment i landet.

Argumenten handlar om att basinkomst skulle leda till ”ett rättvist och okomplicerat socialförsäkringssystem där alla får tillräckligt med stöd utan villkor eller komplicerad byråkrati”.

Men i Sverige är deras motsvarighet Vänsterpartiet helt emot basinkomst.

– Även om basinkomst låter som en väldigt trevlig idé är det i praktiken inte det, säger Sandro Scocco, chefsekonom på Vänsterpartiet.

Vid flera tillfällen har frågan om basinkomst lyfts på partiets kongresser, men alltid fått avslag. Ett argument handlar om att Vänsterpartiet anser att det är bra med arbete, något som kanske skulle minska om en basinkomst infördes åt alla i befolkningen.

– Vi vill att människor ska arbeta. Vi tror att arbete är positivt för människor och leder till självförverkligande, säger Sandro Scocco.

Ett annat argument är att en basinkomst som går till alla skulle bli dyr. Vänsterpartiet ser framför sig att basinkomsten skulle behöva finansieras genom att ta från det befintliga välfärdssystemet.

Men vissa anser att en basinkomst skulle kunna införas som ett komplement till nuvarande skyddsnät?

– Det finns inga möjligheter att finansiera en hög basinkomst med bibehållet system. Alla förslag som jag har sett på det här har inneburit att man finansierar basinkomsten med nedskärningar i nuvarande system. Att vi skulle kunna dela ut en hög basinkomst till alla med bibehållen föräldraförsäkring och a-kassa är nog väldigt orealistiskt, säger Sandro Scocco.

Men skulle det inte gå om nya skatter infördes, till exempel en höjd koldioxidskatt?

– Det är helt orealistiskt. Det handlar om enorma belopp. Däremot finns det en del högerekonomer och nyliberaler som är förtjusta i idén, säger Sandro Scocco.

Gillar den svenska modellen

Dessutom är Vänsterpartiet för den svenska modellen. Den innebär bland annat att människor ska kunna få en hög a-kassa så att de kan ställa om till ett annat arbete under perioder av arbetslöshet. En annan grundpelare handlar om att staten ska ha en aktiv arbetsmarknadspolitik.

– Blir du arbetslös ska du inte bli av med hus och hem utan ska få det stöd du behöver för att komma tillbaka till arbetslivet, säger Sandro Scocco, som anser att Arbetsförmedlingen kan vidareutbilda och hjälpa folk tillbaka i arbete.

Men det finns ju många med ströjobb som inte har rätt till a-kassa, och som faller igenom skyddsnätets stora maskor. Vissa anser att en basinkomst skulle hjälpa de mest utsatta. Vad tänker du om det?

– Det skulle vara ett väldigt dåligt sätt. Då legitimerar man istället de kraftiga försämringar som har gjorts i systemet. Vi måste återupprätta systemet, och till exempel göra det lättare att komma in i a-kassan än i dag.  Att i det läget kasta ut hela systemet för en låg grundtrygghet är snarare en dröm för högern än för vänstern, säger Sandro Scocco.

Många arbetslösa som inte kvalar in i arbetslöshetsförsäkringen tvingas i dag istället söka försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Det har lett till att kommunerna börjar hantera försörjningsstödet som en form av a-kassa och kan neka folk ersättningen om de inte söker jobb, en förändring som numera också står i socialtjänstlagen. Samtidigt ska försörjningsstödet vara en grundtrygghet för dem som inte kan få pengar till mat och hyra på annat sätt, människor som har större problem än bara att de är arbetslösa och kanske inte har förmågan att söka jobb.

Men vem kan avgöra vem som är arbetsför och inte?

– Det är alltid en svår bedömning. Problemet är att kommunerna härmat arbetslöshetsförsäkringens system när det gäller grundtryggheten, det ska man inte göra. Det är ett haveri på systemnivå.  Den som är arbetslös ska vara i arbetslöshetsförsäkringen och den som är i grundtrygghetssystemet (försörjningsstödet reds. anm.) ska få andra insatser, säger Sandro Scocco, samtidigt som han säger att han också förstår att kommunerna började med dessa regler när arbetslöshetsförsäkringen försämrades.

Li Andersson, längst till vänster, satt som utbildningsminister i den förra regeringen, och blev vald till utbildningsminister även i Sanna Marins regering
Li Andersson, längst till vänster, satt som utbildningsminister i den förra regeringen, och blev vald till utbildningsminister även i Sanna Marins regering. Foto: Vesa Moilanen/TT

Han ser inte basinkomst som en lösning för att ge trygghet åt de personer som nekas försörjningsstöd, till exempel på grund av att de exempelvis inte kan bevisa att de sökt tillräckligt med jobb.

– Jag tror inte lösningen är basinkomst utan vi måste laga systemet. Vi har egentligen ett fullt fungerande system strukturellt. Problemet är att på grund av nedskärningar och regeländringar har det helt enkelt upphört att fungera som det är tänkt. Vi har ett akut renoveringsbehov. Det betyder inte att vi ska kasta ut barnet med badvattnet, säger Sandro Scocco.

Tänka på alternativkostnaden

Han betonar att breda reformer, som exempelvis en basinkomst, eller regeringens sänkning av bensinpriset blir väldigt dyrt för staten.

– Vad skulle vi annars kunna göra för de här pengarna? Det är den frågan man hela tiden måste ställa sig, säger han.

Han tror också att ett system med basinkomst kommer ha ”otroligt låg legitimitet” bland vanliga människor, och ifrågasätter att folk skulle vara okej med att betala skatt och själva få mindre i lön, om de visste att pengarna gick till andra personer som inte jobbade bara för att de inte hade lust.

– Till slut skulle nivån på basinkomsten bara falla tills basinkomsten blev jättelåg, säger Sandro Scocco.

Dessutom tror han att en basinkomst skulle bli en kvinnofälla. I varje fall om inkomstbaserad föräldraförsäkring ersattes med en låg basinkomst. Då skulle den med högst lön fortsätta att jobba – vilket ofta är mannen.

– Det skulle få otroligt allvarliga konsekvenser för politiska mål som jämställdhet och arbetskraftsdeltagande, säger Sandro Scocco.

Att basinkomst skulle bli en kvinnofälla är dock inte Feministiskt initiativ lika tvärsäkra på:

– Det är viktigt att undersöka om basinkomsten skulle få den effekten. Men vi tror att ge mer pengar till kvinnor inte minskar kvinnors makt utan stärker kvinnors makt. Ju mer man litar på folk och låter dem bestämma själva så får man också bättre resultat, sade Martin Jordö, ekonomiskpolitisk talesperson för Fi, till Syre tidigare.

Fi ser framför sig att en basinkomst skulle kunna uppmuntra kvinnor att starta eget, eftersom de skulle ha en grundtrygghet att falla tillbaka på. Men Sandro Scocco vill hellre att arbetsförmedlingen stöttar kvinnorna med starta-eget bidrag.

Vissa anser att artificiell intelligens kommer ta över våra jobb, och att det därför vore bra med basinkomst, vad tänker du om det?

– Ha ha, det har människor sagt ända sedan Keynes dagar, men det uppstår också nya arbetsuppgifter hela tiden och nya behov som människor vill ha tillfredsställda, säger Sandro Scocco.

Men sedan blir han mer allvarlig och säger att strukturomvandlingen inte ska underskattas. Den handlar bland annat om att jobb försvinner från industrin och i stället uppstår i den privata tjänstesektorn.

– Det är just därför vi har Arbetsförmedlingen för att hantera strukturomvandlingen, säger han.

Det är lätt hänt att strukturomvandlingen med ökade tjänster skulle bestå i fler företag som ger massage, servering eller dylikt. Men Sandro Scocco betonar att denna nya tjänstesektor snarare handlar främst om forskning för att få fram nya produkter som går att konsumera. Fabriksarbetet har bytts mot ett kontorsjobb vid en dator, men fortfarande går jobbet ut på att ta fram nya saker.

– Varje pryl innehåller mer och mer tjänster. Vi lever i ett prylsamhälle värre än någonsin, säger Sandro Scocco.

Apropå det, vad tänker du om idén att en basinkomst skulle kunna vara ett sätt att minska på utsläppen, i fall den leder till att folk arbetar mindre, vilket ger lägre tillväxt och därmed mindre utsläpp?

– Om vi tror att vi ska svälta oss in i klimatmålen tror jag man grovt underskattar vilka enorma dimensioner av nedväxt som behövs. Jag tror inte vi kan föreställa oss vad det skulle innebära. Vi behöver istället ställa om hela energiproduktionen och konsumtionsmönstren, säger Sandro Scocco.

Men för att nå klimatmålen måste väl både energin och tillväxten ställas om?

– Ja, och det är en jättefråga, säger Sandro Scocco.

Ni är väldigt kritiska till basinkomst. Vad tänker du om att den finländska motsvarigheten till Vänsterpartiet driver frågan om basinkomst? 

– När det gäller Finland har alla länder olika systemstrukturer och olika problem att hantera och jag har inte expertkunskaper om den finska situationen, så kan inte utvärdera det, säger Sandro Scocco.

Läs mer:

Vad är basinkomst eller medbogarlön? Här är grunderna

Så skulle basinkomst påverka välfärdsstaten

4 olika varianter av basinkomst i välfärdsstaten

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV