Det senaste året har flera klimataktivister dömts för sabotage och rop om ”hårdare tag” mot aktivisterna har hörts från flera håll. Men rent juridiskt kan brottsrubriceringen sabotage vara oproportionerlig, resonerar två juridikexperter i Dagens juridik.
Flera domar för sabotage har kommit mot klimataktivister det senaste året. För en klimataktion på Guldbron i centrala Stockholm i augusti förra året dömdes en 17-årig aktivist till sabotage, något som den högre instansen Svea hovrätt sedan drog tillbaka. Samtidigt fastslog Svea hovrätt sabotagedomen för en tysk aktivist som deltagit i en blockad på Centralbron samma dag som den andra aktionen.
Domen har överklagats och nu väntar ett beslut på om Högsta domstolen tar upp fallet.
I Dagens juridik skriver Mikael Ruotsi, lektor i konstitutionell rätt och Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt vid Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet att mycket talar för att sabotage som dom för aktivister som tillfälligt hindrat trafiken ”utgör en oproportionerlig sanktion som bryter med mångårig praxis från svenska domstolar”.
Detta då demonstrationsrätten är en frihet skyddad i grundlagen. ”Begränsningar av grundlagsstadgade rättigheter får endast ske på det sätt som anges i grundlagen”, skriver de och preciserar att det bland annat handlar om ”ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle” och att en ”begränsning får heller inte sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen”.
Betydligt hårdare straffskala
Sabotage återfinns i brottsbalken och kan ge upp till fyra års fängelse. Enligt lagtexten handlar det bland annat om brott som att förstöra eller skada egendom som ”har avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättsskipning eller förvaltning” (läs mer i faktaruta). Det kan också komma i fråga om någon ”allvarligt stör eller hindrar den allmänna samfärdseln”, vilket är den koppling som alltså finns till aktivister som blockerar vägar.
”Sabotageregelns ordalydelse medger att demonstrationer som blockerar vägar kan falla in under det straffbara området, men det betyder inte att man per automatik måste välja en sådan tolkning”, skriver Mikael Ruotsi och Anna-Sara Lind i Dagens juridik.
Brottet sabotage kan jämföras med äldre domar från svenska domstolar, som brukar döma aktivister för egenmäktigt förfarande eller olaga intrång, brott med straffskalor från böter och upp till fängelse i ett år. Demonstranter som vägrar lämna en plats efter uppmaning från polis kan också dömas för ohörsamhet mot ordningsmakten, något som maximalt kan ge sex månaders fängelse.
”Det manar till eftertanke att demonstranter som under en kort stund blockerar en väg i centrala Stockholm åtalas för ett allvarligare brott än demonstranter som deltar i potentiellt våldsamma demonstrationer”, skriver Mikael Ruotsi och Anna-Sara Lind.
Även i andra länder har rättsläget hårdnat för klimataktivister. I Storbritannien har det blivit olagligt att limma fast sig på vägar eller förbereda för sådana aktioner. I Frankrike förbjöds i förra veckan klimatgruppen SLT (Les Soulèvements de la Terre) från att verka. Gruppen har av inrikesminister Gérald Darmanin kallats ”ekoterrorister”.
Även i Italien har Giorgia Melonis regering infört hårdare straff. Nu kan skadegörelse av monument och publika byggnader ge böter på mellan 10 000 och 60 000 euro. Senast för två veckor sedan fick två klimataktivister nio månaders villkorlig fängelsedom var och böter på totalt närmare 30 000 euro för att ha klistrat fast sig vid en känd staty i Vatikanmuseerna.
Läs mer:
Klimataktivist: ”Det känns som att lagföringen är en beställning
Han välkomnade sitt fängelsestraff
Klimataktivist dömdes för sabotage – frias av hovrätten
Klimataktivister döms för sabotage – ”Vi kommer fortsätta göra motstånd”
Fakta: sabotage enligt brottsbalken
Sabotage återfinns i brottsbalken och har följande lydelse, enligt 13 kap. 4 §:
”Om någon förstör eller skadar egendom, som har avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättsskipning eller förvaltning eller för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i riket, eller genom annan åtgärd, som ej innefattar allenast undanhållande av arbetskraft eller uppmaning därtill, allvarligt stör eller hindrar användningen av sådan egendom, dömes för sabotage till fängelse i högst fyra år. Detsamma skall gälla, om någon eljest, genom skadegörelse eller annan åtgärd som nyss sagts, allvarligt stör eller hindrar den allmänna samfärdseln eller användningen av telegraf, telefon, radio eller dylikt allmänt hjälpmedel eller av anläggning för allmänhetens förseende med vatten, ljus, värme eller kraft.”
