Europadomstolen slår fast att allmänintresset av en läcka väger tyngre än negativa konsekvenser för företag.
– Domen är viktig, och visar att det inte är uteslutet enligt skyddet i Europakonventionen om mänskliga rättigheter att få skydd trots att missförhållandet redan är visselblåst, säger Lise Donovan, jurist på Tjänstemännens centralorganisation, TCO.
Enligt Lise Donovan innebär domen att en visselblåsare som larmar om missförhållande kan få skydd även om informationen redan läckt, om det inte ledde till en förändring.
– I avgörandet framkommer att det under vissa förutsättningar är möjligt att visselblåsa om samma sak som någon annan redan har visselblåst om och ändå omfattas av skyddet för visselblåsare. Enligt domstolen kan det vara nödvändigt att röja ytterligare information för att människor ska kunna avgöra om den avslöjar något som skadar allmänintresset. Har inte missförhållandet avhjälps kan den som visselblåser få skydd även en andra gång. Domen innebär att det inte bara är att uppmärksamma som är viktigt, utan också att avhjälpa problemet, säger hon.
Åstadkomma förändring
Europadomstolen konstaterar alltså att syftet med visselblåsning inte enbart är att uppmärksamma information som är av allmänintresse utan också att åstadkomma positiv förändring. Det rapporterar Arbetsvärlden.
– Begreppet allmänintresse finns i både EU:s och det svenska regelverket, säger hon, men indirekt även syftet att avhjälpa problemet som man visselblåst information om.
Fallet handlar om att en medarbetare från revisionsföretaget Pricewaterhouse-Coopers, PWC, läckte uppgifter om det skatteupplägg som flera internationella företag fick i Luxemburg. Senare gav en annan anställd ytterligare uppgifter.
Företaget anmälde båda och enligt den första domstolen i Luxemburg hade båda brutit mot skyddet av PWC:s rykte och rättigheter. I landets högsta instans friades sedan den första personen, som ansågs vara en legitim visselblåsare, medan den andres avslöjande ansågs mindre relevant.
”Inspirera svensk praxis”
Men Europadomstolen anser i sin dom att den senares bidrag blev avgörande för debatten om internationella företags skatteflykt och att domen var ett brott mot hans lagstadgade yttrandefrihet.
Påverkar EU-avgörandet den svenska visselblåsarlagen?
– Detta mål är prövat av Europadomstolen, och den tolkar begreppet allmänintresse och pekar på syftet med att visselblåsa är att förändra, begrepp och syften som också finns i den svenska lagen, säger Lise Donovan.
Sverige fick 2017 en visselblåsarlag. 2021 ersattes den av en ny lag, som ska ge bättre skydd för den som larmar om missförhållande i en verksamhet.
– Det har varit så få rättsfall att det inte utvecklats någon praxis i Sverige, och det kan mycket väl vara så att Europadomstolens avgörande kommer att påverka tolkningen av den svenska lagen. Min bedömning är att det kommer att inspirera den svenska praxisen.
Läs mer:
Fällande dom i första prövning av meddelarskydd
Lagen om meddelarskydd prövas i domstol
Nu ska företagens visselblåsartjänst vara på plats
Chefer varnade visselblåsare – nu väcks åtal
Fakta: Luxleaksaffären
2014 briserade affären som fick namnet Luxleaksaffären och berörde internationella storföretag såsom Amazon och Ikea.
2016 dömdes visselblåsarna Antoine Deltour och Raphael Halet till villkorligt fängelse i 12 respektive 9 månader och böter på 1 500 respektive 1000 euro. De båda männen, som var anställda på Pricewaterhouse-Coopers, hade läckt handlingar från revisionsbyrån som visade att Luxemburg gett fler än 300 storföretag extremt förmånliga – kanske också olagliga – skatteavtal. De åtalades för att ha stulit dokumenten och för att ha avslöjat företagshemligheter. Även den journalist som tagit emot och skrivit om dokumenten stod inför rätta, men friades.
2017 fick Antoine Deltour sin påföljd sänkt till sex månaders villkorlig dom och böter på 1 500 euro. Raphael Halet slapp fängelse, men dömdes att betala 1 000 euro.
2018 fick den första visselblåsaren, Deltour, sin dom upphävd i högsta instans i Luxemburg. Straffet, som tidigare sänkts, ströks helt.
Källa: TT
